En ny studie från Centrum för idrottsforskning, beställd av Jakob Forssmed (KD), visar hur delar av ungdomsidrotten blivit allt mer kommersialiserad.
— Det jag var särskilt intresserad av var det här med tidig specialisering, selektering samt kommersialisering – och hur det påverkar kostnadsutvecklingen. Här kan vi se att det verkligen påverkar detta, säger Forssmed till TT och fortsätter:
— Det handlar om mer träningar, mer avancerade träningar, fler cuper längre bort, mer resor – och ökade krav på dyr utrustning.
Han menar att konsekvensen blir att vissa barn stängs ute av ekonomiska skäl.
”Ferrari på uppfarten”
Enligt Forssmed hänger de ökade avgifterna ihop med att barnen specialiseras och sorteras ut i allt tidigare åldrar.
Han ifrågasätter att barn i 10–12-års åldern ska behöva få besked om de räcker till eller inte.
I studien svarade en förälder ”att tillhöra en viss akademi är som att ha en Ferrari på uppfarten”.
— Det är intressant att det har blivit en statusgrej att ha sitt barn i en akademi, att man inte riktigt vågar ifrågasätta kostnadsökningarna. Utan att man är så rädd om sitt barns plats i akademin, säger Forssmed.
Krav på Riksidrottsförbundet
Staten delar varje år ut 2 miljarder kronor till idrottsrörelsen – och regeringen ställer nu krav på att Riksidrottsförbundet återrapporterar hur de arbetar för att motverka tidig toppning och selektering.
Selektering i idrott varierar beroende på idrottens karaktär och tävlingsstruktur, enligt Malin Träff, talesperson för barn- och ungdomsidrott på Riksidrottsförbundet.
— I en del idrotter så är tidig selektering något som man arbetar med som att det är en central utmaning – och andra så känner man inte alls igen sig, utan då tar det sig lite andra uttryck, säger Malin Träff.
Riksidrottsförbundets riktlinjer säger nej till elitsatsningar före 13 års ålder.
— Det kanske inte finns en exakt ålder som alltid är bäst och rätt, men man behöver ändå sätta ned foten – och då blev det vid 13 år, säger Träff.
