Choklad - nu ännu godare
En grupp forskare har hittat vägen till ännu smarrigare choklad - genom att knäcka kakaoträdets genetiska kod.
Choklad kallas de livsmedel som tillvevrkas på kakaobönan. Bönan framställs av kakaoträdet Theobroma cacaos frukt. Kakaoträdet har odlats i Mellanamerika åtminstone sedan 600-talet efter vår tideräkning av mayaindianer.
Bönorna tros ha använts i åtminstone 2 500 år.
Till Europa togs choklad första gången 1502 av Christofer Columbus, och Spanien etablerade tidigt ett importmonopol. Till en början förtärdes chokladen endast i form av chokladdryck - och chokladhus som sålde drycken öppnade på många ställen i Europa.
Men 1828 upptäckte man hur man kunde framställa pulver av kakaobönorna - och den första chokladkakan såg dagens ljus 1847.
Många typer av choklad innehåller förutom kakao, i form av kakaomassa eller kakaosmör, även socker. Mörk choklad innehåller i huvudsak kakaomassa, medan vit choklad består av kakaosmör.
Källa: Wikipedia
PENNSYLVANIA. Det var mayaindianerna som blev först med att lägga en mänsklig hand över chokladens buske - kakaoträdet - för cirka 3 000 år sedan.
Nu har en amerikansk grupp forskare vid Pennsylvaniauniversitetet kartlagt kakaoträdets genetiska kod och hoppas därmed kunna framställa ännu finare choklad som förhöjer smakupplevelsen. Och dessutom nyttigare.
Forskarna har tittat på criollo - den bästa kakaon - som också var den som odlades av mayaindianerna. I dag föredrar kakaobönder i latinamerika hybridträd som ger sämre choklad,men som är tål sjukdomar bättre, uppger Sky News.
Det innebär att fin kakao utgör så lite som fem procent av världsproduktionen.
Forskargruppen har identifierat 84 procent av genmassan - eller 28 798 gener - i grödan, enligt forskningsrapporten som publicerats i tidskriften Nature Genetics.
En av forskarna, Siela Maximova, säger att man lyckats avslöja den genetiska grunden för den kedja som leder fram till chokladens viktigaste egenskap: biosyntesen av olja, flavonoid och terpen.
– Det har också lett till upptäckten av hundratals gener som potentiellt är inblandade i motståndet mot olika smittoämnen. Allt detta kan vi använda för att skynda på utvecklingen mot elitvarianter av kakao i framtiden, säger Maximova.
