Bianca Salming om tiden efter Börjes död: "Känner knappt igen mig själv"
Tiden efter sin pappas död har varit omtumlande. Nu står mångkamparen Bianca Salming inför säsongens största mål: inne-EM i Istanbul. "Jag försöker tänka att det inte påverkat så mycket, jag kör bara och så får det gå som det går."
Åttondeplatsen och det personliga rekordet i sjukamp vid EM i München i augusti gav mersmak på mästerskap.
Direkt satte Bianca Salming upp nya målsättningar, och hon gjorde det i två delar.
Kvala in till inne-EM i Turkiet.
Prestera i Istanbul.
Den första delen klarade hon av – trots en omtumlande tid då hennes pappa, ishockeylegendaren Börje Salming, diagnostiserades med nervsjukdomen ALS i somras och avled i slutet av november.
Allt om Bianca Salming: Pojkvän, syskon, mamma, pappa och längd
"Knappt känner igen sig själv"
— Jag var väldigt taggad inför grundsäsongen, eftersom det hade gått så bra, men det har hänt så mycket sedan dess att man knappt känner igen sig själv, säger hon under en pressträff på friidrottslandslagets hotell i utkanten av Turkiets största stad.
— Under grundsäsongen har det varit mycket annat att hålla på med. Jag har försökt att hålla i friidrotten så mycket som möjligt, men det är väl kvaliteten som har fått svackor i bland. Sedan har jag missat en hel del träningar.
— Men det var viktigt för mig att hålla kvar friidrotten och inte tappa en till sak i livet.
Friidrotten – och just nu EM – har gjort och gör att tankarna inte landar i det som har varit.
Men de mörka stunderna finns fortfarande kvar hos 24-åringen.
— Jag tror att det är som för vilken person som helst, det svänger upp och ner. Det är så olika. Man vet inte hur man ska agera. Det är upp och ner. När man är distraherad, som nu, då går det bra men när det är tyst och man är själv, då är det jobbigare, säger hon.
Så hanterar Bianca Salming sorgen efter pappa Börjes död: "Väldigt nära"
Siktar på "pers"
Trots allt tankebrus försöker hon tänka att det inte påverkat så mycket och siktar till på att "bara köra" och prestera när femkampen drar i gång på fredagen.
Målsättningen är att nå 4 500 poäng men allra helst att sätta personligt rekord (4 422).
— Jag vill inte säga någon placering men topp fem. Att "persa" är ändå det viktigaste för mig, för då känner jag att jag har gjort något för mig själv, att jag gått framåt. Jag vet att jag kan göra mycket mer än de totala poäng jag har gjort tidigare. Jag ser inga gränser.
— Jag är i min bästa ålder. Det ska inte finnas något som ska hålla mig tillbaka.
