Tisdag 25 Jan
Stockholm

Konflikten mellan Ryssland och Ukraina – så hänger allt ihop

Konflikten mellan Ryssland och Ukraina har trappats upp.
Konflikten mellan Ryssland och Ukraina har trappats upp. Foto: Vadim Ghirda/AP/TT, Karl Melander/TT och Alexander Zemlianichenk/AP/TT

Den fleråriga konflikten mellan Ryssland och Ukraina har trappats upp och en rad aktörer, däribland Nato och EU, försöker få bukt med det spända säkerhetspolitiska läget i öst. Nyheter24 sammanfattar vad du behöver veta.

Kommentera (1)
Kopiera länk
Dela

Det säkerhetspolitiska läget i de östra delarna av Europa har, under de gångna månaderna, genomgått vad man vid organisationen Folk och Försvar beskriver som en "kraftig försämring".

Grunden till det rådande läget är Rysslands allt mer offensiva utspel och militära framfart vid gränsen mot Ukraina. Men konflikten mellan Ryssland och Ukraina sträcker sig flera år tillbaka. 

Här är konflikten mellan Ryssland och Ukraina

  • I november 2013 tar sig tiotusentals ukrainska medborgare ut på Kievs gator för att demonstrera mot att landet, efter ryska påtryckningar, backat från förhandlingarna om ett samarbetsavtal med EU. 
  • I februari 2014 tvingas Ukrainas tidigare president, den ryskstödde Viktor Janukovytj, lämna sin post efter att drygt 100 personer dödats i samband med demonstrationerna. 
  • I mars 2014 annekterar Ryssland, som ville se Janukovytj vid makten, Krimhalvön och två andra landområden i Ukraina.
  • I april 2021, efter att konflikten blossat upp och lugnats ned vid upprepade tillfällen, flyttar ryska militärtrupper närmare den ukrainska gränsen.
  • I slutet av november 2021 flyttas uppemot 100 000 ryska soldater till den ukrainska gränsen.

Källa: SVT

Ryssland försöker sätta press på USA och Nato

Ända sedan Ryssland annekterade Krimhalvön har både Nato och USA, för att förstärka Ukrainas militärkapacitet, bidragit med ekonomiskt stöd på drygt 25 miljarder kronor, enligt SvD

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Foto: Fred Tanneau/AP/TT

Ukrainas nära samarbete med USA, och deras vilja att gå med i Nato, har gjort att Ryssland känt sig hotade och de kräver därför ett skriftligt avtal med Nato som ska förhindra dem från att ta in nya medlemsländer. I utbyte ska de ryska trupperna dra sig tillbaka från gränsen.

Enligt avtalet ska Nato heller inte samarbeta med länder som inte är med i alliansen – något varken USA eller Nato gått med på vid förhandlingar, enligt Yle

EU förlänger sanktioner mot Ryssland

Foto: Henrik Montgomery/TT

Redan 2014 införde EU sanktioner mot Ryssland. Detta som ett svar på de ryska tilltag som, enligt EU, "destabiliserade situationen i Ukraina" och inte var i enlighet med Minskavtalen som både Ukraina och Ryssland undertecknat 2014 och 2015.

Den 13 januari 2022 förlängdes dessa sanktioner i ytterligare sex månader. 

Ryska landstigningsfartyg i Östersjön

Natten mot den 12 januari observerades tre ryska landstigningsfartyg i Östersjön. Mer specifikt ska fartygen ha rört sig längs med kusten i Norge, för att sedan, via de danska sunden, ta sig in i Östersjön, rapporterar SVT.

Både det svenska flygvapnet och militär från andra länder har bevakat hur landstigningsfartygen färdats i Östersjön, men än så länge har inga åtgärder riktade mot fartygen vidtagits. 

Foto: Försvarsmakten

– Vi är alltid intresserade av rörelser i vårt närområde, och detta i sig är ingenting avvikande. Men med tanke på de ökande spänningarna i närområdet ville vi följa upp och bevaka de här fartygen, sade Försvarsmaktens pressekreterare Therese Fagerstedt till SVT och fortsätter:

– Det gör vi också för att ge våra chefer goda underlag för eventuella beslut om åtgärder från Försvarsmakten.

Försvarsmakten höjer beredskapen på Gotland 

Dagen efter att de ryska landstigningsfartygen observerats i Östersjön beslutade sig Försvarsmakten för att höja beredskapen på Gotland.

Foto: Karl Melander/TT

– Från och med idag kommer vi ha patruller som är ute och som kommer synas på gator och vissa platser, bland annat i Visby, sade Tomas Ängshammar, kommunikationschef vid Gotlands regemente P18, då till P4 Gotland.

Anledningen till vad Försvarsmakten själv kallar en "beredskapsanpassning" upggavs vara upptrappningen av konflikten mellan Ryssland och Ukraina, och det spända läget mellan Ryssland och Nato. 

Försvaret: Ryska fartygen på väg att lämna

Den 17 januari uppgav Försvarsmakten att de ryska landstigningsfartygen var på väg att lämna Östersjön, men att det fortsatt finns anledning att vara vaksam.

– Jag tycker samtidigt att man ska sova gott om nätterna, det är ju bland annat därför som vi gör den här typen av aktiviteter, för att människor ska känna sig trygga och veta om att vi ser och hör, sade Försvarsmaktens insatschef Michael Claesson till SVT då och fortsatte:

– Vi befinner oss under någon form av lågintensivt hot.

Ukrainas regering utsätts för en cyberattack

Den 14 januari utsattes Ukrainas regering för en omfattande cyberattack. På flera regeringssajter visades ett hotfullt meddelande på ryska, polska och ukrainska.

”Ukrainare! All information om dig har blivit offentlig, var rädd och förvänta dig det värsta”, löd en del av meddelandet, enligt New York Times

Foto: Soumil Kumar/Pexels

Ingen har ännu tagit på sig attacken, men Ukrainas utrikesminister Oleg Nikolenko indikerade kort efter attacken att de inte utesluter att det skulle kunna röra sig om ännu en rysk cyberattack. 

– Det är för tidigt att dra någon slutsats, men det finns en lång historia av ryska angrepp mot Ukraina, sade Nikolenko, enligt DN som hänvisar till nyhetsbyrån Reuters.

Den 16 januari uppgav ukrainska myndigheter, enligt AFP, att man "har bevis" för att Ryssland låg bakom attacken.

Kommentera (1)
Kopiera länk
Dela