Natoländernas ledare ska på onsdagen godkänna försvarsalliansens nya försvarsinvesteringsmål. Enligt det utkast till slutkommuniké från toppmötet som deras Natoambassadörer lyckats enas om ska länderna öka sina försvarsinvesteringar till fem procent. Det målet ska nås senast om tio år.
— Vår uppfattning är att vi behöver få det här så fort som möjligt och vi hade föredragit 2030, säger Jonson.
Natos generalsekreterare Mark Rutte har varnat för att Ryssland kan vara redo att angripa Nato redan om fem år.
Nordisk samsyn
Jonson pekar på att det bland de nordiska och baltiska länderna finns en bred samsyn om att ju snabbare det går, desto bättre.
— Sedan kan vi konstatera att det är inte alla som har samma statsfinansiella läge. Sverige går in starka i och med att vi har en låg statsskuld, säger han.
Jonson tycker dock att det allra viktigaste är att Nato sätter upp ett femprocentsmål och tillägger att det handlar om en ”historisk upprustning”.
— Jag tror att få personer för ett år sedan trodde att vi i år skulle kunna landa i fem procent i försvarsinvesteringar i Nato.
Enligt Natos 5-procentsmål, ska 3,5 procent av bruttonationalprodukten läggas på militära utgifter och 1,5 procent på försvarsrelaterade investeringar, till exempel civilt försvar och infrastruktur. Nato har i dag ett mål enbart för militära utgifter på 2 procent.
Jonson påpekar att de åtta riksdagspartierna är överens om att Sverige ska nå de nya målen redan till 2030, även om Nato som helhet rustar långsammare.
Kristersson: Inga undantag
I det överenskomna utkastet till slutkommuniké ska dock viss flexibilitet ha getts, framför allt till Spanien. Orsaken är att Spanien hävdar att landet kan klara av Natos krav på militär förmåga med 2,1 procent i militära utgifter.
Jonson vill inte kommentera Spaniens överväganden men säger:
— Vi förväntar oss att man lever upp till åtaganden. Det är viktigt för solidariteten och sammanhållningen i hela försvarsalliansen.
Statsminister Ulf Kristersson säger sig inte kunna se något i slutkommunikén som skapar utrymme för undantag, och han hoppas att alla sluter upp kring de nya målen.
Andra länder har uttryckt irritation över att Spanien får flexibilitet.
Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz sade till Financial Times (FT) i måndags att undantag för Spanien är oberättigat.
Belgiens premiärminister Bart De Wever ska, enligt FT:s källa, begära ett klarläggande på toppmötet om vad som gäller. Källan uppger att samma regler ska gälla för alla.
