Orten. 🙂

I sin jakt på att bli världens mäktigaste kladd, kräm och krimskramförsäljerska så har Isabella Löwengrip uppdaterat sin bakgrundshistoria en smula.
Kryddat den, om ni så vill…
Någonstans på vägen har hon gått ifrån att VILJA vara ett maskrosbarn, till att faktiskt kalla sig för ett. Att gå från ”Rännstensungar” till ”Rich and famous” är tydligen lite av en perfekt macka att glida på när det gäller att maximera medialt.
Ingenting berör mer än ”against all odds” och klichén ”att starta med ingenting mer än två tomma händer” och det har Isabella Löwengrip gjort till sin paradgren, så det är väl inte så konstigt att fler influencers hakar på det tåget?

I likhet med Bellas ”från höghusen i Jakobsberg till lyxvilla på Lidingö-historia” publicerar nu Michaela Forni ett inlägg där hon reflekterar över sin klassresa.
Klassresa… Tydligen ska man ha gjort en för att vara maximalt inspirerande och den till Skara Sommarland i sjätteklass räknas icke.

Från Fisksätra och sedan vidare till Östermalm alltså?
Nog är det en resa alltid, med BYTEN till och med!! Saltsjöbanan till buss och sist men inte minst – tunnelbana, oj vilken resa!

Att umgås i sällskap där alla inte har en kniv i bakfickan. //Forni

Vad är det för människor hon hängt med egentligen, där ALLA hade kniv i bakfickan?
Det har jag ALDRIG varit med om, så vida jag inte får räkna med mina scout-kompisar då.
Fast vi bar våra knivar i bältet, med knivbeviset fastsytt på armen, och inte i bakfickan 🙂
Men nog om det…

Jag får en lite dålig smak i munnen av dessa ”klassresande inlägg” eftersom poängen hela tiden verkar vara att influencena tagit sig bort från ursprungsplatsen, är bättre, mer framgångsrika och helt sonika mer lyckade än de som fortfarande bor kvar – i det här fallet i Fisksätra.
Jag får verkligen en känsla av att Michaela ser ner på många från sin barndom och bär på en djup övertygelse om att många av dem är genuint avundssjuka på hennes liv, trots att hon själv i sin blogg hela tiden skriver om hur dåligt hon mår nu, hur nära hon konstant är att bli utbränd och hur mycket hat hon får på nätet.

Att bli nyrik kan vem som helst lyckas med över en natt (om det vill sig vill säga) men att göra en klassresa känns som någonting som tar flera generationer. Detsamma att ”byta” från medelklass till överklass. Du kan skaffa dig alla attribut som hör överklassen till över en natt, men det är också allt.
Eller vad säger ni?