Hjälparbetare blir uppsagda, skolor i flyktingläger läggs ned, matransonerna blir allt mindre.
Det stora hopp som uppstod när Assad störtades av dåvarande islamistledaren Ahmed al-Sharaa, som nu är landets interimspresident, är på väg att falna.
— Det blir mindre och mindre bistånd varje dag. Det som sker i Syrien har hamnat i skuggan av Ukraina och Gaza, säger Jan Egeland på telefon från Damaskus.
Där har han träffat landets utrikesminister Asaad al-Shaibani, efter att al-Sharaa ställt in i sista minut.
— De känner att det går långsamt med att få den internationella solidaritet och investeringarna som det gavs starka signaler om när Assad föll, säger Egeland om den nya regeringen.
”Kan inte straffa miljoner”
— Jag tror det är en historisk tabbe, för man kan ju inte straffa miljoner människor som led under Assad-regimen, och nu kan och vill resa hem, bara för att det är ny oro på andra ställen i landet.
Den nya oron, som Egeland också pratade med det nya styret om, syftar till de våldsamheter som utspelat sig gentemot kristna och shiamuslimska minoriteter i främst landets västra och södra delar. Bland annat sunnimiliser, och i vissa fall personer som hävdar sig representera Syriens nya armé, har anklagats för övergrepp mot minoritetsgrupper.
— Den stora ändringen (efter Assad) är att det förr var majoritetsbefolkningen, sunnimuslimer, som kände sig otrygga. Nu är det minoriteter. Och myndigheterna säger att de inte klarar av att hantera alla lokala motsättningar och konflikter på en gång, säger Egeland.
Läget i de drabbade områdena, senast al-Suwayda (Sweida) i södra Syrien, är illa. Urgamla motsättningar mellan druser och beduiner har under maktskiftet blossat upp på nytt och förvärrats, vilket kulminerade med blodiga sammandrabbningar i juli.
Påvra förhållanden
Men dessa problem borde inte påverka omvärldens vilja att hjälpa det syriska folket, tycker Egeland. Efter Assad tillåts betrodda hjälporganisationer att verka fritt i landet. För att Syrien ska ha en chans till demokratisk utveckling måste de grundläggande livsvillkoren för de många internflyktingar bli bättre – annars riskerar de påvra förhållandena att öka viljan till hämndaktioner och mer våld, enligt biståndschefen.
Utrikesminister al-Shaibani svarade Egeland att regeringen gör sitt yttersta för att bekämpa oroligheterna som uppstått.
— De säger rätt saker, men vi måste se till att detta också sker i praktiken.
.jpg)
