Kvinnor och barn anländer till soppköket i al-Fashir med insjunkna ögon och svullna magar. Hungern är påtaglig, även efter att de fått sin portion gröt.
— För ett halvår sedan serverade vi två mål om dagen, men nu, på grund av brister och utarmade marknader, serveras bara en måltid, säger Magdi Youssef, en av kökets kockar, till AFP.
En tallrik som tidigare delades av tre personer äts nu av sju.
Dag för dag förvärras läget för de civila i inbördeskrigets Sudan, där en maktkamp mellan två militärledare har utlöst världens värsta humanitära katastrof.
Länge ansågs staden al-Fashir i Darfur vara en säker tillflyktsort. Människor drabbade av de ökända Janjawidmilisernas etniska våld, som plågade den konfliktdrabbade regionen med den dåvarande al-Bashirregimens goda minne, har i årtionden sökt sig till oasstaden. Stadens mångfald av olika folkgrupper som lever tillsammans har utgjort ett slags skydd i ett krig där etniska motsättningar används för att mobilisera stridande.
Belägrat i över ett år
Allt det ändrades när en allians av lokala miliser i al-Fashir, Darfurs enade styrkor, som tidigare hållit sig neutral under inbördeskriget, förklarade sig allierad med den sudanesiska armén.
Rapid Support Forces (RSF), som vid det laget kontrollerade nästan hela resten av Darfur och till viss del består av samma väpnade grupper som härjade i regionen under namnet Janjawid, belägrade staden i april 2024. Sedan dess har befolkningen varit mer eller mindre instängd. I takt med att matlagren sinar kryper våldet närmre.
I början av augusti, ett år efter det att FN konstaterade hungersnöd i det jättelika flyktinglägret Zamzam som ligger i utkanten av al-Fashir, uppger en anonym tjänsteperson vid hälsodepartementet att fler än 60 personer dött av svältrelaterade orsaker på en vecka. Majoriteten av de döda uppges vara kvinnor och barn. Mörkertalet befaras vara stort eftersom många familjer begravt sina döda utan att ha varit i kontakt med vården, på grund av säkerhetsförhållandena och bristen på transportmedel. Hundratals barn har enligt Sudans läkarnätverk, en organisation som samlar läkare i Sudan, dött på grund av svält i år.
Skjuter mot de som kryper
Under 2025 har också flera massakrer skett i och omkring al-Fashir. Hundratals civila har dödats.
I det närliggande lägret Abu Shouk, där omkring 450 000 fördrivna sudaneser bor, visar nytagna bilder som verifierats av ett människorättsorgan knutet till Yaleuniversitetet i USA hur RSF-soldater skjuter mot människor som försöker krypa undan, samtidigt som de skriker etniska öknamn åt dem. Minst 40 personer dödades vid det tillfället i mitten av augusti.
”RSF har gjort civila som försöker lämna al-Fashir till måltavlor, och hävdat att de är stridande, vilket gjort att många tvingats stanna trots att de måste äta djurfoder och annat som inte är avsett för mänsklig konsumtion”, skriver Mohamed Salah, Kairobaserad pressansvarig vid organisationen Emergency Lawyers som dokumenterar människorättsbrott i Sudan, till TT.
Utländska aktörer förvärrar
Kriget i Sudan bröt ut 2023, då de tidigare vapendragarna Abdel Fattah al-Burhan och Mohamed Hamdan Dagalo hamnade i strid om makten efter en gemensam militärkupp. Kuppledaren och generalen al-Burhan representerar landets armé, medan Dagalo, som också kallas Hemedti, leder RSF. Bägge parter anklagas för en rad krigsbrott, ofta begångna mot civilbefolkningen.
Men även utländska aktörer har gett sig in i konflikten. RSF uppges ha stöd av främst Förenade Arabemiraten, men även av Kenya, Etiopien, Tchad och den libyske krigsherren Khalifa Haftar, som styr landets östra delar.
Sudans armé har i sin tur backning från Saudiarabien, Egypten och Iran. Ryssland uppges på olika sätt ha blandat sig i på båda sidor, enligt Redie Bereketeab, senior forskare vid Nordiska Afrikainstitutet i Uppsala.
— De utländska aktörerna har stor påverkan. Kriget blir mer komplicerat, och kommer troligtvis att fortsätta längre, säger han.
