På Ugandas högplatå drömmer de äldre om att äta kyckling och ha nog med tvål.
I Nkulagirire överlever en man på allmosor från en granne, oftast bananer. En kvinna har så ont i vristen att hon skriker av smärta, men att gå till doktorn är för dyrt. En annan man tjatar om läsk, men det var så länge sedan han drack en att han inte kommer ihåg vilken sort han föredrar.
På 15 år har antalet människor i subsahariska Afrika som når över 60 år ökat med 50 procent, enligt WHO. Det är en rakt uppåtgående kurva. I Uganda väntas antalet äldre fyrdubblas kommande 40 år, och liknande prognoser gäller för exempelvis Rwanda, Malawi och Zimbabwe.
Men för den som inget har kommer längre liv med mer lidande.
— Ibland vill jag bara sluta mina ögon och inte öppna dem igen, säger 84-åriga Kellen Bakeshungisa i Nkulagirire till nyhetsbyrån AP.
Årtionden av framsteg
I Nabalanga några kilometer bort har Yafesi Nakyanga hunnit fylla 86. Han har varken elektricitet eller rinnande vatten. Badrummet består av en grop i marken.
— Jag förväntade mig aldrig att bli så här gammal, säger han till AP.
Nakayangas fru är borta nu, ligger i jorden tillsammans med fyra av barnen. Han svettades på fälten för att odla nog att försörja barn som senare skulle dö av aids. Han lade tegel och göt betong för att bygga ett hus han nästan förlorade till sjukhusräkningar.
— Du är omgiven av unga men står själv intill döden, säger han.
På många sätt är subsahariska Afrikas åldrande befolkning en demografisk succé: resultatet av årtionden av framsteg inom sjukdomsbekämpning, vård och samhällstjänster på den kontinent som brukar kallas världens yngsta. Bättre mödravård, rent vatten, vaccin och läkemedel mot malaria och hiv gör att allt fler lever allt längre.
Brist på allt
Men det går i en hastighet som överträffar alla förväntningar – och samhället hänger inte med. Med en befolkning där 70 procent fortfarande är under 30 går pengarna till investeringar i utbildning och jobbskapande. Inte till de gamla.
— Vi är inte redo, säger Carole Osero-Agengo vid hjälporganisationen Help Age i Kenyas huvudstad Nairobi.
— Det finns så många hål att fylla, men de fylls alldeles för långsamt.
Det råder brist på allt: pålitliga pensionssystem, sociala skyddsnät, ålderdomshem, vårdgivare. Vanliga åldersproblem lämnas obehandlade så länge att grå starr leder till blindhet och mindre infektioner till döden.
På en fattig kontinent har Donald Trumps nedmontering av USA:s biståndsprogram USAID, liksom kapat bistånd från fler länder, dessutom slagit skoningslöst.
67 kronor i pension
Hjälporganisationen Reach one, touch one ministries (Rotom), en av få organisationer i Uganda som fokuserar enbart på ålderstigna, är helt beroende av donationer. Trots att de är en av landets största i sitt slag når de bara behövande i två av 146 distrikt, skriver AP.
— Det är en droppe i havet. Behoven är så stora, säger Rotoms fältarbetare Grace Nabanoba till nyhetsbyrån.
I Uganda finns visserligen ett allmänt pensionssystem, men bara för personer över 80. Förmånerna är också minst sagt begränsade: 25 000 shilling i månaden, knappt 67 svenska kronor.
— Ålderdom är inget att skryta med här. Fattigdomen slår till när du blir gammal, säger 75-åriga Tereza Nabunya.
Taket i hembyn Nkulagirire läcker och kroppen värker, men det finns inga pengar för vare sig taklagning eller läkarbesök. Nabunya flätar mattor av papyrus som hon säljer för 3 000 shilling, ungefär åtta svenska kronor. Flätandet tar en vecka; att hitta en köpare oftast betydligt mer.
Tereza Nabunya står på Rotoms väntelista för ekonomiskt bidrag. Det gör även 88-årige Pafras Jjemba, mannen som överlever på grannarnas bananer. Listan är lång, många väntar i ett år eller mer. Vissa dör innan de hinner se några pengar, skriver AP.
— De gamla lämnas med ingenting, konstaterar Jjemba.
