Sälj grej med tjej

Är det här ytterligare ett exempel på ”sälj grej med tjej” eller varför tävlar man annars ut teknikprylar iförd bh?
Hade det rört sig om en årsförbrukning underkläder, så hade jag kanske kunnat förstå det mer, men Appleprodukter?
Eller det finns kanske inget som fullkomligt skriker AIRPOOOOODS som en vit spets-bh?
I så fall ber jag om ursäkt för min okunskap…

Och om så är fallet så kommer här min topp 3-lista på saker som borde säljas under samma ”sälj grej med tjej-paroll”:

  1. Åkgräsklippare
  2. Flaggstång
  3. En 10 liters dunk med målarfärg i nyansen ”Ebba-grå”

Tack för tips!

Igår var det premiär för Joakim Lundells dokusåpa ”Puppet Master”

Jag ska vara ärlig…
När jag började titta på det första avsnittet av Joakim Lundells nya dokusåpa ”Puppet Master” så blev jag varken hooked eller särskilt imponerad.
Kanske berodde det på omgivningarna och att jag vant mig vid turkosa vatten och förknippar dokusåpor med det? Ska tilläggas att jag uteslutande har Paradise Hotel som referenspunkt här, men ändå…
Det kändes lite…simpelt och inte så häftigt att se en äldre kvinna, iklädd Husby Säteris väst, som står och mäter upp centiliter i ett mätglas. Det kändes helt enkelt inte så ”wild and crazy” som jag hade hoppats på, och när det första avsnittet led mot sitt slut så kände jag mig en smula snuvad på konfekten efter att ha hört Jocke berätta om projektet.

Men sen händer det något, det ska bli en första utröstning, alltså på dokusåpans allra första dag.
Deltagarna får, en och en, gå in i ett rum och skriva ner på en lapp, vem de vill ska lämna tävlingen.
Lappen stoppas sedan ner i ett kuvert som deltagaren får ta med sig ut igen, inte helt olikt andra dokusåpor.
Men där slutar alla likheter, och jag börjar förstå varför programmet heter just ”Puppet Master”.
För det första, berättar Jocke och Diana (Moseni) så är det här ingen anonym omröstning utan deltagarna tvingas ta fram sina lappar och visa vems namn de skrivit och som de velat skicka hem.
Redan här börjar det bli lite lagom dålig stämning i leden och vissa av de pakter, som slutits tidigare på dagen, smulas sönder.

Den deltagare som får flest röster är vår gamla kompis, ”Ankpung”, eller Nikolina som hon nu för tiden verkar kalla sig, och hon är SÅ besviken över att behöva lämna.
Men då kommer det ytterligare en twist.
Jocke meddelar deltagarna att det givetvis inte är DE som avgör vem som ska åka ut, utan att det är HAN som gör det. Han hade inga planer på att låta någon alls lämna tävlingen på denna första inspelningsdag, han ville mest bara stöka till det lite bland deltagarna, vilket han gjorde med besked.
Helt plötsligt så ser jag fram emot nästa avsnitt, för jag kan tänka mig att Jocke njuter av att få dra i trådarna i sin alldeles egna dockteater, där han får ”fucka” med folks huvuden, precis hur mycket han vill.
Snacka om att vända upp och ner på, vad jag från början tyckte var, ett ganska mediokert program!

Är det någon av er som sett det första avsnittet?
Vad tyckte ni i så fall?

Lite frågor från Instagram

På inläggets andra bild, vad har Petra Tungården på fötterna?
Halmskor?

Precis som TramsFrans så kan jag inte låta bli att undra lite över hur ”Ebba-grått” skiljer sig från annat grått.
Någon som vet?

Vad pågår med Paows ena fot här?
Varför är den dubbelt så långa som den andra?
Är det ett vidvinkelobjektiv som ställer till det eller kan hon komma att behöva en ny halmsko till den?

Är det så här när man ska föda barn?
VAD I HELVETE KAN MAN I SÅ FALL GÖRA ÅT DET?
Så här får det ju inte gå till!

 

Är det hat att kritisera en influencers shopping och tycka att den är en miljöbov? (och ett sidospår)

Men jag tänkte att den här bloggen inte får ta slut här, för jag har gått lite bananaz på att shoppa på sistone och alla ni som skriver att jag är en miljöbov, ni får jättegärna skriva det men nu är det så här, att jag HAR shoppat och jag tänker att det kan vara kul att visa det.
Jag tycker ibland att det kan vara tråkigt att inte visa sånt för att man får så mycket hat, men jag tänker att ”ja, jag får hat för allting”…// Bianca Ingrosso

Att kritisera en influenser för att shoppa extremt mycket, resa extremt mycket eller på annat sätt belasta miljön på ett sätt som är ohållbart är inte hat.
(Jag använder Biancas video som ett exempel eftersom frågan fokuserat en del kring henne den senaste tiden, om man säger så…men problemet är ju så klart MYYYCKET större än bara det som drabbar Bianca.)
Däremot kan den typen av kritik levereras på ett hatiskt sätt, vilket gör någonting som i grunden var kritik eller konstruktiv kritik, till rent och skärt näthat.
På samma sätt kan man linda in regelrätt näthat i en liten kokong av rosa sockervadd som gärna levereras med en påklistrad rosett bestående av klyschor som ”jag är bara ärlig” eller ”jag menar ingenting illa”.
En annan sak att tänka på när det kommer till kritik, är vad personen du kritiserar varit med om tidigare.
Ponera att en influenser under en dag får ta emot 99 dm på Instagram, uteslutande bestående av kränkande text om allt från utseende till personlighet. När det hundrade dm’et ramlar in och är utformat ungefär som kommentarerna här ovan – tror du då att influencern kommer läsa det med helt opåverkade glasögon och ett öppet sinne eller kommer hen läsa dem med samma tjocka skyddsglasögon som hen tvingats bära för att skydda sig från de 99 hatmeddelanden som hen tvingats se på Instagram – sin arbetsplats?

Det här tror jag är en stor anledning till varför influencers ibland har svårt att skilja koncepten åt och kallar något som är regelrätt kritik för hat.
Ungefär på samma sätt som det omvända fenomenet – vuxna människor (primärt kvinnor i min egen ålder) som sprider regelrätt hatdynga under parollen ”kritik”.
Vi kan alltså konstatera att kritik och hat ofta blandas ihop och/eller förväxlas vilket inte kommer leda någonstans förutom till ett dödläge som på sin höjd rör sig ett steg framåt, ett steg bakåt.

Kan man göra någonting åt detta? 
Förändra och få bort den här sörjan där hat är kritik och kritik är hat?
Ja, det tror jag. Det tror jag absolut, och jag tror att det måste börja med konsumenten,  alla de som konsumerar sociala medier som underhållning på en daglig basis. En influenser har absolut mycket mer makt än en enskild följare, men glöm inte ”there is power and strength in numbers” – alltså att en grupp människor har lättare att påverka, än en enskild människa – oavsett vem denna person är. Prinsessan Diana eller Meghan Markle. Eller Bianca Ingrosso.
Det MÅSTE börja med följarna, för oavsett hur stor en influenser är så är de fortfarande bara EN person, medan följarna alltid är fler, oavsett hur många eller få de är.

Det här inlägget saknar egentligen en tydlig röd tråd, men jag tycker det här är ett så pass viktigt ämne att diskutera att jag faktiskt tänker strunta i det.
Håller ni med mig? Förväxlas kritik och hat åt båda hållen och hur tänker NI i så fall att man kan börja nysta i det?
Om inte, så är jag intresserad av att höra även det. Jag är ju lite av en dialogälskare.