Otydliga roller efter en separation?

Fick frågan om jag inte skickar ut fel signaler till barnen när jag delar sovrum med deras pappa trots att vi är separerade. Det var typ det konstigaste jag har läst i hela mitt liv.. Barnen älskar när vi umgås alla fyra och vi kramas, skrattar och har det rätt trevligt ihop.

Återigen så ska jag inte försköna något. Vi har bråkat och tjafsat sjukt mycket under separationen och varit allt annat än vänner i perioder. Det är fortfarande upprivet mellan oss på många vis men sedan älskar vi ju varandra så otroligt mycket i grunden med.

Vi är ju som familj och har gjort livet tillsammans i 10 år. Men ja.. För barnens skull så anstränger vi oss väldigt mycket och vi blir lyckliga av att se våra kids så lyckliga. Och våra barn tänker inte ens på att vi sover i samma säng eller inte? Ibland sover Jason och F i samma rum, ibland delar vi säng alla fyra osv.

Hade vi båda haft en ny partner eller så kanske det hade känts konstigt att dela säng men just nu känns det inte alls skumt. Och att vi skickar ut fel signaler till barnen känns ju helt orimligt. Dom är bara glada och tänker som sagt inte ens på om vi sover i samma säng alla fyra eller om dom sover med sin pappa medan jag sover i andra rummet. // Gabriella Joss

Är det att skicka ut fel signaler att GabJoss och Fjodor delar hotellrum under sin gemensamma semester med barnen?
Är det i så fall inte mer förvirrande att de åker på en gemensam semester med barnen? Och om det inte är förvirrande, sån borde ju rimligtvis inte själva boendesituationen under semestern heller vara det, då den ingår i den gemensamma semestern?

Jag tycker det är positivt att det finns en motpol till ”gap och skrik-separationerna/skilsmässan” där barnen används som ett vapen för att skada den andra föräldern och vars välbefinnande får vika undan för föräldrarnas sårade egon.
Här är Bingo, Katrin och Alex (Falkes pappa) ett lysande exempel på föräldrar som, precis som GabJoss och Fjodor, reser och spenderar högtider tillsammans.

Men…
Det finns en tredje variant som ligger någonstans mitt emellan ”Gap och skrik-separationen/skilsmässan” och ”BinKat-familjesituationen” där man varken bråkar eller bokar resor tillsammans.
En situation där man kommer överens med barnens bästa för ögonen, men utöver det inte har någon närmare relation.
Jag misstänker att det är där de flesta separerade/skilda par med barn befinner sig. Har man inga barn tillsammans så kan man gå vidare i livet och låtsas som att ex-partnern aldrig ens funnits, men det fungerar inte riktigt om man har barn tillsammans.
Då kommer man behöva ha någon typ av relation till varandra livet ut – vare sig man vill eller inte, och så länge barnens bästa kommer först, så har ingen annan att göra med hur det upplägget ser ut.

Hur ser ni på saken?
Har ni varit (eller kanske är) i en liknande situation?
Man ska aldrig tala om för någon annan hur de ska göra, men ibland kan det kanske vara skönt att få höra hur andra gjort, få nya infallsvinklar.

 

83 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Jag väljer att inte blanda mig i hur andra gör. Funkar detta för dem så är det väl bra 🙂

      Exakt detta. Gör vad du vill så länge det inte skadar någon annan, är mitt livsmotto. Skulle aldrig palla hålla på och ha åsikter om hur massa okända människor lever sina liv?

        Det här är ett motto som jag tycker är intressant, för hur långt sträcker sig den där ”så länge du inte skadar någon annan”?
        Syr du dina egna kläder? (Klädindustrin är hemsk och skadar många)
        Undviker du att köpa elektronik (produktionen innefattar slaveri i utvinningen av råvaror och barnarbete).
        Undrar genuint för jag brukade också tänka samma. Men det är ju lite svårt att veta om ens handlingar (vartenda val du tar) påverkar någon annan.

          Där är det väl företagen som ska ta det största ansvaret och inte låta deras produkter skapas under sådana förhållanden?

      https://photo013856712.imgfast.pw ­❤️­­­­❤️­­❤️

    Det konstigaste är att folk sitter hemma på kammaren och lurar för att sedan skicka iväg frågor som de inte har ett skit med att göra.

      Influensers väljer själva att berätta vitt och brett om sina privatliv, så jag kan ändå tycka att deras följare visst har med det att göra när de faktiskt är inbjudna från början. Vill hon inte ha synpunkter om sitt sängkammarliv så håller man tyst.

      Sen att inte hålla med om alla konstiga frågor och synpunkter, det är en annan sak.

        Det är ju inte förbjudet, men man kan väl fortfrande tycka det är märkligt att vissa känner att de måste lägga sig i deras privatliv bara för de följer dom på sociala medier ?

          Man börjar ju inte berätta för en vän hur fel hen gör bara för den väljer att göra på ett annat sätt än man själv skulle gjort, även om hen delar med sig och pratar om det. Även om någon förklarar och delar med sig så måste man inte blanda sig i ? såvidare inte personen gör något som skadar en själv/någon annan.

          Tycker inte det är det minsta konstigt att när man drar inte alla möjliga främmande människor i sina privata vrår, inte bara kommer få hejarop.
          Folk är väl rätt märkliga? Bara kolla allt tjafs i kommentarerna på denna sida, folk skräder inte precis orden när de tycker nåt….

            Ja som du säger. Folk är märkliga. 🙂

              Känns ju dock som majoriteten inte lägger sig i. Men en del är verkligen extrema, haha.

            drar in, skulle det stå : )

          Som med allt på sociala medier kan jag tycka. Varför ska en random person tala om för någon hur den ska leva sitt liv öht.

      Tänkte skriva samma sak. Det konstigaste i det här är att andra lägger sig i hur de sköter sin separation. Undrar hur de personerna skulle reagera om de visste om hur många som t.o.m ligger med sina ex några gånger innan de går vidare helt? ?

        Berätta gärna då jag har svårt att hitta statistik för detta på internet.
        Eller är det kanske så att detta är din erfarenhet och då måste det ju såklart reflektera även den stora massan?

        Gabjoss och Fjodor har redan legat med varandra efter separationen.. Dock så ska de tydligen ha slutat med det nu. Kanske börjar igen på semestern nu då ?

    Deras barn är väl små? Då vet de nog inget om att separerade föräldrar inte ”bör” sova i samma säng, heller inget om att man inte skulle kunna resa tillsammans. För övrigt är det väl skitbra att de har en välfungerande relation, och trivs de med att resa tillsammans ser jag inga problem med det heller.

    Jag blir jätteglad så fort jag ser folk som har en bra relation trots att de separerat. Framför allt blir jag glad när jag hör om ”styvföräldrar” (vad använder man ens för ord?!) som har bra relation till sin partners barn.

      Bonusföräldrar och bonussyskon är mycket bättre (och trevligare!) att använda än de förlegade alternativen styvförälder och styvsyskon.

        Ah tack såklart! Tappade helt det ordet.

          (Samma anonym som svarar igen 🙂
          När jag var liten, på 90-talet, försökte man hitta på nya benämningar istället för ”styv-”, och då försökte man ett tag med prefixet ”plast-”. Det här var alltså innan ”bonus-” började användas. Det sistnämnda är en mycket trevligare benämning i mitt tycke! Ogillade verkligen att säga ”plastpappa” om min mammas dåvarande sambo samt ”plastmamma” om min pappas dåvarande fru..
          ”Bonus-” började användas mer frekvent när jag var i övre tonåren/ung vuxen om jag minns rätt, och det känns verkligen som en mycket bättre och typ ”snällare” benämning.

      Vi har valt att kalla oss (Extra) viktig vuxen. Det känns bättre för oss. Barnen har redan fantastiska föräldrar, mammor, pappor så hellre bara viktig vuxen. Har fått en del positiva kommentarer.

      Det där med att förvirra barn tror jag mest kommer från folk som är kassa på att separera. Jag är övertygad om att mest förvirrade (och förkrossade) barn får du när deras två viktigaste människor går isär och inte ens kan prata med varandra längre. Allt som är som vanligt är skönt.

      Verkligen! Själv skilsmässobarn från en riktigt smutsig skilsmässa, med inte så fina bonusföräldrar alltid…. Är bara så glad att vuxna sätter barnen först. <3

      Vi kallar sambons bonusmamma för just det, däremot är det styvpappa på andra sidan, det har helt att göra med relationen de har. Bonusmamman har agerat bonus mamma medan styvpappan endast agerat mammas nya pojkvän och inte intresserat sig alls för barnen.

      Jag hatar syvföräldrar. Och har aldrig kunnat acceptera när mammas man kallar mig för hans bonusbarn. Har inget agg mot honom förutom det.

    Inget. Bara tillfälligt fel kategori.

    Har två barn med olika pappor, den yngstas pappa har fungerat som en pappa till båda. Vi hittar på saker ihop med barnen, äter middag ihop. Har födelsedagskalas ihop, firar jul. Är jag sjuk så sover han hos oss då jag blir väldigt dålig pga andra sjukdomar sedan innan. Vi delar inte säng men han flyttar ändå in tillfälligt då barnen bor hos mig på heltid bortsett från varannan helg. Vi hjälps åt med allt möjligt och barnen ser det inte som något konstigt utan är trygga och glada i det. Vi är bästa kompisar idag vilket ingen av oss trodde vi skulle kunna bli efter en ganska smutsig separation, men med familjerådgivning osv så vann tillslut det goda. 🙂 Den äldstas pappa behandlar mig däremot som skit vilket märks på barnen om han bjuder in sig själv här, dom är på mig hela tiden och blir oroliga.

      Du verkar vara en bra mamma.

        ”Den äldstas pappa behandlar mig däremot som skit”
        Jag vet inte varför men han kanske tycker han har en
        anledning. Värre om han hade låtsas.
        ”den yngstas pappa har fungerat som en pappa till båda”
        Där har vi kanske problemet?

          Eh va??

          Anonymast, du verkar inte vara den skarpaste kniven i lådan och rent ut sagt sjukt otrevlig.

          Eller så är exet svartsjuk som majoriteten av män som haft en fru som önskat att skilja sig?

            Du är inte den skarpaste gaffeln i potatisen va… ? (14:19)
            Det kan ju vara så att ex i detta fall har orsak OCH det vet
            du ju inget om. Kvinnan har inte alltid offerrollen.

          Han har ny sambo ändå står han här o tjuter om att han vill bli en familj igen. 7år sedan jag lämnade honom pga psykisk misshandel.
          Socialtjänsten kallar honom narcissist.
          Han har ett sjukt kontrollbehov o snokar omkring hemma hos mig om han kommer in och kan stå o kalla mig horunge o andra mindre trevliga saker framför barnen, för han anser att han har yttrandefrihet i precis allt. Han valde att skita i sitt barn o leva livet, kallade henne för psykunge osv när hon var liten. Bara för att man är pappa på pappret så innebär det inte att du automatiskt fungerar som en. Det kom in en annan man i mitt liv som gav henne den kärlek o trygghet hon aldrig fått av sin biologiska.

      Varför behöver din sons pappa bjuda in sig själv? Har han ingen relation till sin son?

    Vad är det de kan bli förvirrade av? Två föräldrar som är vänner? Jag tror det är betydligt mer förvirrande med föräldrar som är ovänner, i alla fall skapade det sår i mig som barn.

      Det absolut värsta jag visste som barn var när mina föräldrar snackade skit om varandra och typ hånade varandra. Förstår inte hur det här skulle kunna vara negativt.

        Min mamma har hånat min pappa hela mitt liv och nu är dom 85/84.

          Usch!

    Alla bröst är fina❤️

    Du blir knappast lyckligare av större bröst.

      True true!
      Mina är stora som dom är, strl 80 F, nu gravid och dom har exploderat i strl ?

        Ok

    Tvivlar på att barnen bryr sig öht. Däremot tycker jag att det är märkligt och oansvarigt att de flyger och bor på ett stort hotell med gäster från många länder i dessa tider. Med ett barn som tillhör riskgrupperna. Men Jossan verkar mest bekymrad över att hon har en finne på den beryktade bakdelen.

      Jag har ett barn i samma ålder också med hjärtfel. Jag skulle aldrig ta den risken just nu att ge mig ut och resa. Visst sannolikheten att det händer något är liten, men OM något händer hade jag aldrig kunnat förlåta mig själv.

      Tar hellre det säkra före det osäkra just nu.

        Hon har ju inte ens vaccinerat sina barn.. säger väl en del..

          ????

          Barnen är vaccinerade nu, hon ändrade sig i samband med yngstas hjärtfel. Inte för att det hjälper mot Corona men rätt ska va rätt.

            Så jäkla stört att hon ändrade sig när hon själv fick ett barn som tillhör en riskgrupp. Men innan hon fick det hade hon minsann ingen hänsyn till andra barn i riskgrupper.
            Fyfan antivax är typ det vidrigaste jag vet. Dumhet i människoform.

            När menar du att hon sagt de? Vad jag minns har hon endast skrivit att hon inte svarar på frågor kring de, aldrig skrivit att dom är vaccinerade.

      Exakt så. Så jävla ignorant människa.

      Skiter fullständigt i om dom sover i samma säng eller inte/delar rum. Går jag in på bloggen är det bilder på henne i stringbikini fotat i olika vinklar och som ovanstående skrev oroar hon sig över en finne på rumpan?! Hon har ett hjärtebarn som tillhör riskgrupp och väljer ändå att resa när läget är som det är med Corona. Är hon bara ung och dum eller är det jag som är överdrivet orolig?? Jag känner inte för att resa som det är nu! Får vi en större samhällsspridning kommer sjukvården inte att ha plats eller resurser att ta emot alla. Tycker det är mycket skrämmande ?

    Var glad över dina små!! Jag önskar att jag hade små bröst (kunna gå utan BH, slippa blickar osv). Jag är väldigt smal och har 70D, har jag på mig något tight blir det genast ”sexigt” i andras ögon. Hatar det!

      Äh vad glad över dina stora!?

    Kanske OT, hur långa är dessa två? 🙂

      Hon är 170 cm.

      170 och 180.

        Tack för svar! Jag vet inte varför jag förväntade mig att de skulle vara betydligt kortare, typ 160-170 som max. Följer inte kvinnan på bilden så antar att de bara såg väldigt korta ut på detta foto. 😀

    Jag och mitt barns pappa har en fin relation. Vi sover inte tillsammans – men vi hittar absolut på saker tillsammans.
    Vid överlämning (hon är där varannan helg och obland någon vardag då han jobbar varannan helg och ledig mitt i veckan ibland vilket jag aldrig är) så stannar vi alltid hos varandra en stund, äter ibland middag tillsammans allhopa.
    Det är inte alltid lätt, verkligen inte. Då vår separation absolut inte var mitt val. Men vi gör det för vår dotters skull, och det funkar bra.
    Jag har själv separerade föräldrar där allt inte alltid sköttes så snyggt. Och det vill jag till varje pris skydda mitt barn ifrån. Saker som hände mellan mina föräldrar när jag var barn är inget jag mår dåligt över idag, men när jag tänker på det så skaver de lite i hjärtat.

      ❤️

    Bilden är ju rätt gammal, hon har ju inte alls lika stora nu. Dessutom drar hon ju upp bh-banden för att skapa en push-up effekt :p

    För att den numera inte tillför det minsta?

    Skaffa viktigare saker att fokusera på.

    Varför ifrågasätta en borttagen kommentar som inte är relevant för inlägget?
    Så lätt hänt att trycka på fel knapp.

      Och ändå står kommentarerna kring små/stora bröst kvar? Det är väl irrelevant om något…

    Ville ha större bröst förr men är så glad över att jag inte gjorde något åt det. Älskar mina bröst nu (b-kupa). Lätt att springa. Påverkar inte ryggen. De flesta kläder sitter bra. Passar till kroppens helhet. 🙂

    Är själv skilsmässobarn och hade nog tyckt det var konstigt om mamma och pappa, som uppenbarligen inte ville vara tillsammans längre, skulle sova i samma säng. Dubbla budskap på något vis. Osäkerhet.

    Men det är ju min åsikt och känsla utifrån mina erfarenheter, deras barn kanske inte alls känner likadant.

    Har läst en del om liknande situationer, där föräldrarna fortsätter sova i samma säng och dessutom ligger med varandra. Ni som gjort/gör så; hur kommer det sig? Är det för att det är bekvämt, för att man känner sig ensam eller vad har varit anledningen? Är man bästa vänner är det ju kanske praktiskt, men känns som att man typ nedvärderar sig själv och blir ofrivilligt kvar. Hoppas någon förstår hur jag menar!

    Min bror har två barn med två olika kvinnor och lever idag inte med någon av dem. Han blev lämnad av båda två efter att de (mammorna) varit otrogna mot honom under långa perioder. Den första med flera olika killar. De är båda två helt slut i huvudet, inte bara pga otroheten utan mycket annat, och jag klandrar inte honom för att han inte vill åka tillsammans alla fem på utlandsresor, fira jul och födelsedagar ihop osv. Han talar dock aldrig illa om mammorna inför barnen (vilket den ena mamman gör om honom). Så vilken relation man kan ha efter en separation beror ju helt på vem man har skaffat barn med.

      Så sant!
      Men kvinnan får oftast offerkoftan.

    Mina föräldrar gjorde så när jag var liten. Av och på hela tiden. Det gjorde mig förvirrad och väldigt otrygg. Jag visste aldrig riktigt vad jag skulle svara när mina kompisar frågade om mina föräldrar vad skilda eller tillsammans.

    Önskar inget hellre än att mina föräldrar skulle fortsatt fira gemensamma födelsedagar, jular, även någon resa tillsammans med varandra och oss. De har aldrig bråkat eller varit taskiga mot varandra, utan skött allting väldigt vuxet. Men det har varit en klassisk uppdelning efter skilsmässan som gör att halva delen av mitt liv (när de var gifta) känns som att det inte existerat. Så trött på att behöva göra allt två gånger och inte känna att jag har en enhetlig familj. Detta gör att jag också drar mig från att skaffa barn med min partner idag, ifall han skulle lämna mig och mina barn skulle behöva gå igenom samma sak. Avundas Binkats/Alexs barn och önskar att alla barn skulle få ha det så.

    Gabjoss och Fjodor har redan legat med varandra efter separationen.. Dock så ska de tydligen ha slutat med det nu. Kanske börjar igen på semestern nu då ?

      Hur vet du det?

        Det har hon själv sagt i en frågestund när hon fick frågor om det

    Alla för ju på sitt sätt. Men av erfarenhet så så var det konstigt att mamma och pappa delade säng och även hotellrum när vi var små. Men sen helt plötsligt kommer någon med sin nya partner. Jag fatta ingenting och blev hysterisk. Såg det som ett svek. För det dem visat för mig var bullshit i mina ögon och lögn. Det sårade djupt. Men det var jag det. Min upplevelse är inte ramen för detta.

      Same here, jag var ett år äldre än Jossans son och syrran ett år äldre än dottern när mina föräldrar gick isär.

      Världen gick sönder när de träffade nya. Min syster kommer inte ens ihåg sin barndom upp till 7-9 års ålder. Mina föräldrar blev tillsammans igen när jag var 12 och har varit tillsammans sedan dess. Helt ärligt har det påverkat mig väldigt negativt som vuxen, insåg inte ens hur mycket förrän jag började gå till i terapi för två år sedan.

    When students seek our Nursing Coursework Writing Services from us, they are assured to receive the best Nursing Assignment Writing Help Services that meets all their writing needs and Affordable Nursing Paper Writing Services that has been written following all the instructions.

    Din blogg har börjat bli tråkig, du snackade mycket mer om GabJoss innan…och hade helt andra inriktade inlägg..

      Har väl blivit vän med henne eller uppköpt

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.