Reklamombudsmannen har fällt Clean Drinks reklambild med en naken Hugo Rosas för att vara könsdiskriminerande.
Annonsen, som publicerades i tidningen QX, försvaras så här av det marknadsförande företaget:
Personen som agerar modell i annonsen är Hugo Rosas, medgrundare och majoritetsägare av Clean Sverige, som producerar produkten Clean sav:D som syns i annonsen. Hugo Rosas får anses ha en stark koppling till produkten och ett egenintresse i dess exponering vilket bör påverka huruvida framställningen är av nedvärderande karaktär. Vidare kan modellen, om än porträtterad avklädd, inte anses posera på ett sätt som framställer honom som ett passivt föremål eller nedvärderande för män generellt. Modellen syns brett leende, med handen på höften och utstrålar självförtroende, stolthet och glädje.
Annonsen har exponerats i papperstidningen QX vilken skriver om och bevakar regnbågssamhället.
Texten ”sav:D fruit never looked so clean.” har flera kopplingar till bilden i annonsen. Att det är sav:D fruit, ”sparad frukt”, och att den är ”clean” har kopplingen produktens innehåll till företagets namn, Clean drink. Produkten tillhör segmentet funktionsdryck och ska vara ”naken”/”ren”/”clean” i den bemärkelsen att den är fri från onödiga tillsatser så som konserveringsmedel och färgämnen. Att modellen på bilden är naken avspeglar dryckens nakna receptur. Vidare kan konstateras att kroppen som avbildas är vältränad, det knyter an till att produkten är en funktionsdryck vilken avses konsumeras ihop med träning.
Trots sin förklaring och bifogade bakgrund till reklambilden så fäller alltså Reklamombudsmannen reklamen med den här motiveringen:
Reklamen som har publicerats i QX visar en naken man som håller den marknadsförda drycken framför sitt kön. Reklamombudsmannen finner att mannen genom att han är naken kan anses vara framställd som ett sexobjekt. Framställningen av mannen som sexobjekt saknar koppling till den marknadsförda produkten funktionsdryck, vilket är nedvärderande för män i allmänhet. Att modellen på bilden är grundare och delägare av företaget som producerar produkten påverkar inte bedömningen. Reklamen är därför könsdiskriminerande och strider därmed mot artikel 2 första stycket i ICC:s regler.
Jag slog Reklamombudsmannen en signal för att höra efter om det finns någon statistik på hur många reklamer som fällts för att vara könsdiskriminerande innehållit bilder på män respektive kvinnor.
Jag fick prata med Gunilla Welander, som är jurist på RO, som berättade att, trots att det inte finns någon statistik att hänvisa till på rak arm så säger erfarenheten henne att det är mycket mer vanligt förekommande att se kvinnor i den reklam som fälls för att vara könsdiskriminerade, än män.
När det har diskuterats förslag om eventuell lagstiftning på området har det framförallt varit objektifiering av kvinnor som har uppmärksammats som ett mer vanligt förekommande problem. // Gunilla Welander, jurist RO
Vad är era tankar kring detta?
Föregående inlägg 