Nyheter24
Annons

Irans motanfall och Trumps hot – detta har hänt

Publicerad: 10 mars 2026, kl. 01:28
Rök stiger efter en amerikansk och israelisk attack mot Teheran i Iran. Bild från i helgen. Foto: Vahid Salemi/AP/TT
Läs mer från Nyheter24 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfrittPrenumerera

Iran har gått till nytt motanfall i Israel, där robotar har utlöst flyglarm.

Larmet har gått även i Bahrain, Förenade arabemiraten, Kuwait och Saudiarabien. Drönare har skjutits ned och bland annat orsakat en brand i ett industriområde i Förenade arabemiraten. Under eftermiddagen kommer också rapporter om explosioner i Qatars huvudstad Doha.

Det iranska Revolutionsgardet säger sig därtill ha skjutit flera robotar mot en amerikansk flygbas i kurdiskt område i norra Irak.

Iran vill absolut inte ha vapenvila, skriver det iranska parlamentets talman Mohammad Bagher Qalibaf på sociala medier. Enligt honom behöver ”angriparna lära sig en läxa”.

I Teheran fortsätter samtidigt bomberna att rasa. Israel uppger att viktiga mål tillhörande Revolutionsgardet träffats, däribland ett underjordiskt komplex för vapenutveckling och den mäktiga utlandsstyrkan Quds högkvarter.

Enligt iranska siffror har fler än 1 300 människor dödats i kriget.

Israeliska räddningsarbetare bär kvarlevorna av en man som dödades i ett robotanfall mot Yehud i Israel på måndagen. Minst elva personer har dödats i anfall mot Israel under den senaste krigsupptrappningen.
Israeliska räddningsarbetare bär kvarlevorna av en man som dödades i ett robotanfall mot Yehud i Israel på måndagen. Minst elva personer har dödats i anfall mot Israel under den senaste krigsupptrappningen.

Oljan känslig punkt

En stor del av Irans motanfall i kriget har varit drönarangrepp mot USA- och energikopplade mål i länder i hela Mellanöstern. Landet hotar också sjötrafiken i det snäva Hormuzsundet, där en stor del av världens oljeexport passerar, vilket följs av skenande bränslepriser.

Annons

Från USA:s sida har krigsmotivet formulerats på olika sätt av olika regeringsföreträdare.

På en pressträff på måndagen svarade president Donald Trump på en direkt fråga att kriget kan ta slut ”snart, mycket snart”. Han har tidigare sagt att det kan pågå i flera veckor. Nu hotar han också att anfalla Iran ”tjugo gånger hårdare" om oljeexporten stryps – vilket möter nya mothugg från Irans sida.

Ansvarig minister Pete Hegseth flaggar för att USA under tisdagen kommer att trappa upp anfallen ännu mer:

— Den här dagen blir återigen den mest intensiva dagen med anfall inne i Iran, säger han vid en pressträff.

USA:s president Donald Trump mötte medier i Florida på måndagen.
USA:s president Donald Trump mötte medier i Florida på måndagen.

”De avslutar inte"

Iran kommer att fortsätta anfalla så länge som det anses nödvändigt, säger utrikesminister Abbas Araghchi till amerikanska PBS News. Han säger att det inte är aktuellt att återuppta förhandlingar.

Anfallen mot Iran kommer också att fortsätta, enligt Israels premiärminister Benjamin Netanyahu:

— Vårt mål är att det iranska folket ska kunna kasta av sig tyranniets ok. I slutänden hänger det på dem.

Beväpnade kravallpoliser håller koll under en stöddemonstration för regimen i Teheran på måndagen. På rutan sitter ett porträtt av landets nya ledare, ayatolla Mojtaba Khamenei.
Beväpnade kravallpoliser håller koll under en stöddemonstration för regimen i Teheran på måndagen. På rutan sitter ett porträtt av landets nya ledare, ayatolla Mojtaba Khamenei.

Bakgrund: Så startade Irankriget

Den 28 februari anföll USA och Israel Iran, utan stöd i FN:s säkerhetsråd. Angreppet beskrivs som en förebyggande attack för att förhindra att landet utvecklar kärnvapen. Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei och flera andra ledare dödades i bombningarna.

Ett år tidigare, i mars 2025, skickade USA:s president Donald Trump ett brev till ayatollan för att inleda förhandlingar om Irans kärnenergiprogram. Fem möten hölls men gav inte resultat.

Den 22 juni gick USA in i ett kort krig som rasade mellan Israel och Iran, och bombade tre kärnenergianläggningar.

I september återinfördes tidigare FN-sanktioner mot Iran. Ekonomin förvärrades och inför årsskiftet bröt folkliga protester ut. Trump sade sig vara beredd att ingripa på demonstranternas sida när de dödades i tusental, men det skedde inte.

I början av 2026 samlades USA:s militära styrkor i Irans närområde.

Nya förhandlingar med regimen inleddes den 3 februari, utan resultat.

Kommentarer

Annons
Annons
Annons