Ett år har gått sedan Donald Trump för andra gången svor att ”bevara, skydda och försvara” USA:s grundlag. Sedan dess har världen inte varit sig lik. Med fokus på America First-agendan har USA:s president i mångt och mycket satt den regelbaserade världsordningen ur spel och formulerat egna riktlinjer. Här är Trumps första år vid makten i punktform:
Klicka här för att följa oss på GoogleUSA:s nya säkerhetsstrategi: Nato, Venezuela och Grönland
En varning för ”civilisationsutplåning” i Europa, stopp för global massmigration, amerikansk ”överhöghet” i Latinamerika samt dominans på västra halvklotet. I december publicerades USA:s nya säkerhetsstrategi.
Knappt en månad senare tillfångatogs Venezuelas president Nicolás Maduro och hans hustru vid en militäroperation i Caracas. De fördes till USA där Maduro anklagades för bland annat stämpling till ”narkotikaterrorism”. Trump har meddelat att USA under en tid ska ”styra" Venezuela, inklusive landets oljeindustri.
Parallellt återupprepade presidenten sina hot mot (danska) Grönland, som han anser att USA behöver ur ”nationell säkerhetssynpunkt”. Det ledde till krismöten i EU och frågor om vad det skulle innebära för militäralliansen Nato om en medlem attackerade en annan.
Rörande Nato har Trump fortsatt lufta krav på att främst europeiska medlemmar måste öka sina försvarssatsningar. Och Pentagon har meddelat Europa att man senast 2027 måste ta över huvuddelen av ansvaret för Nato på hemmaplan.
Krigen i Gaza och Ukraina
Under valrörelsen lovade Trump snabba slut på krigen i Gaza och Ukraina. Hans sändebud har åkt skytteltrafik till konfliktområdena och i början av oktober kunde ett fredsavtal mellan Israel och Hamas undertecknas. Läget i Gaza är dock fortfarande svårt och det finns frågetecken kring uppgörelsen och Gazaremsans framtida styre.
I Ukraina fortsätter attackerna. Trump har medgett att det var svårare än han trodde att få slut på det ryska anfallskriget. I augusti träffade han Rysslands Vladimir Putin i Alaska och han har flera gånger träffat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj (inklusive det katastrofala februarimötet som spårade ur i ett gräl). USA har lagt fram utkast till fredsavtal, som har kritiserats för att vara för gynnsamma för Ryssland.
En Nobelprisönskan
Trump har upprepade gånger sagt att han vill ha Nobels fredspris. I ett tal i FN:s generalförsamling i höstas hävdade presidenten att han avlutat sju krig och kallade sig själv en fredsmäklare – samtidigt som han gav kängor till världssamfundet.
Experter menar att Trump inte verkar i Nobels anda. Kritiker hävdar att den väg USA nu slagit in på är imperialistisk och sätter den regelbaserade världsordningen, där demokrati och folkrätt är ledord, ur spel.
Det globala handelskriget
”Tullar är ordbokens vackraste ord”, har presidenten hävdat gång på gång.
Det är väl känt att Trump anser att USA behandlats orättvist i världshandeln och att strafftullar är rätt sätt att slå tillbaka. I april aviserade han tullar på varor från i princip hela världen. Vissa har därefter satts på paus, andra är ännu under förhandling – och marknaderna har stundtals varit kaotiska.
Ekonomer har bland annat varnat för att tullarna kan leda till högre inflation på hemmaplan, men effekterna är ännu svåra att bedöma.
En huvudstad i Trumps smak
I somras inledde fastighetsmagnaten Trump ett ansiktslyft för hemstaden Washington DC som skulle leda till råttfria och säkra gator, vackrare parker och minskad brottslighet (poliskåren federaliserades och nationalgardet skickades in). Han fajtades även med statligt finansierade Smithsonian för att få till en mer ”patriotisk och framgångsorienterad” inriktning på utställningarna.
I oktober skedde en plötslig rivning av Vita husets östra flygel, för att bereda plats för en stor festsal i guld som ska stå färdig till USA:s 250-årsdag den 4 juli. Trump vill även resa en gyllene triumfbåge – en ”Arc de Trump”.
ICE, massdeportationer och gränskontroll
Trump har i åratal anklagat migranter som vistas olagligt i USA för våldsbrott och knarksmuggling och utlovat massdeportationer. I våras åberopade han en lag från 1798 för att kunna använda ”alla möjliga medel” mot vad han sade var kriminella gängmedlemmar. Massräder mot papperslösa har lett till protester och juridiska strider, men också minskad invandring.
Att Trump skickat in nationalgardet i städer, i huvudsak demokratstyrda, för att slå ner protester, hålla brottslighet i schack och bistå i räderna mot papperslösa har väckt upprördhet.
I januari sköt den federala migrationspolisen ICE ihjäl en trebarnsmamma i Minneapolis, vilket ledde till stora protester.
Krympt stat och strid mot mångfald
Organet Doge, lett av techmiljardären Elon Musk, avskedade tiotusentals statligt anställda. Biståndsorganet USAID lades ner, utbildningsdepartementet monterades ner, nedskärningar genomfördes inom FBI och klimatinitiativ ströps. Bland annat.
Trump gav order om att statliga mångfaldsinitiativ skulle läggas ner. Han krävde också att landets prestigeuniversitet gjorde detsamma, vilket ledde till hårda konflikter.
Trump har undertecknat över 220 presidentdekret under året, fler än under hela första mandatperioden. Det jättelika lagpaket han drev igenom i kongressen i somras innehöll främst skattesänkningar och försvarssatsningar.
Trumps historieskrivning
I december sattes nya plaketter upp på Vita husets porträttvägg över tidigare presidenter, delvis skrivna av Trump själv. Texterna innehåller såväl förolämpningar som grundlösa påståenden. Bland annat står att läsa att Joe Biden var sömnig och Barack Obama splittrande.
På Vita husets hemsida publicerades nyligen en omformulerad beskrivning av stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021, i vilken det heter att den dödliga händelsen var en ”fredlig protest” och att polisen fick den att urarta.
.jpg)
.jpg)