Nu räcker det med näthat och jag är väldigt glad att Trolljägarna ringde mig i våras. Trollet Linda hade hållit på och jävlats med mig och många andra i över tio år när hon hittade ett nytt offer i form av Annica. Hur kan man ge sig på och vara så fruktansvärt jävlig mot en så svårt cancersjuk person. Det övergår mitt förstånd. //Johanna Toftby
Om ni följer Johanna Toftby så vet ni att en fruktansvärd kvinna som kallade sig ”Anna” trakasserade Johanna och hennes svårt sjuka vän Annica med kommentarer, brev och andra vidrigheter under lång tid.
Kvinnan visade sig senare heta ”Linda” och vara bosatt i Eskilstuna och nu berättar Johanna att hon, tillsammans med Robert Aschberg, åker hem till den här kvinnan och konfronterar henne öga mot öga i Trolljägarna.
Kvinnan är sedan tidigare polisanmäld, men hade jag fått chansen så hade jag tagit den, precis som Johanna. Att ge sig på en svårt cancersjuk kvinna får nog de flesta att se rött och jag är glad att Trolljägarna kontaktade Johanna och att de på detta sätt visar att man inte är anonym på nätet.
Jag tycker det är skitbra, men det är det inte alla som gör.
Vissa av kommentarerna på Johannas blogg anser att det är omoraliskt att göra tv av sådant här.
Håller någon med? Jag gör det inte!
Ska man låta folk få trakassera människor vind för våg bara för att de eventuellt kanske mår lite psykiskt dåligt eller att EN av dem kanske är psykiskt sjuk?
Hur många tror ni kommer gömma sig bakom det i så fall, där bakom skärmen?
Om man trakasserar människor anonym bakom en skärm för att man mår psykiskt dåligt så behöver man få hjälp! Inte få hållas.
Om alternativet är att de antingen får hållas, eller exponeras i Trolljägarna så faller min röst på Trolljägarna.
Det är i alla fall min ståndpunkt.
Föregående inlägg 