Aysha var 13 år när hon fick sin första mens. Ett år senare var hon gift – och 15 år gammal blev hon mamma.
Shunhana var också 13 när mensen kom. Hon svalde alla möjliga seglivade myter: att hon inte fick äta fisk eller dricka mjölk, eller ens gå utanför dörren.
Rabeya var tolv, och blodet i trosorna gjorde henne skräckslagen. Ingen hade pratat med henne om mens.
— Jag trodde att något hade bitit mig, att jag var sjuk. Jag fick panik, säger hon över telefon från Bhola, Bangladesh.
Hennes mamma förklarade till slut att mens var normalt, men tabubelagt. Under mensen var Rabeya ”oren” och i skolan sjönk betygen när hon allt oftare stannade hemma.
— Jag fick inte äta salt, inte plocka frukt, inte gå till moskén eller på begravningar. Jag fick inte träffa gravida kvinnor, fick knappt lämna hemmet.
Skam och myter
För många flickor i Bangladesh har den första menstruationen inneburit att barndomen är över. Mensen har setts som ett tecken på att flickor har blivit kvinnor, redo för giftermål och moderskap.
I själva verket är barn varken fysiskt eller emotionellt redo för äktenskap eller graviditet. Komplikationer under graviditet och förlossning är den globalt ledande dödsorsaken bland flickor i åldrarna 15–19, uppgav WHO tidigare i år.
Stigman kring mens har direkt inverkan på flickors skolgång. Enligt Unicef skippar en tredjedel av alla tonåriga flickor i Bangladesh flera skoldagar i månaden på grund av mensen, mycket kopplat till skamkänslor och uråldriga felaktiga föreställningar om att menstruerande flickor och kvinnor är ”orena”. I andra länder är siffran ännu högre.
I många fall saknar skolor ordentliga toaletter och rent vatten, vilket ytterligare bidrar till att flickorna stannar hemma.
På ön Bhola i södra Bangladesh driver barnrättsorganisationen Plan International tillsammans med organisationen Wateraid ett projekt kallat ”Stop the stigma”. Genom projektet har flickor som Rabeya, Aysha och Shunhana fått tillgång till mensskydd och information om sexuell och reproduktiv hälsa, och skoltoaletter har fräschats upp.
Pappa köper mensskydd
På en skola i området har elevantalet på så sätt ökat med 25 procent, enligt Plan. Men framför allt har barn, lärare och föräldrar – till och med pappor och män – börjat prata mer öppet om mens.
Numer köper Rabeyas pappa mensskydd till sin dotter varje månad. Tidigare var det otänkbart. Innan Plans projekt förbjöd föräldrarna henne att prata om mens över huvud taget – allt med mens var omgärdat av skam och hemlighetsmakeri.
— Jag kunde inte prata alls med min pappa. Nu köper han mensskydd och hjälper och stöttar mig helhjärtat, säger Rabeya, som i dag är 18 år.
Via Plans mensprojekt håller hon utbildningar för unga på gårdsplanen där hemma, sprider kunskap både till andra och till sin egen familj. Förhoppningen är att kunna fortsätta jobba för att motverka kunskapsbrist om mens världen över.
Färre barnäktenskap
— Jag har utbildat alla mina kompisar och klasskompisar om mens. Mina föräldrar är glada och stolta – och jag är väldigt stolt över mig själv, säger hon.
Bangladesh är ett av de länder i världen där allra flest barn gifts bort, och värst är det i fattigare områden på landsbygden. Enligt en rapport från organisationen Share-Net Bangladesh 2021 tvingas årligen runt fyra miljoner bangladeshiska flickor under 18 till giftermål.
Men när flickor får stanna i skolan – och får kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa – minskar risken för tvångsgifte. Forskning har visat att flickor som har tillgång till mensskydd och sanitära faciliteter, och som förstår vad som händer i kroppen vid mens, i högre grad stannar i skolan och slipper bortgifte.
— Nu kan jag kontrollera mitt eget liv. Kunskap är makt, säger Rabeya.
.
