Kviborg: "SJ, SvFF och mindre briljanta människor"
KRÖNIKA. SJ gjorde sig själva till åtlöjen, likaså ett gäng kinapuff-kastande fotbollssupportrar. Med andra ord är allt precis som det brukar.
Här hittar ni en kort summering av allt det Christopher Kviborg kommer att skriva kring. Ingen går säker, sågningar kommer att levereras, men även några enstaka hyllningar när det passar.
Här finner ni Christopher Kviborg på twitter.
Ny vecka och allt är precis som vanligt! Ytterligare en allsvensk match har avbrutits tack vare en handfull människors agerande och SJ har skämt ut sig i vanlig ordning.
Business as usual.
Det är givetvis värre att kasta av en livrädd 11-åring från ett tåg än att kasta in ett par överblivna kinapuffar från nyårsafton men allting är ju relativt. En idiotisk handling utesluter inte en annan och i fotbollens värld är ju allting relativt.
Det var precis lika pinsamt som tidigare, så kallade supportrar som skämmer ut sig och drar framför allt laget, som man säger sig älska så högt över allt annat, rätt ner i rännstenen. Om det inte var det innan så är fenomenet bevisat nu, dessa människor skiter fullständigt i om favoritklubben får 0-3 i arslet och en fet faktura från Svenska Fotbollförbundet på posten, de bryr sig enbart om sig själva. Därför vore det varje människas logiska slutsats att det är just dessa individer som ska straffas och inte klubbarna.
Ibland känns Svenska Fotbollförbundet lite som SJ, faktiskt. Båda parter är något av experter i den inte alltför ärofyllda kategorin ”hur man bäst straffar den egna kunden”. Svensk fotboll styrs uteslutande av solbrända gubbar i gråa Dressman-kostymer. SJ styrs av människor utan verklighetsuppfattning.
Nog om det, nu över till något roligare.
"Jag dyrkar Rikard Norling"
Svensk fotboll har i dessa medialt utmålade krigstider nått framgång. Det är inte en bragd att slå ut ett för dagen svagt Rangers, men det är oerhört imponerande. Skottarna med en omsättning och säkerligen budget som femfaldigt (minst) överstiger skåningarnas kunde inte rå på Norlings mannar. Nu håller jag inte på Malmö FF men jag tillhör skaran som mer eller mindre dyrkar Rikard Norling.
Jag är någonstans i gråzonen mellan åsikten att ”hoppas MFF går till Champions League för det är bra för svensk fotboll" till den mer klassiska supporterdevisen ”död åt alla”.
Jag håller inte på svensk fotboll, jag håller på AIK.
Naivitet följer ofta med den blinda kärleken för favoritlaget, men jag tror de flesta inser att det även gynnar klubbar som AIK, Djurgården, Elfsborg, Helsingborg, IFK Göteborg med flera om det går bra för MFF även i nästa kvalrunda.
Blir dock lite förbryllad när jag läser i tidningarna att Malmö FF redan nu ska värva två ”stjärnor”. Sportchef Per Ågren slår verkligen på stora trumman, ett MFF redan nu i ekonomisk brygga kanske borde lära av AIK och Helsingborg som bara ett fåtal år efter äventyren i Champions League höll på att gå i konkurrs.
Det finns många strider där ute i samhället. Vi som älskar svensk fotboll har en viktig sådan framför oss, nämligen att ta tillbaka läktarna, det är det bara vi som kan göra. För ni tror väl inte på allvar att Dressman-kostymerna ska hjälpa er med det?
Sen säljer vi SJ av bara farten, gratis tåg åt alla!
