Huliganlagen kritiseras från AIK-håll

Förra året skärptes lagen om tillträdesförbud till idrottsarenor, den så kallade huliganlagen. Nu har man dock konstaterat att den inte fungerar som den ska. Det skriver sajten Riksdag & Departement i dag.

- Polisen tolkar lagen på olika sätt i olika delar av landet. Det kan gälla hur många man stänger av och på vilka grunder det sker. Man vet inte alltid hur lagen ska tolkas inne på arenan och när det gäller det som sker utanför, säger kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth, M, till sajten.

På onsdagen träffade Adelsohn Liljeroth personer ur idrottsrörelsen, supportergrupper, supporterpolisen, klubbar, politiken samt forskare i ämnet. Och det råder en del oklarheter.

De inblandade eftersökte mer forskning och en bättre nationell samordning mellan olika aktörer. Dessutom mer förebyggande arbete från klubbarna, gärna ute i skolorna.

- Det måste till en attitydförändring hos alla. Även spelarna måste ta sitt ansvar, sade Hans Löfdahl, supporterpolis i Stockholm.

En som tycker att det är mycket snack och liten verkstad är Jimmy Wallingstam hos AIK, han jobbar med supporterrelaterade frågor och är bland annat ute i skolorna och pratar med ungdomar.

- Det behövs mer forskning, men vi behöver också en nationell samordnare i landet och vi måste veta vad det är för problem som ska lösas. Är det huliganerna som är problemet? Eller ultrasgrupperna eller alkoholen? Just nu skjuter alla från höften, säger Wallingstam till Nyheter24.

- Vi, Djurgården och Hammarby är redan några av Sveriges bästa arrangörer när det gäller tryggheten.

Kan ni som förening göra mer?

- Jag tycker att vi redan gör mer än vad som kan förväntas av oss. Vi kan inte vara en socialtjänst 24 timmar om dygnet.

Lagen om tillträdesförbud från 2005 skärptes den 1 april 2009, den gör att både polisen och klubbarna kan stänga av personer som stör ordningen på arenorna. De som åker dit riskerar böter eller fängelse i högst sex månader.