Jättekyrkan är omtalad som en av Europas största turistattraktioner. Miljoner människor besöker den varje år, trots – eller kanske tack vare – att det snart 150-åriga bygget aldrig verkar bli klart.
Men något slags invigning blir det nu ändå, när Leo XIV den 10 juni håller en mässa för att välsigna Kristi torn (La torre de Jesucrist), den centralt placerade spira som sträcker sig 172,5 meter upp i luften och gör kyrkan till världens högsta.
Datumet är valt med omsorg, för att hedra kyrkans upphovsman. Precis ett sekel tidigare, den 10 juni 1926, avled Antoni Gaudí på Santa Creu-sjukhuset i Barcelonas gamla stadsdel Raval. Han hade några dagar tidigare förts till det anspråkslösa sjukhuset efter att ha blivit påkörd av en spårvagn.
”Ägna mig helt åt kyrkan”
Till en början hade ingen känt igen den ruffigt klädde patienten. Den då 73-årige Gaudí var visserligen sedan länge en framgångsrik arkitekt. Men efter att ha förlorat flera närstående hade han under de sista 15 åren av sitt liv slutat bry sig om något annat än kyrkobygget.
— Mina vänner är döda. Jag har varken familj eller kunder, ingen förmögenhet eller något, ska Gaudí ha sagt.
— Nu kan jag ägna mig helt åt kyrkan.
Bygget hade alltså blivit hans livsluft, kanske en besatthet. Ändå hade den då redan långa följetongen Sagrada Família ursprungligen inte alls haft med honom att göra.
Idén om en kyrka tillägnad Heliga familjen – Jesus, Maria och Josef – kom i mitten av 1800-talet från bokhandlaren José María Bocabella och prästen Josep Manyanet. Bocabella hade besökt Loreto, söder om Ancona i Italien, där Jesus-familjens ursprungliga hem enligt kristen tro finns inhyst i Basilica della Santa Casa.
172 000 pesetas
Bocabella och Manyanet ville ha något liknande i Barcelona och köpte 1881 därför en tomt i nuvarande Eixample. Priset för den 12 800 kvadratmeter stora landplätten var 172 000 pesetas, en ganska blygsam summa motsvarande bara någon tiotusenlapp i dag.
Bygget började något år senare, helt finansierat av donationer och baserat på ritningar av arkitekten Francisco de Paula del Villar – en för dåtiden typisk, nygotisk byggnad, i samma stil som exempelvis Allhelgonakyrkan i Lund eller Oscar Fredriks kyrka i Göteborg. Men det kom inte långt förrän Villar efter oenighet med bland andra Bocabella hoppade av.
Gaudí fick ta över. Och han började styra projektet i en helt annan riktning, enligt en devis den då 30-årige arkitekten ska ha uttryckt som:
— Den raka linjen hör människan till, kurvan är Guds.
”Hälften rymdskepp”
Tomten blev snart för liten när ritningarna växte och byggnaderna fick de runda former som är typiska för hans verk.
”Gaudí utgick från de heliga skrifterna och naturen och ville genom arkitekturen sprida det evangeliska budskapet”, som det numera beskrivs på Sagrada Famílias webbplats. Eller som brittiska The Guardian lite mindre högtravande beskriver stilen: ”Hälften sandslott, hälften rymdskepp”.
Projektet blev så ambitiöst att han med åren förstod att det skulle behöva slutföras av andra. Vid Gaudís död 1926 var endast ungefär en fjärdedel färdigbyggd.
— Min beställare har inte bråttom, ska han också ha sagt, syftande på Gud.
Hans adepter kunde fortsätta arbetet, men inte utan dramatik. I samband med starten av spanska inbördeskriget 1936 tog sig anarkister in i kryptan och förstörde delvis Gaudís ritningar. Det kan ha bidragit till att bygget sedan, under den fattiga efterkrigstiden, länge kröp fram; det dröjde ända till 2010 innan man sade sig ha kommit halvvägs.
Invigning 2010
Men då hade det sakrala projektet fått en modernt världslig räddning; massturismen. I takt med att Barcelona växte fram som en global turistdestination sköt donationerna i höjden. Från att ha bestått av småslantar från katoliker som ångrade sina synder, består numera intäkterna till bygget av flera hundralappar per biljett, och flera miljoner årliga besökare från länder som Kina, USA och Sydkorea.
Och trots att man alltså hade halva arbetet kvar visade 2010 också den dåvarande påven, Benedictus XVI, sitt stöd genom att på plats inviga Sagrada Família som en katolsk basilika.
Därmed är det sedan dess en fungerande kyrka, samtidigt som byggnationen fortsätter för fullt. Och i februari i år nådde det en bokstavlig kulmen, då korset på Kristi torn monterades. Med den nya höjden 172,5 meter slår Sagrada Família med tio meters marginal den tidigare rekordhållaren, Ulmer Münster i Tyskland, som världens högsta kyrka.
Steg två av fyra
Stiftelsen som sköter kyrkan och bygget kallar i och med detta Sagrada Família för ”arkitektoniskt fullbordad”. Och på kvällen den 10 juni ska Leo XIV inviga den på nytt. Påven håller då mässa med en ceremoni för att välsigna Kristi torn.
Det pampiga evenemanget är en rejäl kontrast till Gaudís bortgång i undanskymd stillhet exakt 100 år tidigare. Men ”Guds arkitekt”, som han kallats, är i mer fokus än någonsin. Han är sedan 2025 förklarad venerabilis (latin för ”vördnadsvärd”), steg två av fyra för att bli helgon. Och i samband med påvens Spanienbesök håller många utkik efter ledtrådar kring hur Leo vill ta den processen vidare.
.jpg)
