Premiärminister Abiy Ahmed hade bjudit in stats- och regeringschefer från grannländer som Kenya, Somalia och Sydsudan, samt Afrikanska unionens ledare Mahmoud Ali Youssouf, till tisdagens pampiga invigning av Stora etiopiska renässansdammen. Dammen, på engelska förkortad Gerd, byggs på bifloden Blå Nilen.
Dammens beräknade effekt på 5 gigawatt motsvarar ungefär fem atomreaktorer. Bygget har pågått i 15 år och varit omgärdat av kontroverser. Nilen rinner vidare från Etiopien via Sudan in i Egypten, och i synnerhet har det sistnämnda landet reagerat på att dammen förändrar vattensituationen för hela regionen.
Talespersonen för Egyptens utrikesdepartement, Tamim Khallaf, säger att dammen utgör ett ”existentiellt hot”.
— Vi fick ingen förhandsinformation, inga konsultationer eller något samförstånd med länderna som ligger nedströms. Därför utgör (dammen) ett allvarligt brott mot internationell rätt, säger Khallaf till nyhetsbyrån AP på tisdagen.
Egypten kräver att FN:s säkerhetsråd tar upp frågan.
Missnöjt Egypten
Men det etiopiska styret fokuserar hellre på att dammen ska revolutionera eltillgången. Nästan hälften av Etiopiens 130 miljoner invånare har hittills inte nåtts av elnätet alls, och till och med bland huvudstadsbefolkningen tvingas många stå ut med ständiga elavbrott, rapporterar nyhetsbyrån AFP.
Samtidigt blev Etiopien förra året först i världen att helt förbjuda nya bensin- och dieselbilar. Busstrafiken i Addis Abeba går redan på el, och kinesiska elbilstillverkare satsar på att ta över personbilsmarknaden.
Skiftet motiveras med miljö och klimat, men också säkerhetspolitik. Etiopien har ingen kust, och fossila bränslen importeras via grannlandet Djibouti – mittemot det kaotiska Jemen och vid infarten till det geopolitiskt känsliga Röda havet.
Ofta bränslebrist
Efter många år med återkommande larm om bränslebrist hoppas etiopierna nu på att stabil elförsörjning successivt ska ta över.
— Jag var less på att köa för att tanka, säger 36-åriga Kemeriya Mehammed Abduraheman, som berättar om ibland flera timmar långa bränsleköer.
Nu har hon köpt en elbil från kinesiska BYD. Den var dyr, men innebär ändå besparingar på flera plan då den är billigare i drift, berättar hon för AFP.
Förbudet gäller dock bara nya bilar, och omställningen väntas ta tid. Än så länge är sju procent av fordonen eldrivna. Målet är att komma upp i minst 30 procent inom tio år, enligt Bareo Hassen Bareo vid Etiopiens transportdepartement.
