USA:s president Donald Trump hotar omigen Teheran och skriver ”se vad som händer de här galna skitstövlarna i dag”.
Från Iran rapporteras om ovanligt kraftiga explosioner, städer i ruiner och en arg civilbefolkning. Och i Natolandet Turkiet har ännu en iransk robot skjutits ner. Nedskjutningen beskrivs som den tredje i turkiskt luftrum sedan Irankriget bröt ut.
Den skedde kort efter att flyglarm ljudit vid militärbasen Incirlik, som är viktig för Nato och där amerikanska styrkor är stationerade. USA tros förvara taktiska kärnvapen där.
På marken i krigets Iran växer samtidigt desperationen.
– Bröd ransoneras nu. Befolkningen är extremt spänd och upprörd, säger en 30-årig kvinna i Kermanshah i västra Iran till nyhetsbyrån AFP.
– Folk försöker desperat ta ut sina besparingar, ingen litar på bankerna.
Huvudstaden Teheran skakas av explosioner som AFP:s reportrar på plats beskriver som ”ovanligt intensiva”. En israelisk flygattack mot de centrala delarna av staden verkar ha drabbat en regimvänlig demonstration med anledning av Quds-dagen, som infaller den sista fredagen i fastemånaden ramadan.
Miljoner på flykt
Snart två veckor har gått sedan Israel och USA anföll Teheran och inledde Irankriget – ett agerande som motiveras med att Iran var på väg att framställa kärnvapen.
Sedan dess har bombardemanget pågått nästan oavbrutet. USA:s militär uppger att över 6 000 mål träffats i landet. FN:s flyktingorgan UNHCR uppskattar att över 3,2 miljoner iranier drivits på flykt. Och hälsodepartementet i Iran uppger att över 1 200 människor dödats. Siffran är svår att oberoende verifiera, men går i linje med den USA-baserade aktivistgruppen Human Rights Activists News Agencys (HRANA) uppgifter.
I Donald Trumps senaste utspel om Iran hävdar han att regimen i Teheran håller på att krossas.
”De har dödat oskyldiga människor runt om i världen i 47 år och nu, som USA:s 47:e president, dödar jag dem”, skriver han på plattformen Truth Social.
”Vilken ära det är att göra det!".
Nya drönaranfall
Samtidigt sprider sig våldsspiralen. Iran har gått till kraftiga motangrepp mot Israel och västvänliga mål i länderna runt Persiska viken.
Under fredagen rapporteras om dödsfall i Oman, där en drönare kraschat söder om Hormuzsundet, och drönarangrepp mot diplomatkvarteren i saudiska Riyad. I Dubai i Förenade arabemiraten har explosioner som fått byggnader att skaka hörts.
Och i den israeliska staden Zarzir uppges runt 30 personer ha skadats i en robotattack. De flesta ska ha träffat av glassplitter.
Samtidigt skriver Frankrikes president Emmanuel Macron på X att en fransk soldat har dödats i Arbil i Irak. Det är det första bekräftade franska dödsfallet i kriget.
Bakgrund: Så startade Irankriget
Den 28 februari anföll USA och Israel Iran, utan stöd i FN:s säkerhetsråd. Angreppet beskrivs som en förebyggande attack för att förhindra att landet utvecklar kärnvapen. Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei och flera andra ledare dödades i bombningarna.
Ett år tidigare, i mars 2025, skickade USA:s president Donald Trump ett brev till ayatollan för att inleda förhandlingar om Irans misstänkta kärnvapenprogram. Fem möten hölls men gav inte resultat.
Den 22 juni gick USA in i det då pågående kriget mellan Israel och Iran och bombade tre kärnenergianläggningar.
I september återinfördes tidigare FN-sanktioner mot Iran. Ekonomin förvärrades och inför årsskiftet bröt folkliga protester ut. Trump sade sig vara beredd att ingripa på demonstranternas sida när de dödades i tusental – men det skedde inte.
I början av 2026 samlades USA:s militära styrkor i Irans närområde.
Nya förhandlingar med regimen inleddes den 3 februari, utan resultat.




