Länderna som står på Rysslands sida – och de som vägrar välja

Den 24 februari inledde Ryssland, på order av president Vladimir Putin, en storskalig militär attack mot Ukraina. Sedan invasionens start råder det krig i landet och en miljon människor uppges vara på flykt från Ukraina. 

Här kan du läsa allt vi vet om den ryska invasionen.

FN fördömer Rysslands agerande i Ukraina

När FN:s generalförsamling på onsdagskvällen röstade igenom en resolution som kräver ett omedelbart tillbakadragande av ryska styrkor från Ukraina var det bara Ryssland, Belarus, Syrien, Eritrea och Nordkorea som röstade nej. 

Bland de 35 länder som avstod att rösta fanns många som normalt räknas som allierade med Ryssland – Kuba, Venezuela, Nicaragua, Iran, Pakistan och Mongoliet. Flera av dessa länder har haft svårt att smälta det militära intåget.

Rysslands invasion av Ukraina – vilka länder står på Putins sida?

Nato, EU och deras allierade har tillhandahållit vapen och militär utrustning till Ukraina samtidigt som de även har infört hårda sanktioner mot Ryssland, med syfte att lamslå ekonomin. 

Men vissa länder har vägrat att fördöma den militära aktion som redan kostat otaliga civila livet, och har beslutat att bevara sin egen historiska koppling eller sina handelsförbindelser med världens största nation, Ryssland. 

Nyheter24 reder ut vilka länder som öppet uttryckt sitt stöd till Putin och Ryssland, och vilka som har intagit en mer avvaktande inställning. 

Belarus

Belarus president Aleksandr Lukasjenko är Vladimir Putin närmsta allierade och de före detta Sovjetnationerna har viktiga ekonomiska och politiska band till varandra. 

Belarus stöder Rysslands militära angrepp mot Ukraina bland annat genom att låta Ryssland avlossa ballistiska robotar från sitt territorium, möjliggöra transport av rysk militär och tunga vapen, stridsvagnar och militära fordon, låta ryska militärflygplan flyga över belarusiskt luftrum in i Ukraina, samt förvara ryska vapen och militär utrustning i Belarus.

Belarus roll i invasionen av Ukraina har hittills resulterat i sanktioner från Storbritannien och EU. 

Syrien 

Bashar al-Assad har hyllat Putin för den dödliga invasionen, samtidigt som han fördömer västerländsk “hysteri” över manövern. 

Den syriske ledaren, som själv anklagats för krigsförbrytelser, har sagt att händelserna i Ukraina är “en korrigering av historien och återställande av balansen som gick förlorad i världen efter Sovjetunionens upplösning”.

Venezuela

Enligt Kreml ska Venezuelas president Nicolas Maduro erbjudit “starkt stöd” till Putin under tisdagen. 

Putin och Maduro ska ha diskuterat ett ökat strategiskt partnerskap i ett telefonsamtal efter att Maduro fördömt “de perversa planer som strävar efter att omringa Ryssland militärt och strategiskt”,

Venezuelas president skyller även händelseutvecklingen på USA och Nato. 

Kuba 

Liksom Venezuela har Kuba lovat Ryssland lojalitet och lagt skulden på USA och västvärlden. 

I ett uttalande sa utrikesministeriet att “USA:s regering har hotat Ryssland i veckor och manipulerat det internationella samfundet om farorna med en massiv invasion av Ukraina”. 

Myanmar 

Myanmars militärregering har uttryckt sitt stöd för Putin och de territoriella planer han har i Ukraina. 

Militärens talesperson Zaw Min Tun har sagt: “Nummer ett är att Ryssland har jobbat för att konsolidera sin suveränitet. Jag tror att det är rätt sak att göra. Nummer två är att visa världen att Ryssland är en världsmakt.” 

Exilregeringen har däremot visat sitt stöd för Ukraina och säger i ett uttalande på Twitter att den fördömer Rysslands agerande. 

Nordkorea 

Nordkorea försvarar Ryssland och anklagar USA för att vara ”grundorsaken till den ukrainska krisen”. Det har AFP rapporterat om med hänvisning till Nordkoreas officiella första uttalade sedan den ryska invasionen inleddes. 

Washington har strävat efter ”militär överlägsenhet utan att ta hänsyn till Rysslands legitima krav på nationell säkerhet”, står det i inlägget, som laddades upp på landets utrikesdepartements hemsida i lördags. 

Kina 

Vid krigsutbrottet för en dryg vecka sedan uttryckte Kinas utrikesminister Wang Yi förståelse för Moskvas ”oro i säkerhetsfrågor” och Ukrainafrågans ”komplicerade och unika historia”. 

Men under veckan har Wang Yi ändrat tonfall. Han kallar inte Rysslands agerande för en invasion, men vill se en fredlig lösning på konflikten. Wang Yi har också antytt att Kina kan tänka sig att fungera som en medlare i konflikten, och Kina har även uttryckt “extrem oro” för att civila kommer till skada. 

Indien 

Indien, som strävar efter att räknas in bland stormakterna, vill hålla sig på god fot med både Ryssland och USA, och sitter nu i en besvärlig sits. Indien använder inte heller ordet “invasion” och har flera gånger lagt ned sin röst i FN.

Relationen mellan Indien och Ryssland grundar sig i kärnenergisamarbete, men framför allt om vapenaffärer. 

Pakistan

Under tisdagen blev Pakistan den första stora nationen att stödja Putin när de undertecknade det första nya handelsavtalet med Ryssland sedan invasionen. Pakistan har uttryckt oro över invasionen, men fördömer den inte heller. 

Serbien

Regeringen har försökt hålla sig neutral för att upprätthålla förbindelserna med Ukraina. De har sagt att det är fel att kränka en annan nations territorium, samtidigt som de vägrar införa sanktioner. 

President Aleksandar Vucic har sagt: “Republiken Serbien uttrycker uppriktigt beklagande över vad som händer i Ukraina. Både Ryssland och Ukraina är vänliga länder.”

Brasilien

Brasiliens president Jair Bolsonaro vägrar att fördöma Putin och införa sanktioner mot Ryssland. I stället lägger han skulden för konflikten på de ukrainska väljarna ”som lade sitt lands öde i en komikers hand”. 

– Vi tänker inte fördöma Putin eller införa sanktioner, sa Jair Bolsonaro.

Centralasien 

Kazakstan, Uzbekistan, Tadzjikistan, Turkmenistan, Armenien och Kirgizistan har alla försökt hålla sig utanför konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

Länderna upprätthåller sitt strategiska partnerskap med Ryssland men ingen av deras regeringar har uttalat sig om stöd av invasionen.

Källor: Dagens Nyheter, Daily Mail och Europeiska rådet