Berntsson-kvinnorna statement-tatuerar sig tillsammans

Nellie Berntsson har tagit med sig sin mamma och lillasyster till en sponsrad tatuerare för att tatuera in tre svalor på armen, ett motiv som enligt Nellie symboliserar frihet och som var en morsdagspresent till mamma Josephine. 
Både mamman och lillasystern visar upp motivet på Instagram, men huruvida Nellie själv också lät tatuera sig vet jag inte, men jag antar det.
Deras inlägg lämnar ju inte mycket till fantasin om vad som pågår, om man säger så.
Det tycker i alla fall inte jag…

Jag ville aldrig ha en tatuering innan min pappa dog, jag hade helt enkelt ingenting jag ville föreviga på min kropp på det viset. 
Det har jag nu, men vet ingenting om hur man hittar en bra tatuerare.
Google känns ju som ett lotteri där man antingen hamnar hos en stjärna, eller hos någon som har för vana att tatuera vassa föremål på sitt och andras könsorgan.
Jag vill inte ha en sponstatuerare, men ett tips vore trevligt. 🙂
Jag är ute efter ett typsnitt som det Kenza har på sin ”revelista-tatuering”. 

Michaela och medaljongsjukan

v

Två månader med medaljongsjukan lider mot sitt slut och snart kan jag ha på mig vad jag vill igen! För er som har missat så fick jag alltså medaljongsjukan för två månader sen ungefär, det är som en tillfällig psoriasis och det har kliat, varit klåda och jobbigt. Jag har levt i mina sidenblusar för de är de enda som varit sköna mot huden men nu börjar det bli bättre och snart kan jag botanisera loss bland outfits igen! // Michaela Forni

Michaela Forni drabbades för ungefär två månader sedan av en sjukdom som kallas för ”medaljongsjukan”, någonting jag aldrig hade hört talas om innan Michaela fick det, och således också skrev om det.
Kanske är ni flera stycken som inte heller är helt bekanta med tillståndet, så välkomna ska ni vara, till Bloggbevaknings egen 1177.

  • Medaljongsjukan heter Pityriasis rosea på latin, men kallas även Fjällros i dagligt tal.
  • Sjukdomen beror troligtvis på ett virus.
  • Sjukdomen smittar inte mellan människor och det är ovanligt att få tillbaka den.
  • Sjukdomen tar sin början med att du får ett utslag, en så kallad primärmedaljong.
  • Sedan följer några dagar och ibland längre tid när det ofta kommer fler, men mindre utslag.
  • Utslagen är ovanliga att få i ansiktet.
  • Det finns ingen behandling mot medaljongsjuka.
  • Du behöver inte söka vård eftersom sjukdomen går över av sig självt.

Jag illustrerar det här inlägget med en Instagrampublicering om Michaela Fornis cava som hon släppt tillsammans med Un’Sweet.
Har ni någon av er testat det?
Jag kan ju av förklarliga skäl inte göra det själv, så… 😉
Någon som har lust att lämna en ”läsare-recension”?

Öppet Spår

Det här är alltså ett inlägg där det är fritt fram att kommentera om vad du vill, när du vill, hur du vill, på vilket sätt du vill.
Dock undanber jag mig politiska diskussioner, tack!
OT är mer än välkommet och det finns inga rätt eller fel.
Är du ensam hemma? Sjuk? Uttråkad? Vad som helst, du är VÄLKOMMEN hit för att snicksnacka om vad som helst!

Givetvis gäller samma regler som vanligt och om man inte sköter sig kan man bli sattes på moderering – men det är sen gammalt och ni sköter ju er så go nuts… ?

Ps! Tjafsa mindre!

Armhävningsrekord av Isabella Löwengrip

Bildkälla: Isabella Löwengrip blogg

Just det jag glömde att berätta igår, gissa vem som kan göra armhävningar på fötterna! Jag gjorde åtta x två igår. Från att inte ha kunnat göra någon ever i livet så satte jag 16 med en paus i mellan.
Jag är så stolt över mig själv!

Inte så bra bilder men ändå! Fort gick det också. Det är SÅ roligt att se utveckling när man tränar. Målet är att kunna göra hur många som helst så nu jäklar ska jag öva. // Isabella Löwengrip

Jag såg storyn som Isabellas skärmdumpar kommer ifrån och jag blev mäkta imponerad. 
Att kunna göra armhävningar på tårna är och har varit ett mål för mig, men på grund av min skadehistorik så är det inte en riktigt optimal övning för mig att göra, men drömma kan man ju… 🙂
Nån dag kanske…

De var inte bara armhävningar som Isabella gjorde, utan de var snygga, starka armhävningar som liksom flöt ihop. Inget knixande, ni vet som kan bli när man inte riktigt orkar och tekniken tar stryk.
Imponerande.

Har ni några träningsmål? 
Jag vill kunna åka och fjällvandra, vilket inte är ett jättebra mål eftersom det inte går att mäta lika lätt som exempelvis armhävningar.
Jag kommer ju inte veta om jag fixar det eller inte förrän jag står där på fjället med nordanvinden i håret och då är det ju så dags. Jag får kanske varva med att grilla mycket korv, men det är ju också trevligt. Man får göra det bästa av det, och så länge min sambo inte behöver dra mig tillbaka i en skrinda så är jag nöjd. 🙂