Både Italien och Frankrike satte ned foten mot EU:s omdiskuterade handelsavtal med Mercosur-länderna i Sydamerika när beslutet skulle tas i december.
Men det var Italien som sedan löste frågan. Premiärminister Meloni ringde upp Brasiliens president Lula da Silva och lovade ett framtida klartecken.
Italien blev också avgörande för hur EU skulle ordna det ekonomiska stödet till Ukraina. När Meloni gav flankstöd till Belgiens motstånd mot att använda frysta ryska tillgångar fick de övriga ge med sig och till sist enas om ett separat EU-lån i stället.

Trump och Orbán
Meloni är dessutom en av de ledare i EU som har allra bäst kontakt med USA:s president Donald Trump och hans administration.
Till skillnad från en annan Trumpvän, Ungerns Viktor Orbán, står hon samtidigt stadigt på Ukrainas sida i synen på Rysslands anfallskrig.
Allt bidrar till att göra henne mer och mer intressant för EU:s övriga stats- och regeringschefer.
Senast var det Tysklands förbundskansler Friedrich Merz som öste beröm över samarbetet under ett besök i Rom.

”Närmare än någonsin”
”Vi kan slå fast att Tyskland och Italien står närmare varandra under 2026 än någonsin tidigare i vår gemensamma historia”, sade Merz på presskonferensen efteråt – vilket dock fick en och annan att skruva på sig med tanke på den närhet som fanns mellan Berlin och Rom under ”stålpakten” mellan Adolf Hitler och Benito Mussolini 1939-43.
Merz ord är ändå bevis på hur Italien gått från notoriskt problemland till en maktfaktor i EU. Ekonomin är visserligen fortfarande darrig, men budgetunderskott och statsskuld är på väg ner och arbetslösheten en bra bit lägre än i exempelvis Sverige.
Opinionsläget är dessutom ovanligt stabilt: efter 3,5 år vid makten står de tre regeringspartierna på så gott som samma siffror som i valet 2022.
Att ytterhögerpartiet Lega hotas av inre gräl och splittring kompenseras gott och väl av en mindre, men tydlig, uppgång för Melonis egna högernationalistiska parti, Italiens bröder.
Hyllad av Sverige
Meloni får också goda betyg i EU, framför allt från andra högerregeringar som den svenska. Hennes fokus på en tuffare migrationspolitik får dessutom stöd av många S-regeringar, som i Danmark.

Italien har också varit pådrivande för att dra ned på tidigare klimatåtgärder, som till exempel förbudet mot nya bensinbilar från 2035. Det gillas inte minst bland EU-länder i öster, som Tjeckien, Ungern och Slovakien.
Med sydgrannen Spanien är däremot relationen mer komplicerad. Meloni stöttar öppet ytterhögern i Vox gentemot S-regeringen under premiärminister Pedro Sánchez.
”Stolt över att välkomna en god vän som förändrar Italien och världen”, skrev Vox-ledaren Santiago Abascal på X efter ett möte i januari.
Tar över i Bryssel?
Sommaren 2024 var Meloni en av få oppositionella stats- och regeringschefer när topposterna i Bryssel skulle fördelas efter senaste EU-valet. Då markerade hon sitt missnöje med att lägga ned sin röst om fortsatt mandat som kommissionsordförande för Ursula von der Leyen.
Nästa gång kan det mycket väl vara Meloni själv som är huvudkandidat till den posten.
Redan i fjol somras siade ansedda tankesmedjan ECFR om en utveckling där Europa glider allt mer åt höger och tyske Merz i augusti 2029 får bjuda in till G8-toppmöte i Dresden med Jordan Bardella som president i Frankrike och Nigel Farage som premiärminister i Storbritannien.
Och Giorgia Meloni som alldeles nyutnämnd ordförande i EU-kommissionen.





