Donald Trumps utspel om Grönland och Nato kan göra honom till en belastning snarare än en tillgång för Europas ytterhöger i kommande val. Men i invandringspolitiken får han fortfarande stöd.
Sällan har ledamöterna i EU-parlamentet varit så samstämmiga som när de debatterade USA:s krav på Grönland i Strasbourg den 20 januari.
Klicka här för att följa oss på GoogleInte bara mittenpartierna utan även yttervänster och ytterhöger förenades i skarp kritik mot Donald Trump.
Längst gick återigen Dansk Folkepartis Anders Vistisen som bjöd på ett ”bug off!” till Trump – ett försök att ändå låta lite lindrigare än det ”fuck off!” som han fick hård kritik från parlamentsledningen för att ha uttalat i en debatt i fjol.
Afghanistan är "oacceptabla"
Strax därpå kom också nästa ramaskri när Trump hävdade att övriga Nato-länder mest hållit sig i skymundan under åren i Afghanistan efter 11-september-dåden 2001.
”Vårt land betalade ett pris som inte kan ifrågasättas: 53 fallna soldater och 700 skadade. . . Uttalanden som minimerar Nato-länders insatser i Afghanistan är oacceptabla", skrev till och med Italiens starkt Trumpvänliga premiärminister Giorgia Meloni i ett uttalande.
Kritik mot Trump är annars sällsynt från Europas populistpartier på högerkanten, vars väljare många gånger stöttar Trump eller åtminstone hans politiska idéer.
Nya Trump-utspel
Flera av de Trump-lutande partierna i Europa har en nervös vår framför sig, med oro för att nya Trump-utspel ska drabba dem i kommande val.
— Om Trump fortsätter på det här sättet och är ett hot mot europeiska länders självständighet, så kommer han naturligtvis att splittra den radikala högern i Europa, säger Daniel Hegedüs från tankesmedjan Tyska Marshallfonden till nyhetsbyrån AP.
Såväl tyska AFD och franska Nationell samling som ungerska regeringspartiet Fidesz har annars sett fram emot draghjälp från USA:s nya ledning i de delstats-, kommunal- och parlamentsval som väntar i mars och april.
Försöker nu markera avstånd
Nationell samling försöker nu i stället markera sitt avstånd.
— EU måste omedelbart aktivera sitt antitvångsinstrument (också känt som ”handelsbazookan”) och vidta åtgärder mot amerikanska tjänster och export till Europa. Det vore ett historiskt fel att ge vika, manade partiledaren Jordan Bardella i EU-parlamentets debatt.
Det kan mycket väl fungera, tror Pawel Zerka, på tankesmedjan ECFR i Bryssel – särskilt med tanke på att många stats- och regeringschefer i Europa trots allt varit betydligt mer försiktiga i sin kritik mot Trump för att inte riskera nya problem.
”Det är inte sannolikt att ytterhögerledare i Frankrike, Tyskland och Storbritannien tappar något på det som hände i januari. De har visat upp en lagom kritik mot USA:s president, medan de flesta vanliga ledarna och EU som helhet misslyckades med att ge en bild av styrka, enighet och självsäkerhet”, skriver Zerka i en analys.
Trump får starkt stöd av många anhängare i Europa
På ett av ytterpartiernas favoritområden – invandringen – får Trump dessutom fortfarande starkt stöd av många anhängare i Europa.
”Bra jobbat, ICE!" skrev exempelvis den polske EU-parlamentsledamoten Dominik Tarczynski på X, sedan den omdiskuterade amerikanska migrationspolisen skjutit ihjäl trebarnsmamman Renée Good i Minneapolis i början av januari.
Och även när det gäller Grönland har Trump en och annan anhängare i Europa.
— Vi kommer att vara säkrare om Grönland tillhör USA. Och kunde jag som litauisk medborgare välja mellan EU och Amerika så skulle jag välja Amerika, sade EU-parlamentsledamoten Petras Grazulis i debatten den 20 januari.
