”Jag har all tid i världen, men det har inte Iran.”
Att döma av inläggen i sociala medier har USA:s president inte bråttom att få slut på Irankriget. Det viktigaste är en "bra deal”, betonar han gång på gång.
Men kalendern säger en annan sak. I USA är det förbehållet kongressen att förklara krig, enligt grundlagen. Presidenten, som också är överbefälhavare, får enbart besluta om militära operationer i upp till 60 dagar, enligt lagen War Powers Resolution. Den antogs 1973 med syfte att begränsa en presidents möjlighet att kriga utan kongressens godkännande, i ljuset av Vietnamkriget som då pågått i flera år.
Två deadlines
I lagtexten finns två uttryckliga tidsgränser: Den första infaller efter 48 timmar. Så lång tid får gå efter att ”fientligheter utomlands” inletts innan kongressen måste informeras.
Detta gjorde Trump den 2 mars, två dagar efter det amerikansk-israeliska anfallet som utlöste Irankriget. Presidenten hävdade då att han skyddade landets baser i Mellanöstern samt agerade i kollektivt självförsvar med allierade, skriver The New York Times.
Nästa gräns infaller 60 dagar efter den första rapporten, vilket är på fredag. Fortgår den militära insatsen så länge måste presidenten antingen be om kongressens godkännande eller avsluta operationen. Det finns även en variant där Trump kan begära en förlängning på 30 dagar för att på ett säkert sätt dra tillbaka styrkorna.
En annan väg för Vita huset är att åberopa ett lagtillägg kallat The Authorization for Use of Military Force, som antogs efter terrordåden mot USA:s östkust 2001. Det är främst inriktat mot terrorism och användes för att få kongressens godkännande för bland annat krigen i Afghanistan och Irak.
Begränsat stöd?
60-dagarsgränsen har ifrågasatts av såväl demokratiska som republikanska presidenter. Det är inte omöjligt att Vita huset försöker kringgå dem, exempelvis genom att hävda att de 60 dagarna inte bör räknas när vapenvila råder, skriver CNN.
Hur troligt är det då att Trump får grönt ljus om han vill fortsätta kriget?
Det är långt ifrån säkert, men möjligt med tanke på att Republikanerna är i majoritet i kongressens båda kamrar. Trumps partikamrater har effektivt blockerat demokratiska framstötar om utfrågningar av krigsministern och presidenten.
Men flera republikaner har sagt att detta enbart gäller fram till nästa deadline.
— Efter 60-dagarsgränsen kan röstsiffrorna se annorlunda ut, varnade Floridarepublikan Brian Mast, som leder representanthusets utrikesutskott, nyligen.
Krig är impopulärt i USA. Det är många kongressledamöter medvetna om, i synnerhet de som hoppas bli omvalda vid mellanårsvalet i november.
