På sin blogg berättar Paula om ett samtal hon haft med Folktandvården efter att hennes ena dotter klagat över ont i munnen.
Paula är orolig över att det kan vara karies, men får beskedet att det bara rör sig om en sexårstand som växer och att det inte är någon fara.
Trots det lugnande svaret så frågar hon ändå om hon kan återkomma och boka in en tid för att utesluta karies om det nu är så att det inte går över.
Då skrattar personen i andra änden av linjen och säger att hen har arbetat med detta i över 30 år och det inte handlar om hål i tanden utan en sexårstand som växer upp och att de inte behöver återkomma och boka en tid för det.

Det handlar säkerligen om det tandläkaren sa, att tänder växer och skapar ett obehag och svullnad i munnen men jag tycker ändå att sättet hen sa det på var fel. Hens skratt fick mig att känna mig illa till mods och jag tycker den översittande mentaliteten är problematisk. Att man i anseende människa till människa använder yrkeserfarenhet som ett övertag.

Och återigen, jag respekterar den och hen har förmodligen rätt. Hen lugnande min oro för Leonores munhälsa och med infon som jag fick kommer jag förhoppningsvis kunna lugna Leonore också. Hen må ha 30 års yrkeserfarenhet men har ingen erfarenhet av Leonore. Det har jag och om det inte blir bättre kommer jag att boka tandläkare någon annanstans.

Har ni också varit med om att känna er små i ett möte där den andre utövar ett övertag i yrkeserfarenhet? // Paula

För att jag ska kunna uttala mig här så behöver jag nästan få höra hur, på vilket sätt personen skrattade.
Det kanske låter som en petitess för vissa, men skillnaden mellan ett nedlåtande skratt och ett överseende skratt betyder två helt olika saker för mig.
Men jag tycker ämnet är intressant, och även i skrift kan det ju bli hur knasigt som helt beroende på hur och med vilket tonläge man exempelvis läser ett ”hahaha”.

Har ni också varit med om att känna er små i ett möte där den andre utövar ett övertag i yrkeserfarenhet?
Eller har ni varit personen med övertaget vad gäller yrkeserfarenhet och kanske uppfattats på ett sätt ni absolut inte avsåg?
Det har hänt mig flera gånger sedan jag startade Bloggbevakning och försöker komma ihåg att ”fluffa” lite mer än jag från början tänkt, just för att undvika den typen av missförstånd.
Det funkar inte alltid och jag kommer inte alltid ihåg det, men jag jobbat på’at…