Både dödstal och antal smittade stiger efter ebolautbrottet i Kongo-Kinshasa och Uganda. Smittan riskerar nu att sprida sig till grannländerna. Man måste vara väldigt snabb och agera nu. Vi vet vad som krävs, och det är ganska enkla insatser som behövs, säger Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin.
Över 130 dödsfall har hittills rapporterats och över 600 personer misstänks vara smittade. Just nu finns inga godkända vaccin eller behandlingar mot den ebolavariant som orsakat utbrottet.
— Vi har hamnat på efterkälken, sannolikt har det här pågått ganska lång tid men man har inte fått napp på att det rör sig om ebola på grund av att det är en ovanligare form. Sedan har det spritt sig till ett väldigt stort geografiskt område, säger Johan von Schreeb, professor på Karolinska institutet.
Ingen risk i Sverige
Det är bara en tidsfråga innan fall kommer att dyka upp i Sydsudan, Tanzania och Rwanda, tror Johan von Schreeb.
Däremot ser han ingen risk för spridning i Europa, förutom enstaka importfall.
— Jag håller det för helt uteslutet att det skulle bli någon spridning av det här i ett fungerande hälsosystem som i Sverige. Sjukdomen sprids inte på det sättet. Här kommer vi att isolera folk, säger han.
Här skulle den som drabbas få intensivvård och stora resurser sättas in för att hindra spridning. von Schreeb tror att det skulle behövas 60–70 personer som jobbar heltid för att vårda en patient, om alla olika personalkategorier räknas in.
För de som blir sjuka i Kongo-Kinshasa är läget ett helt annat.
— Det saknas resurser för svårt sjuka, det finns ingen intensivvård. Därför är det väldigt hög dödlighet, säger von Schreeb.
Konflikt och fattigdom
Situationen försvåras av att smittan sprids i ett konfliktområde med extrem fattigdom, där misstron är stor mot myndigheter och mellan olika parter. Det gör det svårt att nå ut till befolkningen med information, som är en av nyckelfaktorerna för att bromsa spridningen.
Ett annat stort problem är brist på resurser. Sjukvårdspersonalen saknar utrustning och det är heller inte säkert att de får lön. Att WHO utlöst nödläge öppnar för att länder och organisationer börjar skicka sjukvårdsmaterial, skyddsutrustning, pengar och personal, bland annat har Läkare utan gränser beslutat att trappa upp akutinsatserna.
— Man måste bromsa det här. Nu har vi inte kontroll, vi vet alldeles för lite. Vi måste få mer labbutrustning, vi måste snabbare förstå för att kunna begränsa utbrottet, få upp isoleringsenheter, få fram material till sjukvårdspersonalen och förhoppningsvis få fram ett vaccin snabbt som åtminstone kan skydda personalen, säger von Schreeb.