Öppet Spår

Det här är alltså ett inlägg där det är fritt fram att kommentera om vad du vill, när du vill, hur du vill, på vilket sätt du vill.
Dock undanber jag mig politiska diskussioner, tack!
OT är mer än välkommet och det finns inga rätt eller fel.
Är du ensam hemma? Sjuk? Uttråkad? Vad som helst, du är VÄLKOMMEN hit för att snicksnacka om vad som helst!

Givetvis gäller samma regler som vanligt och om man inte sköter sig kan man bli satt på moderering – men det är sen gammalt och ni sköter ju er så go nuts… ?

Ps! Tjafsa mindre!

559 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Usch jag är nere i sån dipp… sjukskriven från jobbet sedan 3 veckor tillbaka pga utmattning samt panikångest, och är i början av medicinering av antidepressiv medicin vilket gör att kroppen i början mår ännu sämre. Ena sekunden kan jag känna mig stolt för att jag orkat gå till affären och handla, andra sekunden känner jag mig så kass som ens blir glad över en sån grej när jag ser hur alla andra klarar av att arbeta, ha ett socialt liv, träna och förbereda julen. Och enda gången chefen hört av sig var nyligen för att fråga om jag vet när jag kommer tillbaka. Får panik av bara tanken. Jag vet ju innerst inne att det kommer bli bättre men just nu känns allt extra tungt och som att allt bara rasat för mig. Någon mer här inne som varit där jag är nu och bara kan… komma med lite pepp eller tröst? Någon solskenshistoria i mitt mörker? Stor kram och tack

      Jag kom tillbaka från 3 års utbrändhet i våras. Hur lite jag än trodde på det där och då så kommer man starkare ur det! Och det är TOPPEN att du orkat gå till affären. Du ska absolut vara stolt över det, även om du är hur bra som helst även när du inte orkar det ?

      Din chef borde fokusera mer på hur du mår än att fråga när du kommer tillbaka. Jag kan tänka mig att det kan öka på stressen och det är det minsta man behöver ?

      Det blir bättre ❤️ Men att chefen ringer efter tre veckor för att fråga när du är tillbaka känns lite tidigt, även om det kanske var välmenande så förstår jag att det stressar dig.
      Vet inte om min är en solskenshistoria men jag blev sjukskriven för utmattningsdepression. Var helt sjukskriven i två månader, sedan tillbaka på 25% i tre månader, 50% i två månader, 75% i en månad och sedan 100%. Detta är så individuellt dock, för vissa går det snabbare och för andra tar det längre tid.
      Detta var nu 6 år sedan. Idag kan jag träna, planera jul och arbeta. Har ett delvis socialt liv men är också extremt mån om att ha tid till återhämtning. Kan inte ha varje helg inbokad som tidigare. Är mer stresskänslig på jobbet (gick tillbaka till samma jobb då det inte var enbart jobbet som gjorde att jag hamnade där jag hamnade utan en kombination av jobbet men också det som bidrog ännu mer var hemförhållandena). Men idag mår jag bra.
      Efter min utmattningsdepression har jag ännu mer respekt för mig själv och min tid. Tar hand om mig själv mycket bättre och säger nej både till jobb men också till sociala saker. Hittat verktyg för att kunna leva ett ännu bättre liv än innan.
      Går du och pratar med en bra terapeut?

      Chefen har ett rehabiliteringsansvar. Hen borde kontakta dig för att se om det finns åtgärder som kan bidra till att du kan må bättre o komma åter i arbete.

      Fast ”alla andra” orkar ju inte det. Inte i längden. Sjukt många blir utmattade. Men framförallt spelar det ingen roll: alla har olika gränser för vad man klarar för påfrestningar, och är olika toleranta mot olika sorters påfrestningar. De enda gränserna som vi behöver förhålla oss till är våra egna. Om man nu själv är lite känsligare, vad kan man göra åt det utom att acceptera sina förutsättningar och anpassa sig efter dem?

      Usch hade fått panik om min chef ringt mig 3v efter min sjukskrivning började. Tycker inte det var ok, hen får vänta och se.

      Har varit i din sits. Kunde knappt tvätta mina kläder eller gå och handla. Ville inte vakna på morgonen. Kände att jag gjorde mina vänner besvikna. Kände mig som en dålig anställd. Det var på ett sätt en befrielse att bli sjukskriven. Att få den där pausen jag så länge behövt för att hämta tillbaka kraften. Det var såklart inte enkelt på något sätt, men det var rätt. Det tog tid men ju fler dagar som gick, desto mer började jag orka igen. Idag ser jag tillbaka på det som något bra. Hade jag inte slutat fungera ”som en vanlig människa” så hade jag inte vaknat till liv och insett att jag behövde prioritera annorlunda.

      Det är tio år sedan nu. Och idag älskar jag att handla mat, julpyssla och bädda rent i sängen. Jag är väl en av dem du ser på instagram, som verkar orka allt. Men som under några år i livet inte heller orkade någonting <3

        Med det sagt så vill jag också tillägga att man ser A pynta inför jul, B bakar med sina barn, C renoverar hemma, D är på skidsemester med kompisarna, E har precis skaffat hund – och så tänker man att ALLA orkar pynta, baka, renovera, åka skidor och skaffa hund. Men egentligen är det inte alls så. Det är summan av allt flera personer gör, inte vad varje person gör.

        Nu vet jag inte hur öppen dialog ni har med er chef. Men det är inte alltid lätt att veta vilken typ av sjukdom och hur lång frånvaro man skall kalkylera med. Löser vi frånvaron tillfälligt eller måste vi rekrytera en vikarie. Det handlar ju också om att ha ett arbetsmiljöansvar för dem som eventuellt måste in och täcka upp
        Dessutom får vi ganska omgående meddelande från HR att starta en rehabprocess.
        Förstår fullständigt att det är jobbigt att bli kontaktad och få frågor (har själv varit på båda sidor) men det görs inte av elakhet.

          Det är lagkrav att starta rehanprocess inom 30 dagar vid förväntad frånvaro på 60 dagar också

        Vänta och se? Har du ett arbete har du antagligen arbetsuppgifter som skall utföras, och om inte du är där behöver någon annan vara där.
        Att hitta en vikarie och säga ”jag vet inte hur lång tid det handlar om, jag vill inte ringa och störa min sjuka medarbetare” är ju verkligen rimligt, och under tiden ska dina kollegor hamna i kläm och jobba för en person till för det inte går att hitta en ersättare?

        Herregud så trött på snöflingor som tror allt kretsar kring sig sig själva.

        Som någon mer skrev har man som chef/arbetsgivare också ett krav på rehabplanering, åtgärder i arbetet för att medarbetaren skall kunna återgå.

        Vad sägs om att kommunicera med era chefer istället? Ring själv först så slipper ni att chefen ringer ”en dålig tidpunkt”, förklara hur ni känner. ”Jag känner mig helt slutkörd och kommer försöka få vara hemma minst en/tre/sju månader”. FÖREKOM och säg när ni har era planerade läkarbesök och att ni hör av er efteråt, det är verkligen inte svårare än så.

        Är ni för övrigt ens medvetna om att läkare oftast bara sjukskriver en månad i taget? Så att ringa efter tre veckor är det minsta man kan förvänta sig av chefen.

        Chefer är som regel inte dåliga personer som vill att ni ska må dåligt, chef är ett yrke som innefattar ett ansvar att driva en verksamhet. Välmående medarbetare gör det absolut bästa jobbet och är således det man som regel eftersträvar att ha i sin verksamhet.

        Testa att bredda er syn lite så ska ni se att ni kan mötas på mitten istället för att sprida ett orimligt chefsförakt, där chefer ska se till att ni har det fantastiskt på jobbet, läsa tankar på alla som är sjuka, se till att alla dina kollegor är högpresterande, men om chefen frågar dig vad du gör på dagarna är det en skitchef som lägger sig i.

        Ja, jag har samlat det här på hög efter alla jäkla kommentarer på den här bloggen, där det uppenbart är fler anställda än chefer som kommenterar.

      Jag har varit där två gånger. Efter det sätter jag mig själv först. Ångrar att jag inte gjorde det tidigare. Äter antidepressiva fortfarande och det är räddningen. Gått i KBT och annan terapi. Nu sätter jag min hälsa först. Jobbet är inte livet. Noga med vad sol är mitt ansvar respektive chefens ansvar. Tar inte på mig allt på det sätt jag gjorde tidigare.

      Efter 3 veckor på antidepressiva var det som att rullgardinen drogs upp för mig och vägen tillbaks kunde börja. Du kommer klara detta ?

    På vilket sätt kan ni känna att er partner är den ”rätta”? ?

      Har insett att det inte finns den rätta för evigt, bara den rätta just nu. Dock får man väl bita ihop och acceptera att känslor kommer och går men så länge båda är lojala och snälla så är det en väldigt bra bas att bygga på. Den rätta är ett stöd, en vän, en älskare och en surgubbe i ett.

      Mår alltid bra med honom. De få gånger det varit nåt har han lyssnat och tagit till sig. Han är en bra medmänniska.

      Oavsett hur vi har det och vad vi går igenom så väljer vi alltid varandra och det vi har. Kommunikationen är jättebra, han är min bästa vän, min största trygghet och sexet är fortfarande efter all den här tiden fantastiskt.

      Det pirrar till i bröstkorgen när jag tittar på honom eller tänker på hur fantastisk han är. Vi kompletterar varandra på många sätt och det känns bara RÄTT. Går inte att förklara om man själv inte har upplevt det, antar jag 🙂 Finns ingen jag hellre spenderar mina dagar med, han är den första jag vill ringa/berätta för om något kul/jobbigt/spännande hänt. När jag tänker på hur jag kände för mina ex är det absolut ingenting i jämförelse mot detta liksom.

        Håller så med dig. Det måste absolut vara något mer än ”min bästa vän”.

      Jag orkar inte med min man ofta men han är ändå alltid en klippa på något vis och så delar vi ju den där djupa nästan oförklarliga kärleken till våra barn. De banden räcker för mig.

        Sorligt att nöja sig med så lite.
        Att inte orka med sin parnter och leva på den gemensama kärleken till sina barn låter inte som den rätta.

          Kan bara hålla med. Låter sorgligt.

          Kanske har personen ett fantastiskt liv i övrigt och vardagen flyter på och de kan leva som en kärnfamilj och se sina barn varje dag. Kärlek kanske inte ligger högt på listan på vad som är viktigt för alla. Är väl jättebra om man är nöjd.

          Jag ser inte de banden vi har som ”lite”.

            Att inte orka med sin partner är inte ett tecken på att det är den rätta.

            Men mår ni båda bra och är nöjda så önskar jag er allt gott ???

              Men oj vad du läste in mycket negativt i kommentaren. Att i ett kommentarsfält skriva ”orkar inte med min man” kan ju betyda tusen olika saker. Och man kan ju älska någon och ha en jättefin tillvaro ihop även om man ex. är inkompatibla vad gäller typ energinivåer, livsåskådningar, intressen, sexualdrift, humor, syn på hushållsarbete eller dylikt. Kärlek kan vara bra mycket djupare än att alla sådana saker, och mycket annat. Ibland väljer hjärtat personer man inte orkar med och då får man väl bara stå ut. ? Ät en glass.

            Förmodligen många yngre här som tror att de hittat den rätta i 30-årsåldern ? och så kommer vardagen sen när barnen börjar bli stora. Kärlek kan definitivt vara att ”orka med nån”. Betydligt oftare än när det känns som min partner är ALLT och vi har det ALLTID BRA och jag älskar allt han gör och han gör alltid rätt och mmmmm sexet är alltid toppen!!!!! Jo, så känns det de första åren. Sen kommer ett riktigt liv med riktiga ansvar och kärleken sätts på prov. Det kommer barn, man kanske inte har sex på månader, nån blir sjuk eller blir uppsagd…
            Jag hade i alla fall inte velat ha en partner som sitter högt där uppe på piedestalen, för fallet skulle bli ganska högt och tungt när han visar sig vara mänsklig. Gud nej, då vill jag ha en man som jag kan bli fullständigt tokig på, med alla hans egenheter och vanor. Nån som hos känslorna kan få ligga i dvala, för att sen spira igen. Nån som inte behöver ständig bekräftelse, och som jag själv inte behöver känna att allt är FANTASTISKT med jämt. Ibland är det vardag, ibland är man trött, och det är helt okej. När man hittat rätt, så är man inte rädd för det. Grunden är så mycket stabilare, tryggare och MER kärleksfull, än när man leker lyckliga familjen 24/7. Det senare känns ängsligt, undrar vad som lurar under ytan. (ALLT ÄR TOPPEN OCH VI ÄR KANINER OCH VI GRÄLAR ALDRIG OCH DET KÄNNS ALLTID RÄTT!!!!! Bs)

              Precis så. 🙂

              Alla skaffar inte barn dock..
              Och alla blir verkligen inte tokiga på sin partner eller knappt står ut med dem i perioder, låter jobbigt..

          Lite???

          Tycker kommentaren är högst ärlig på alla vis, och att den visar verkligheten. Jag känner inte särskilt många som lever familjeliv och går runt och är dödskära jämt. Familj är det bästa som finns men också tufft, med allt som ska göras, hela vardagen som ska roddas. Man irriterar sig på varandra. Små saker blir stora när man är trött, less, och haft en jobbig dag på jobbet. Det hör liksom till.

            Bästa som finns, nej inte för alla.

        Fullt rimligt!

        Och till Ulrica och Lewis återkom när ni gått klart högstadiet 🙂

          Men eller hur

      Kan inte föreställa mig ett liv utan honom. Han stöttar mig i allt och får mig att skratta varje dag. Han är den första jag vill prata med och berätta både bra och dåliga nyheter för.

      Jag tycker om att ha honom i min närhet, jag liksom trivs med hans lukt, hans grejer, saker han alltid gör. Vi har varit tillsammans i 13 år och det känns fortfarande likadant. Det är nån slags känsla som inte går att förklara.

        Ja precis. Man måste gilla lukten hos partnern tror jag. Jag gillar dessutom när han snarkar ? Det är som att sova på ett tåg för mig och jag slappnar av bättre.

        Men är det någon som blir ihop med någon man inte tycker softar gott? Sen kan väl ens kroppsdoft förändras kanske iofs

          Nej säkert inte. Men i mitt fall så har i alla fall inga partners innan honom luktat på nåt speciellt sätt, typ bara neutralt. Sen kan de väl haft bra smak vad gäller parfym och deo och sånt men det här är nåt annat… vet inte ens om jag skulle beskriva det som att han doftar ”gott”. Bara som något jag gillar. Här vart det insnöat men ja det finns väl forskning som visar att det här med dofter har stor betydelse för attraktionen framförallt?

            ?

            Påvisar olika immunförsvar = friska barn = attraktion. Det är biologiskt, och viktigt. Grattis till att ha funnit det?

      Vi lärde känna varandra som vänner. Han va bara så vettig. Min hjärna sa att han va perfekt men inte för mig. Sen föll jag oväntat pladask ??
      5 år senare är det fullt upp med barn. Vi har inte så mycket tid att rå om varandra men det är också en naturlig del i småbarnsåren. Vår tid kommer igen. Inte så ofta fjärilar i magen men dom dyker upp ibland och jag vet att de blir mer i framtiden. För mig är det honom eller ingen.
      Sen har alla bristet och han kan göra mig tokig men det är också brister jag kan leva med, även i dom värsta perioderna i livet.

        Klokt. Vi har varit tillsammans i 20 år. Tror man att livet är en dans på rosa moln hela tiden är man fel ute. Livet går upp och ner. Motgång och medgång. Kan man då stå stadigt bredvid varandra så har man hittat rätt. Under sömnbrist-småbarnsåren… herregud – klarar man det så klarar man allt. Ibland doftar han gott. Ibland luktar han illa. Så även jag. Ibland retar han gallfeber på mig. Ibland får jag sånt längt efter honom när jag är på jobbet att jag vill att vi är pensionärer och får vara tillsammans dygnet runt. Och det är det som är grejen tror jag – att man ser fram emot nästa stadie i livet tillsammans.

      Jag får aldrig nog av att umgås med honom och han visar alltid hur mycket han älskar mig och uppskattar mig. Vi vill samma saker i livet och jag kan inte tänka mig någon annan som pappa till mina barn. Han är min största trygghet och stöttepelare. Han känns bara så rätt.

      Han är den person jag vill berätta saker för, oavsett om det är något roligt som hänt eller något tråkigt. Han är den jag vill dela händelser med. Dela känslan med.

      Hm, svårt att sätta fingret på. För att vi älskar varandra mer nu än för tio år sedan. Vår relation är som fint vin liksom.
      När jag gör något dumt eller tänker något löjligt/pinsamt är min första instinkt att berätta det för honom. När jag tänker på framtiden eller dagdrömmer är han alltid en del av den.

      Jag blir kär i honom på nytt hela tiden. Sättet han är på och saker han gör får mig att falla om och om igen. Han är bara sig själv och den han är är perfekt för mig. Vi har varit tillsammans i 8 år och jag har känt likadant hela tiden. Men mest av allt gör han mig så trygg. Han håller mig på jorden och får min stressade själ lugn.

      Haha! Läste ”är en råtta”.

      När du tänker att även in pirret i magen försvinner så kommer du ändå att vilja hänga med personen, när personen är den du vill till när något jobbigt händer, när du känner att personen är den första du vill berätta något för. Om du är i stadiet för barn så skulle jag säga att personen är den rätta när du tänker att även om det skulle ta slut så skulle hen se till att nu har det bra och att hen skulle prioritera barnet oavsett vad som hänt.
      Så tänker jag iaf! ☺️

      han bara är det ❤️ med tidigare pojkvänner har jag alltid tänkt saker som ”tänk så är det inte rätt”, ”tänk så har vi inget att prata om”, ”är det så här det ska va”, ”skulle vi göra slut så skulle jag hitta någon med xx egenskaper”. med min nuvarande så känner jag bara att jag kommer aldrig någonsin hitta någon bättre än honom! jag har aldrig undrat om det finns någon annan bättre för mig för det vet jag redan att det gör det inte ??

    Har någon lämnat en partner pga en känsla av ouppskattning?
    Min man är snäll, lojal, rolig, snygg osv. Vi har 2 barn.
    Men har på senare tid blivit riktigt trött på att han är så otacksam ibland. Ibget är bra nog, han gnäller och klagar på mig så fort jag kritiserar honom. Om ha ger mig en present så måste jag ge honom något väldigt snart annars ”tänker jag inte på honom och han köpte minsann x till mig”. Saken är den att han aldrig köper presenter/är romantisk om jag inte säger till. Men han her mig aldrig utrymme att självmant ge tillbaka. Kan tillägga att jag tar hand om barnen, betalar hälften av alla räkningar/hyra, lagar mat, städar osv. Han hjälper till om jag ber om det men det sker sällan.

    Är bara så trött på att göra allt men ändå inte få ens en liten present (kan vara en choklad, ber inte om dyra saker) utan att han ska påpeka att jag inte gett något tillbaka.
    Det tråkiga är att när vi träffades i början så överrösta ha mig med gåvor och komplimanger och jag gav alltid tillbaka. Sen hamnade han i en depression så jag tog över allt. Nu mår han bra men han är inte samma man som jag blev kär i.

    Jag mår bara så dåligt och orkar inte mer men samtidigt vill jag vara med honom då jag älskar honom och vi har barn som behöver oss båda.

      Kanske kan hjälpa att du säger vad du önskar men formulera inte det som ”du ger mig aldrig nåt” utan mer att du skulle blir jätteglad om han gav dig uppskattande ord och små presenter.

        Förr behövde jag bara titta på en sak sen fick jag det.
        Ska faktiskt prova men är så trött då jag försökt i flera månader och ingen strategi verkar funka. Han ber om ursäkt, jag förlåter, allt är glömt men så hamnar vi i samma spiral. Känner att han inte respekterar mig och det äter upp mig.

          Låt honom inte komma undan med samma beteende om och om igen. Så länge det inte får några konsekvenser så fortsätter ni bara som ni gör nu.
          Du måste markera att du har fått nog och bryta mönstret.

            Jag tror att det är där skon klämmer: hur ska jag markera utan att vara extrem (hota med separation)?
            Har så svårt att ”straffa” då jag inte vet hur jag ska göra. Tar tacksamt emot tips.

          Respekterar du honom? Du vill ha presenter och blir upprörd över att han gnäller och klagar när du kritiserar honom.

          Jag skulle också klaga ganska högljutt om min man kritiserade mig. Och inte fan skulle jag belöna honom med choklad då.

            Med kritik menat jag ”du lovade att låta mig ta sovmorgon men vägrade vakna”. Menar ju självklart inte ”du är ful i gult” utan att jag säger ifrån och kritiserar hans beteende gentemot mig.

              Och förväntar dig rosor och beröm till svar. Du kommer inte få honom, eller någon, att ändra på sig genom kritik och gnäll.

                Men vad ska hon göra då? Om han lovat sovmorgon men sen skiter i det?

                  Det beror väl på vilket resultat hon vill ha men att fortsätta göra på samma sätt kommer inte leda till ett annat resultat än det hon får nu. Ytterst få svarar med glädje när någon klagar på dem.

                  Men är sovmorgon något som vuxna människor ska bråka om?
                  Herregud.
                  Jag och min man har aldrig lovat varandra sovmorgnar, vi går upp och gör det som ska göras. Tids nog får man sova.

                    Då går ni ju upp båda två? En annan sak om din kille alltid låg kvar och låt dig gå upp och göra det som ska göras. Skulle väl antagligen börja reta dig också.

                    Så gör man för att man är lat och det finns inget vuxet med att att hålla på och ursäkta det.

      Eftersom han inte alltid varit så så går det nog att lösa. Hans depression kan nog spöka fortfarande, kan ta lång tid innan man verkligen är frisk från en sådan.

      Troligen skulle ni må bra av parterapi och hitta tillbaka till det ni hade från början. Då kan ni ju också prata om det orimliga i att han ”hjälper till” mer saker som är ett 50/50 ansvar

        Tack för tipset, terapi är nog oundvikligt om vi ska fortsätta leva ihop.

      Provat att ge honom massa uppskattning, kärlek och presenter? Se de små sakerna han gör? Ni har hamnat i en ond spiral som måste brytas och du kan vara den som tar första stegen.

        Kan det funka? Får fundera på det, är villig att prova allt faktiskt. Är bara rädd att han tar hela armen om jag ger honom ett finger.

          Ja, tycker inte du ska smöra så för en man. Det är hans roll. Det kommer bara försätta er i en större obalans.

      Du svarar själv på din fråga, ” Han gnäller och klagar på mig så fort jag kritiserar honom”. Du kanske gnäller för mycket istället för att sätta dig ner och förklara vad du känner, jag hade också blivit irriterad.
      Sen förstår jag inte varför man alltid ska få saker av sin partner, köp det du vill ha själv. Han ska väl inte muta och köpa dina tjänster.

        Men jag gör ju allt hemma OCH betalar hälften, är det orimligt att be om uppskattning i form av en chokladkaka,/massage/en ros?
        Han kommer hem till ett rent hem, mat i ugnen, hela och rena barn som sover gott, vaknar aldrig med barnen, sover i rena sängkläder osv.

          Är det inte bättre att han börjar hjälpa till igen? Prata om det när ni båda är lugna och inte när ni är upprörda över något. Försök förstå varandra istället för att skylla på varandra.

            Och, inte ”hjälpa till” .. utan göra hälften, ta ditt ansvar för det gemensamma.

              Jag tänker att båda hjälper till att ta hand om varandra och hemmet. För mig känns det bättre att tänka att ”jag hjälper vår familj ha ett rent hus eller mat på bordet” än ”jag måste städa och laga mat”. Jag känner att jag hjälper min man när jag gör sånt och han hjälper mig när han gör sånt.

                Ok. Reagerar på ordet för det oftast används om män och antyder att det egentligen är kvinnans ansvar. Hjälpa till har den innebörden liksom, det antyder inte en jämlikhet, lika ansvar och fördelning. Barn kan hjälpa till hemma.

          Det är inte presenter du behöver utan en man som tar sitt ansvar och hjälper till hemma.
          Försök prata med honom om att hjälpa till med sysslorna.

          Jag hade nog föredragit att han gör sin del i hushållet istället för presenter, han bor väl inte på hotell. Han är väl nöjd när du sköter allt, skit i presenter och säg till honom att han ska betala mer till hushållet eftersom du sköter allt…då har du råd att köpa det du vill ha.

          Ni har helt rätt, jag är trött för att jag gör allt själv. Sen gnäller jag pga trötthet. Det blir ändring och ett långt samtal.

          Ställ krav för fan om du inte är nöjd, istället för att gnälla till okända. Har du ingen mun att kommunicera med? Köp det du vill ha själv och så får han köpa det han vill ha.

            Men är du dum eller? Jag har aldrig svarar såhär hårt på en kommentar men du gick fanimej totalt över gränsen. ”Gnälla till okända”? Vad är det för j-a sätt. Vad tror du syftet med ÖS är? Eller syftet med att ventilera över huvud taget? Man baxnar ?

              Lugna ner dig!

      Ge han tid, ge er tid. Vardagen med barn kan slita nog och man kan hamna i dåliga vanor och glömma dom bra.

        Jag är SÅ trött och ledsen. Gråter hela tiden, inkl. nu. Är bara så…tom.

        Ge HAN tid?!
        Det var det dummaste rådet jag läst. De har barn och en vardag tillsammans, hon har tagit hand om allt och stått bredvid när han tagit ogenomtänkt sin depression, nu är hon trött du säger att hon ska fortsätta.

        Ja, vardag med barn är jobbigt och inte blir det bättre att ena partnern i familjen inte tar ansvar.

          tagit igenom- autocorrect

        Honom. Ge honom tid.

      Känns som presenter inte är det största problemet utan att han inte delar ansvaret hemma. Inte ok, acceptera inte det.

        Håller verkligen med. Det var mycket prat om presenter, men det verkar ju finnas ett mycket större problem kring hur arbete kring hushåll och barn sköts?

        Ni har rätt. Jag jade verkligen inget emot att ta hela lasset men nu när han inte ens säger tack eller köper något utan att jag känner press på att ge tillbaka, då säger något inom mig stopp.

          Det borde du inte och borde inte behöva göra! Inte när du också jobbar. Är ju helt sjukt, då har du två jobb. Vad ska han göra, slappa?

      Låter som kärleken tagit slut tycker jag. Var inte så rädda att gå vidare när ni inte trivs. Livet är så kort.

      Men vänta nu, du ber honom köpa presenter men blir irriterad att han vill ha tillbaka? Vem ber ens en partner att köpa presenter

        För många. Kan störa mig så mycket på folk som nästan kräver att deras partner ska ge dem presenter, haft en del kompisar som gnällt över det.

        Men det ÄR konstigt att han inte kan ge henne något utan att påminna om att HAN vill ha presenter. Personligen så är det en stor röd flagga när en man beter sig så.

          Fast nä. Om hon säger åt honom att hon vill ha en present nog fan ska han kunna be om att få en tillbaka det är ju exakt samma sak

            Nej fy tusan vad omanligt ?

              Och fruktansvärt kvinnligt då att be om presenter?

                Ja det tycker jag. Hon gör ju allt i hemmet. Han borde ge henne lite bevis på ömhet och tacksamhet bland annat genom små presenter. Det fungerade ju uppenbarligen i början på deras relation så varför har han avbrutit ett vinnande recept?

                  Fast det han egentligen borde göra är att göra hälften där hemma.. Eller låta henne sluta jobba om hon vill och låta henne va hemmafru och försörja henne. Nu gör hon ju dubbelt!

            Men nej. Om man är en vuxen människa och ens partner berättar att hen skulle vilja ha presenter och den typen av uppskattning lite oftare så blir man glad att ens partner kommunicerade sitt behov och ser till att köpa den där chokladkakan lite oftare. utan att DIREKT kräva en ”tillbakapresent”.

            Alltså redan förskolebarn lär man väl att de måste kunna ge en present utan att kräva något tillbaka, annars är det ingen present?

      Du kritiserar honom och ber honom köpa presenter och vara romantisk mot dig? Förlåt, men du framstår som rätt oskön…

        Hon sköter ALLT i hushållet och hoppas på att i gengäld få lite små presenter som uppskattning. Låter som ett extremt lågt krav faktiskt.

        Och vem tusan köper typ en chokladkaka till någon och börjar sedan tjata om att få något tillbaka?

        Jag tror ts är trött på att dra det stora lasset hemma och tänker att det är ok om hon får uppskattning och presenter. Men det är inte där problemet sitter utan att han måste börja hjälpa till hemma.

        Jag tycker hon verkar be om att få vara kvinnlig och att han ske bete sig manligt. Helt normalt m a o.

          Vad har ni för skev syn på kvinno- och mansroller egentligen? ?

            Äh det är inte skevare än att en man deppar och vill ha presenter. Det är skevare i mitt tycke.

        Tycker det är han som låter oskön. Att ge en present till någon (oavsett om det är till sin partner eller någon annan) och i princip säga ”Så där! Nu har jag gett en present till dig, nu får faktiskt DU ge en present till MIG!” det är väldigt, väldigt ocharmigt och förtar hela nöjet för den som fått presenten.

      Menar du alltså att du sköter allt med barnen, all städning och all matlagning helt själv? Förutom att han ibland ”hjälper till” om du ber honom? Och detta började när han var deprimerad, men har inte slutat sen han tillfrisknat?

      Och att påpekar du denna orättvisa blir han arg eftersom det är kritik?

      Och du hoppas på att då och då få typ en chokladkaka i present som tack, men om du faktiskt får det, efter att ha bett om det, kräver han snarast något i gengäld?

      Om det är en korrekt bild så låter han som en riktigt kass partner.

        Ja det är vad jag menar men jag skrev tyvärr inte hur jag också kan vara överkänslig, lättirriterad och andra negativa egenskaper.
        Som många kloka ovan skrev så måste han hjälpa till hemma och jag måste nog försöka förstå varför han vill ha presenter, han kanske inte känner sig älskad…måste ta ett snack med honom.

          Han förtjänar fan inga presenter förrän han gör sin del av hushållssysslorna! Hur han mage att ta upp det. Barnrumpa!

          Fast hans beteende är väldigt kasst även om du kan vara lättirriterad eller överkänslig. Nästan alla människor är ibland lättirriterade, det är normalt även om man såklart ska ta ansvar för det och be om ursäkt osv. Hans beteende är inte normalt.

          Jag tycker du ska ha mycket, mycket högre krav på din partner. Det är rimligt att han anstränger sig ungefär lika mycket som du själv gör för er familj och er relation.

          Om ett nu inte är så att han fortsatt är inne i en depression. Men isf behöver du få veta det och han behöver ta emot hjälp med det.

            Skulle också va fett lättirriterad om jag jobbade OCH skötte allt hemma åt en mansgris! ?

        Bästa svaret S! Hålller helt med! Otroligt märkligt,

      Jag tror att ni båda behöver läsa den här dikten, en av Märta Tikkanens mest kända.

      Behåll dina rosor
      duka av bordet istället
      Behåll dina rosor
      ljug lite mindre istället
      Behåll dina rosor
      hör vad jag säger istället
      älska mig mindre
      tro på mig mer
      Behåll dina rosor

        Men ja!

    Någon som är som jag vintertrött. ? Tycker det är jobbigt och har inte mycket energi. Tar järn flytande och b vitamin och d vitamin. Någon som vet någon nyttig juice att dricka ??

      Zink, krom, d vitamin och kalcium kan också vara bra att ta. Har sån huvudvärk när jag slutar ta dem.
      En smoothie kan vara bra, fibrer och vitaminer i en god ”glass”.

      Ja, november har träffat mig som en käftsmäll. Det är mörkt dygnet runt och jag vill bara gå i ide.

      Men snart vänder det! Vi håller ut och kämpar på.

        Ja precis. Ska börja göra egna nyttiga juicer. Och såklart mörkret påverkar. Men snart är november över. ?

        Detta års november har väl ändå varit den bästa på länge? Värmebölja tätt följt av snökaos. Imorgon är det första advent med allt vad det innebär.

      Tar du rätt sorts tillskott och rätt mängd? Märke?

        Min medecin är från läkare för jag hade brist på järn och b vitamin och d vitamin.

      Ja. Läste en liten text om djur som går i ide på vintern och att vi människor borde göra detsamma. Så nu har jag tänkt om för denna vintern och sänkt alla krav. Är jag trött är det ok, det får bli en tid för att återhämta sig o ladda upp inför kommande vår/sommar/höst. Känns otroligt skönt att acceptera att det inte blir många knop denna vinter.

        Men jobbigt att man bara ska kunna leva ordentligt halva året (om ens det…) ?

      Om du äter vettigt och tar d-vitamin så är vitaminer och mineraler antagligen inte problemet. Får du dagsljus? Motionerar du? Hur återhämtar du dig på fritiden?

    Velar mellan om jag ska köpa en ny eller begagnad Kånken mini till sonen. Nu under Black friday finns det många som är ganska rejält nedsatta i pris. Har hittat begagnade för ungefär hälften så mycket, men som är relativt slitna.

    Föredrar egentligen second hand, men är orolig att en för sliten inte kommer hålla länge till… Är det någon som har en Kånken och har koll på ”livslängden”? ?

      Men ge killen en schyst väska, Kånken är ju sååå trist.

        Det är så snyggt

        Haha ja kanske det. ? Kom gärna med tips på annat märke, är öppen för förslag! ?

      Min mamma har en från 80-tal som hon fortfarande använder. Den har bleknat i färgen men är annars hel och fin! ?

        Tack för svar! ?

          Min dotter på 13 använder den kånken jag fick till skolstart 1983 och använde varje dag hela grundskolan + gymnasium.
          Tror iofs att det var bättre kvalitet på 80-talet än nu.

      Tycker de får ett använt utseende ganska fort, men håller gör de ju i en evighet. Man lastar dem ju inte så tungt heller.

      Tycker dock du borde kunna hitta billigare än så begagnat.

      Hade köpt en ny på rea

      Jag har en jag köpte för 11 år sen… använd väldigt frekvent! Den börjar bli lite sliten i de nedre hörnen, annars håller den fint

      En Mini-Kånken kan man inte ens använda (som ryggsäck) i särskilt många år, för att den inte rymmer så mycket.
      Alltså – tveksamt om den hinner slitas sönder under användningsåren.

        Rymmer jättebra 🙂

      Tror man växer ur mini väldigt fort. Skulle rekommendera en vanlig storlek så han får plats med böcker och dator när han börjar skolan ☺️

      Jag har haft min kånken sen 2011 och använt den typ varje dag. Det enda som gått sönder är dragkedjan till ytterfacket. Den ser dock sliten ut men inget fel på funktionen!

      Min är ca 20 år gammal och har några mindre slitagehål i botten, men då har jag burit tunga matvaror i den ofta.

    Margareta Grääs och hennes (deras?) shoppingberoende!

    Jag tycker att Margarera verkar vara en rätt härlig person. Följer henne inte slaviskt, men kollar på en del av hennes videos – främst adventskalendrarna och vloggarna.
    Någonting som slår mig är dock hur otroligt mycket tid- och pengar hon och hennes sambo verkar lägga på shopping och att springa i olika varuhus.
    Nu undviker jag själv affärer in absurdum och minns med skam tiden när jag var mellan tjugo och trettio och hade ”shoppa” (gå i affärer) som intresse. Men, gör folk det fortfarande?
    Jag kan inte tänka mig något värre än att spendera en lördag på Jula/Bauhaus/IKEA/Rusta o.s.v.

    Blir lite provocerad av allt handlande faktiskt. Nu har de ägnat de två senaste vloggarna åt att julpynta hela hemmet, med enbart nyinköpta grejer. De är ju i trettioårsåldern bägge två ich har bott ihop i flera år, de måste väl rimligtvis ha haft advents och julgrejer sedan tidigare? Eller kastas allt och köps in nytt för att få content till vloggandet?

      Jag älskar att gå i affärer. Titta på fina prydnadssaker, känna på material i kläder, kolla på böcker och spel. Men handlar sällan. Tycker däremot om att gå runt med en kaffe i handen, vara omringad av människor och kolla på saker.

      Har typ alltid gillat det. Men är inte en sån som handlar massor, köper sällan kläder, skor eller annat men just att gå runt. Det är avkoppling för mig.

        Jag också. Gillar att kolla men handlar inte så ofta.

      Jag reagerar också på att många köper helt nytt julpynt varje år. Det gäller inte bara Grääs utan både influencers och vänner tilll mig. Själv har jag köpt ljus till adventstaken, några blommor och en ljuslykta i år. Har liksom allt annat? Ser inte någon anledning till att tex byta kulor till granen varje år, har 2 st olika set att variera mellan.

      Kollar inte alls på hennes vloggar, men tror att många gillar att kolla på videor där folk shoppar. Iom att det väl är hennes jobb antar jag att hon går i affärer extra mycket (eller iaf väljer att göra det till vloggarna), eftersom det lockar tittare? Men vet absolut inte säkert eftersom att jag inte tittar, hon kanske också har ett shoppingproblem.

      Har kollat på hennes videor i perioder och vill minnas att de nu köpt lägenhet? I så fall tycker jag inte det är ett dugg konstigt att man vill ha nya fina grejer i ett nytt fint hem.

      Jag kan bara instämma, gå i affärer & shoppa känns så passé. (Ett besök på Ikea ger mig kalla låtar, iofs alltid tyckt det är hemskt) Det märks ju att många tycker detsamma, många butiker får stänga igen. Stadskärnan med massor av shoppingstråk är nog på utdöende, vilket iofs är lite trist, men ngt annat lär säkerligen komma. Sen handlar jag själv fortf en del, man behöver ju vissa grejer, men blir mkt second hand, känns bra och blir mer personligt. Tycker hela detta skiftet känns oerhört sunt, shopping kan ju aldrig ge varaktig lycka, det är bara ngt vi blivit hjärntvättade medialt, ej heller är det hållbart om vi vill att de efter oss skall ha en planet att leva på. Dessa kedjor som fullkomligt spottar ut nya kläder varje vecka, och som dessutom bränns el dumpas för att ingen vill köpa plastkläderna, helt galet.

      Jag älskar att shoppa även fast jag vet att det anses fel idag. Men finns inget bättre än att strosa runt i affärer och hitta något nytt fint klädesplagg eller något till hemmet. Jag shoppar minst två gånger i veckan efter jobbet. Unnar mig det då jag mår bra av att köpa nya saker.

        Ja det är uppiggande.

        Ja är man världsfrånvänd, ytlig och egoistisk så är man. ??‍♀️

      Man åker väl till Bauhaus för att man behöver köpa typ tätningslister eller någon skarvsladd till en lampa, inte för att man har shopping som intresse? Hoppas jag! Finns det verkligen någon som tycker det är roligt?

    Känner ni av en stor skillnad i er ork och mående under dessa mörkare och kallare månader? Jag är fan trött hela tiden och känner mig så tråkig som inte har lust med något/går hem tidigt för att jag vill hem till min säng och sova. Kände inte såhär under våren/sommaren bör tilläggas.

      Haha ja alltid. I mars/april kommer livet året till mig och jag minns hur det är att va pigg samt glad på riktigt.

        Jag brukar känna mig pigg fram till mars/april, sen kommer vårdeppen son håller i sig typ till juli ? så knäppt hur olika det kan vara och känns som jag missar så mycket av våren och sommaren

      Har alltid varit väldigt drabbad av mörkret, tur jag bor i Norrbotten där snön kommer nu och gör allt lite mindre dystert. Men oktober och november är fan hemska. Alltid trött oavsett om jag i perioder tränat mycket m.m. Nu har jag iofs en tvååring och en bebis denna höst men var lika trött innan barn. Tror att jag får en återkommande höstdepression light.

      Ja, känner mig som en annan person på sommaren jämfört med vintern! Har dubbelt med energi på sommaren och allt känns kul, på vintern är jag bara trött haha

        Tvärtom här! Under vintern kan jag tänka och andas ordentligt.

      Jag är tvärtom pigg nu. På högsommaren juli och augusti är jag ett vrak. Står inte ut med värmen och har noll ork.

        Samma här, mycket piggare på vintern.

    Här var det segt ikväll. Kollar alla på På Spåret eller?

      Nej fotboll

        Men det är en seg match med spelare som konstant rullar runt på marken efter närkontakt med motspelaren.

        Behövs ett mål.

          Ja jag har zonat ut flera gånger. Känner inte ens att jag håller på något speciellt lag i den här matchen.

            Hoppas på en förbättring nu i andra halvlek, annars somnar jag.
            Jösses vad Mexicos målvakt är lik Ted Mosby i How I met your mother.

              Hahaha ja, sjukt!

            Vamos mexico

              Messiiiiiiii

                Men är det inte ngt knäppt med Messi? Får lite obehagskänslor av honom. Kan inte förklara varför, bara en att det känns som han är en fasad, känns som han gömt personligheten djupt nånstans. Helt konturlös för mig, även om han är en gudabenådad fotbollsspelare. Tex.aldrig sett honom le ens. Antingen är han svårt blyg och introvert eller så är det ngt annat..

                  Kolla när han gjorde mål alldeles nyss eller när mål nr2 kom, då får du både se honom le och visa glädje.

                  Mja… Det är väl inte så märkligt att du inte vet något om en världsstjärnas personlighet. Behöver inte vara något ”knäppt” med honom för det.

                    Nej, jag fattar man kan tycka det och det är som sagt bara en känsla jag har, tror det är för han påminner mig om en person lite till utseendet och sätt, som inte var speciellt trevlig (läs trolig psykopat) inåtbunden och timid utåt, men värsta sortens människa vad det visade sig. Iofs tycker jag heller verkligen inte tex Ronaldos personlighet är att föredra..där snackar vi hela registret, skådespel en masse och hela känslospektrat för öppen ridå.

                  Han är ju som någon form av introvert savant. En unik människa som kan uträtta saker på fotbollsplanen som ingen annan genom tiderna kunnat, men kanske inte jättemycket annat. Nu har han ändå blivit betydligt mer utåtriktad än han var som ung, men det allra mest charmiga med Messi när han var yngre var just att han bara verkade vilja spela fotboll. För honom spelade kamerorna och publiken ingen roll. Han hade nog helst spelat utan allt det där.

                  Då har du inte sett mycket Messi.

    För tillfället har jag bara ljudet i min tv men vill ha högtalare, någon som har tips? Är så kass på sånt här ?

    Tänk soundbar + subwoofer (för det inte tar så stor plats) men vet inte vilket märke eller något.
    Hade två stora högtalare innan men köpte en tvbänk jag velat ha i många år när jag flyttade till ny lägenhet så dom passar inte in längre.

    Helst max 4000kr, om det ens går att få något okej för det?
    Vill ha för att se film och serie. Även gärna så jag kan ha spotify på mobilen och använda högtalaren utan att ha igång min tv, men är det ej möjligt är det okej också.

    Har en samsung tv om det spelar någon roll.
    Någon som har tips?

      Media Markt har bra pris på en soundbar från jbl

        Vet du om den är bra?

          Mycket ljud för pengarna.
          Det är en grym skillnad på en soundbar och tv:ns ljud.
          Slå till, du kommer inte bli besviken.

      Har du tänkt ”dra på” ljudet för grannarna eller? (Med tanke på vad du skrev igår?)

        Tänkte samma! ?

        Hahah nä.. eller alltså jag vill kunna lyssna musik när jag städar och bättre ljud när jag ser en film, men vill inte störa dom. Och gillar inte att ha så högt.
        Men nu när du säger det så skulle jag kanske köpa en rejäl bas? eller börja öva på steppdans!

        En gång när dom spelat hög musik från 19 till 01 ungefär så var jag så jävla arg dagen efter och började dammsuga och städa 06:30, fick sjuk energi för jag var så arg.
        Ångrade mig efteråt och ville be om ursäkt, mår fortfarande dåligt när jag tänker på det?

    Är gravid i vecka 28 och kan inte sova längre? Snittar 3 timmar per natt och vaknar pigg. Någon som varit med om samma? Så irriterade då jag är dödstrött på dagen men kommer inte till ro.

      Ja! Senaste veckorna. Är i vecka 32 men är så jävulskt trött men ändå pigg. Somnar 2 och vaknar 5-6 ???

      Tror det är väldigt vanligt, kroppen tränar på att sova mindre djupt så du vaknar om bebis behöver dig… Frekventa toabesök hjälper ju inte heller! Försök ”stänga av hjärnan” när du vaknat istället för att ligga o tänka om det går. Är själv i v 36, sover bättre nu faktiskt än för nån månad sen så det kanske kan vända för dig 🙂

        Bebisen…

        Tror verkligen inte å det snacket om att kroppen ”tränar” på att sova lite. Varför skulle kroppen behöva träna på något sådant? Det är ju dessutom väldigt slitsamt att sova lite för kroppen, man vänjer sig vid själva känslan, men det är fortfarande negativt för kroppen i längden. att man då dessutom sover dåligt under graviditeten kan inte vara något positivt?

        Tror det är som alla andra gravditetssymptom: illamående, foglossning, halsbränna osv. Bara.ett nödvändigt ont som kroppen kostar på sig i strävan av att producera nya människor.

          Har inga direkta ”symptom”, mår bra fysiskt men sover ändå dåligt. Tänker att kroppen inte ”tränar” men redan delvis förberett sig på att man snart inte får sova mycket och ska både skydda och mata ett barn regelbundet. T.ex. luktsinnet blir ju också bättre när man ska få barn. Nuförtiden är det ju inte direkt några faror som lurar om natten men vi är formade av tusentals år av när det var så.

            Jo såklart har allting en evolutionär förklaring. Men den enda orsaken att vi försätter oss själva i någon sorts skyddslöst koma 8 h om dagen är ju att våra kroppar verkligen, verkligen behöver sömn.

            Jag vet inte varför man sover sämre som gravid, men jag tror inte att det är för att man tränar på att sova mindre precis som man inte får typ halsbränna för att träna på att ha halsbränna. Man kan inte heller träna bort själva sömnbehovet.

            Tror man skulle vara bättre förberedd för spädbarnstiden om man sov ordentligt faktiskt. För lite sömn triggar ju alla möjliga negativa grejer som försämrar ens förmågor. Men de är precis som illamående osv, kroppen offrar typ vad som helst för att få föröka sig eftersom det är nr 1 viktigt.

      Ja jag sov kanske 4-5h pga vaknade och behövde kissa och var sen pigg och på slutet hade jag sååå ont och vaknade hela tiden pga det och det var ett helt projekt att vända sig. 5 månader efter förlossningen sover jag dåligt och lite pga bebisen, men så mycket bättre kvalitet på sömnen

      Låter fullt normalt. Kroppen förbereder sig för vad som komma skall. Har man en nyfödd är det oftast så nätterna ser ut och detta är kroppens sätt att förbereda sig. Fantastisk funktion!
      När väl barnet är här får man försöka ta de små tillfällen som dyker upp för att ta igen förlorad sömn. Så vänj dig vid att ta tupplurar. Att slumra till i 10-15 minuter är ofta väldigt effektivt och botar kroppen ganska fort och effektivt!

    Började fundera på ett barnprogramm från när jag var liten. Handlade om ”barnmyror” och specifikt en myra. När de skulle ”växa upp” så har jag för mig att alla dansade och deras tvådelade myrkroppar fick en till del, men den myran det handlar om får aldrig sin del och så handlar programmet om hur han ska ”bli en stor myra” med en tre delar på sin kropp.

    Jag har insett att jag kanske begränsar mig själv i mitt dejtingliv genom att kanske vara för lite initiativtagande, tänker liksom lite FÖR mycket att om killen är intresserad så är han på. I kombination med att jag är lite blyg och rädd att bli avvisad väntar jag nog in honom lite för mycket i att höra av sig, ses nästa gång. Det Vet inte riktigt var jag vill komma men HUR visar man intresse utan att vara för needy? ”Kan” killar vara blyga eller går de alltid för vad de vill ha? Nyfiken på tankar i tidiga dejtingstadier!

      Absolut sa kan killar va blyga!

      Men ja! Är exakt likadan. Och det är jättejobbigt men vågar verkligen inte visa intresse…??

      Det är väl dock rätt självklart tänker jag att killar kan vara lika blyga/rädda som vi.☺️

        Jaaa, så frustrerande att eventuellt begränsa sig själv! Hade så bra g med en kille och vi pratade massor, sen sågs vi och det var minst lika bra. Sen dess har vi hörts men inte lika frekvent, men han fortsätter åtminstone hålla liv i konversationen. En del av mig vill vara lite ”sval” tillbaka och ge space, en annan del av mig vill ringa, ligga på lite och visa att jag är intresserad men utan att vara krävande. Men vore så dumt att sumpa något genom att inte visa vad jag känner heller

          Ring honom.
          Även vi män gillar när tjejen visar intresse.
          Bara players behöver sin ”space” (och de betyder egentligen att flera tjejer är med i leken och han har inte bestämt sig ännu för vem han ska satsa på).

          Det låter som ni har nått bra på gång så sumpa det inte genom att vara passiv, just go for it ?? (hoppas verkligen det går bra för er).

            Tack Lewis! Precis vad jag behövde höra. Och egentligen vill jag ju också veta vad det vi har är på väg. Han tog så mycket initiativ i början så jag blev kanske lite bekväm i det, och nu obekväm i rollen att ta över den stafettpinnen – tänker att han kanske är upptagen eller inte lika intresserad längre men hade det varit tvärtom hade ju jag uppskattat initiativ också? Med det sagt ska jag nog göra det, med utgångspunkt i vad jag vill och inte fundera så mycket på hans perspektiv?

              Klart du ska tänka på dig själv, kör hårt och lycka till.

      Ta absolut initiativ men möter han dig inte så lämna det där. Tex om du ringer och han inte svarar kan du skicka ett meddelande men sen får det vara. Tips är att alltid prata med fler killar samtidigt för att inte gå och vänta på svar från en specifik.

    Hur känns förvärkar? ? Jag har trott att sammandragningar är när bebisen vänt sig. Men förstått att det är sammandragningar.

    Är i vecka 32 (första barnet) och vet absolut inte hur det ska kännas ?

      Det är nog ganska olika men för mig så var det som att livmodern blev stenhård. Det gjorde liksom inte ont utan det bara typ stramade mer och mer och så kände jag med handen hur nedre delen av magen hårdnade.

        Ja när jag har läst om det på olika sidor så står det typ exakt så. Och eftersom jag inte fattat att jag har sammandragningar så är jag livrädd att missa förvärkarna. Alltså för att ha koll liksom.

        Kan det bli olika om man har moderkakan i framvägg/bakvägg?

          Ingen aning! Jag hade i framvägg. Många beskrev för mig som att ”sammandragningar” är det där när den blir hård (vissa får också ont då, typ mensvärk) och ”förvärkar” är liksom när det börjar närma sig FL och de gör mycket mer ont. Men jag vet inte. Jag hade bara sådär så att det blev hårt. Hade det ofta, särskilt på kvällarna. När det väl också började göra ont så födde jag sen också inom ett dygn typ. Så då var det väl ”riktiga” värkar.

          Men det gör väl inget om du missar förvärkar? Förvärkar kan man ju ha i veckor, eller månader. Du kommer inte missa att förlossningen startar för att du är obrydd om förvärkar.

            Nä men jag är nyfiken på hur det känns.

      I princip som riktiga värkar, alltså som ”attacker” av mensvärk. Skillnaden är väl att förvärkarna ger sig efter ett tag. När de kommer mer och mer regelbundet, inte slutar och gör mer och mer ont så vet man att det börjar hända saker ?

        Alltså det där är så diffust. Jag (ts) har endometrios, min mensvärk är rena döden. Jag trodde att sammandragningarna bara va att bebisen vände sig, kände mig så korkad när jag sa det till min barnmorska. Men hon förklarade att det va sammandragningar.

        Så just attacker som mensvärk gör mig nervös att missa typ. Vet liksom inte vilken grad av mensvärk det känns som ? Ah märker väl. Kanske ?? Tillslut lär jag väl göra det iaf haha

          Min BM beskrev det som att om det är läge att ringa förlossningen så ska det göra så ont att man typ måste stanna upp med det man gör och bara andas igenom smärtan. Och värkarna ska liksom inte ge sig utan bara komma oftare och oftare. Ligger man och funderar på ”om man har tillräckligt ont” så är det inte riktiga värkar. Men hon sa också att det såklart finns undantag och är man osäker/orolig kan man ju alltid kolla upp med FL!

            Okej.. Jag ska nog prata med min endometriosläkare, hon jobbar även på förlossningen. Det du beskriver låter nästan som min mensvärk (eller endosmärta, vid ägglossning osv). Få lite tips därifrån.

            Min barnmorska sa att jag kanske inte känner av det lika fort pga smärtvana, vilket va bra att jag typ gör det mesta av värkarbetet hemma. Men är lite nervös att missa gränsen liksom, eftersom jag aldrig fött barn innan (så vet jag ju inte hur det känns). Ah är spänd också, känna skillnaden liksom. Men hoppas jag märker om jag får förvärkar nu långt innan ?

              Jag har grov(GROV) endo och fött 2 barn. Du missar inte de rikriga värkarna. Har åkt ambulans för endon. Men värkar är helt annat ?. (Har djup, utspridd endo värsta graden)

                Hur tar man reda på om man har endometrios??? Jag har haft missfall med rikliga blödningar och därefter typ ont på ett ställe som verkar vara äggstocken men gör bara ont om något råkar röra äggstocken tex tarmen. Kan detta vara endometrios? Varit hos läkaren som uteslutit äggstockcancer och tagit cellprov iaf men dom hittar ej vad smärtan beror på.

                  Operation. Googla! ☺️

                  Sorry hade inte tid att skriva mer innan (07:15). Men gynekolog, vanligt ultraljud visar dock väldigt sällan endometrios men specialistultraljud på endometrioscentrum kan visa. Annars är det via kartläggning samt laparoskopi (titthålsop).

                  Vet inte om det är endometrios. Min (ts) utspelar sig som sjuka smärtor vid mens/ägglossning. Blöder jättemycket, infertilitet är tyvärr vanligare. Sen är det jätteolika beroende på var det sitter. Min är djupt infiltrerad, min tarm satt fast i bukväggen med äggstocken på ett ställe och andra äggstocken satt fast i livmodern innan operation (i London pga sämst endometriosvård här). Och massa sammanväxningar och cystor.

                  Men kontakta din gynekolog och börja där. Läs på om endometrios på nätet med ☺️

                Jag har samma, tyvärr ?

              Men jag förstår inte riktigt ”problemet”? Du vet ju att du inte har mens nu pga att du är gravid, så vad spelar det för roll om tex förvärkarna skulle likna din mensvärk? Asså om du regelbundet får så ont i magen att du måste stanna upp och andas + magen blir hård, då ringer du förlossningen. Spelar väl ingen roll om den smärtan liknar din mensvärk?

                Haha va? Jag blev bara nyfiken på hur de känns eftersom jag upplevt sammandragningar som nåt helt annat. Jag har inte känt nån mensvärk eller värk överhuvudtaget.

                Jag frågade om hur det kändes, för att jag blir lite nervös att jag ska missa när det kan börja. Vill ju känna med kroppen. Så det finns inget problem, bara nyfikenhet.

                  Ok. Tolkade ditt senaste svar som att du upplevde detta som problematiskt.

        Är det inte förvärkar som försvinner vid vila?

          Jo heller efter man druckit vatten om man varit uttorkad.

      Liknande mensvärk olus att man känner att magen blir väldigt hård?

      Jag hade mycket sammandragningar med båda barnen men med andra barnet gjorde sammandragningarna också ont = förvärkar (fick jag höra). Och en värk är ju en sammandragning som gör ont, så egentligen är väl förvärkar bara väldigt milda värkar. Jag hade lite smärtsamma förvärkar från typ v. 32, kunde komma både i aktivitet och vila men avtog alltid. Födde i v. 37+1 så min kropp förberedde sig nog med alla förvärkar.

      Sammandragningar gör inte ont, utan är mest obehagliga dör det spänner och stramar och blir hårt. Förvärkar är som sammandragningar men gör ont i varierande grad. Det kan du dock ha till och från långt innan förlossningen utan att det är dags.

      Skillnaden mot mensvärk är ju att det blir hårt och livmodern jobbar på ett annat sätt. Det kommer också i omgångar.

    Vad önskar du dig i julklapp?

      En sovmorgon

      En docka.
      Nej, nått större.
      En cykel.
      Nej men va f*#$$ är hur helt #$%#@
      Fred på jorden.
      Jaaaaaaaa.

      Ny bara drömmer jag men en resa till ett varmt land. ?

        Är så med dig på den vi har bestämt att vi ska åka utomlands i sommar. Längtar helt sinnessjukt mycket. Folk säger att det är onödigt att åka på sommaren men jag känner att åka på sommaren betyder att det är varmt i luften och i vattnet det är sån skillnad på att inte vara hemma och ha semester.

      Ett stormkök och ljus

        Något speciellt ljus, typ doftljus eller värmeljus?

      Tofflor och en parfym samt kollegieblock för det är så jäkla tråkigt att köpa själv?

        Vad för parfym önskar du dig?

          En från YSL, kommer inte ihåg namnet på rak arm

      – En skaftdammsugare ?
      Men är ju en djungel det där.. Är det bara dyson som är bra? Lägga över 3000kr på en dammsugare känns inte kul.
      – En skål till chips/popcorn.
      – Sladd till en taklampa.

      Vad önskar du dig ☘️? 🙂

        Skaftdammsugare är guld. Vi har den hängandes på väggen och den används nästa dagligen och vi slipper ta fram vanliga så ofta. Vi hade även robotdammsugare men den var inte lika lätt att använda för den kräver ju att man plockar undan en del innan användningen… Iaf så nöjd med skaftdammsugaren som vi har.

          Vilken dammsugare har ni? 🙂

          Precis så jag vill kunna göra, använda dagligen på ett smidigt sätt. Orkar inte dra fram min och koppla i för att bara dammsuga bort lite grus i hallen tex utan då känner jag att jag borde dammsuga hela lägenheten när jag ändå gjort besväret att ta fram den. Men det orkar/vill jag inte heller egentligen?

        Jag äääälskar våran dyson. Är kanske inte kul summa, men jag tyckte den var värd det. Vi har en ”äldre” så jag kan bara tänka mig hur fantastiska dom nyare är ??
        Ville bara flika in ?

          Vad kul att ni är nöjd! 🙂
          Tror också jag skulle bli nöjd och även dammsuga så ofta som det egentligen behövs med en katt. Speciellt smidigt att ta fram för att dammsuga runt kattlådan tex och inte mer.

          Hur länge har ni haft er? 🙂
          Hade liksom kunna lägga så mycket om den höll i 10 år som min gjort, men rädd den blir kass efter bara något år ?

            Vi har en billigare variant och har absolut nytta av den (från elektrolux tror jag?). Men hade valt en dyrare med facit i hand, eftersom den suger lite slött. Så jag tycker du ska köpa Dyson.

            Typ tre år tror jag. Används ofta och är precis lika bra idag som när vi köpte den ?
            Hoppas du hittar/får en dammsugare du blir nöjd med också! ?

          Men suger de verkligen lika bra som vanliga dammsugare undrar jag? Hört det är lite si & så med det. Är själv ute efter en riktigt bra. Numer får dammsugare tydligen inte överstiga ett visst W enligt EU regler och sugförmågan blir ju sämre då..

            Jag tycker ändå det, finns ju en ”max”inställning också om det behövs, men då drar den ju mer batteri. Tycker faktiskt också att den suger bättre på mattor än en vanlig, med rätt munstycke då, och då har vi några djur som fäller mycket också. Jag kanske hade ett annat munstycke till vår vanliga dammsugare också men det har jag inget minne av att jag använde i så fall.

            Men jag fattar att alla tycker olika såklart, så är man nöjd med ”vanlig” vet jag inte varför man ska byta ?
            Jag är i alla fall mycket nöjd och framförallt med att slippa dra runt på en sladd, det var ett löjligt stort irritationsmoment för mig förr ?

              Tack för svar, ja så smidigt utan sladd. Vill byta för den jag har ramlar i sär, spruckit i munstycke, glapp i sladd mm, trots endast 2-3 år gammal Nilfisk..skit att prylarna inte håller längre numer. Får nog bli en Dyson denna gång.

      Sockar
      Gåva till hjärnfonden
      Muminmugg?

      Vad önskar du dig?

        Jag vet inte, hade hoppats på lite tips här. Har inget behov av några grejer alls, utan önskar mig typ en övernattning med mannen och få sova utan att bli väckt av katt eller barn. Men svårt med barnvakt.

      En extra laddare till min telefon. En orkidé. Kanske ett par strumpor eller två.

      Underställ, dagkräm och en dyson dammsugare(vilket jag vet att jag inte kommer få,förväntar mig inte det heller.. orimligt dyrt)

      En satisfyer! ???

      En kånken samt böcker av Kerstin Thorvall.

    Hejhej familjeliv. Pojknamn som passar bra till Alma och Nora, har ni något bra förslag?

      Bengt. Eller Algåt. Kanske Adolf, det är inte så vanligt nu verkar det som.

        Hade nog passat på Adolf…

          Äsch, våga vara annorlunda.

            Som att stava Algot med å?

              Eller varför inte Adålf

                Eller tom Adålph

        Ja men lille Adolf, varför inte! Mitt efternamn börjar på H dock, känns olagligt på nåt sätt.

          hhahaha Adolf H i skolan, jag dör ?

        Alla tyska namn blev mindre populära efter andra världskriget. Tyskar blev förföljda bara för att de var tyskar och i USA anglofierade många tyskar sina namn. I Sverige fick min farmor kritik för att hon valde ”Gottfrid” som mellannamn på min farbror.

          Ska vi gissa på samma effekt med ryska namn från och med nu eller är det inte samma sak?

            Skulle kanske kunna bli ett liknande scenario, ja.

              Tror jag ändå inte. Ryska namn är väl mer eller mindre identiska med ukrainska? Och polska och tjeckiska osv. ”Katarina” har ju knappast gjort nåt. Att man döper sina barn till Vladimir är väl inte heller så vanligt i väst det borde göra nån stor skillnad…

                Det är lite mer skillnad mellan slaviska länder och namn än du tror.

                  Googla topp tio ryska och ukrainska förnamn. Det är ingen skillnad alls (om du inte menar att alina trendar no 1 i ukraina men bara 5 i ryssland). Varför snacka en massa om man inte vet?

                Finns många slaver i USA. Att deras namn klingar ryskt skulle kunna väcka dåliga associationer efter Ryssland är klara med sina planer.

                  Vaddå ”klingar ryskt”? Ukrainare och ryssar har i princip samma namn, menar du att alla ukrainare ska byta namn så att inte amerikaner tror att de är ryssar…?

                    Förstår inte den aggressiva tonen ärligt talat.

            Inte för att på något sätt underdriva hur vidrigt det är att Ryssland invaderat ukraina. Men nazi Tyskland ockuperade större delen av Europa och måste ha typ 40 miljoner liv på sitt samvete om man inte bara räknar koncentrationsläger? Så gissar ändå de var lite extra illa omtyckta på den tiden.

              Men vanliga civila talar vi om nu. De är ju oskyldiga men drabbas ändå av en stigmatisering. Sedan var ju inte nazisterna ensamma om att ockupera och döda miljontals människor. Det var ett världskrig.

                Vilka mer än Tyskland ockuperade andra länder under 2VK?

                  Men skojar du?

                Man räknar med att ung 30 milj civila dog i andra världskriget av direkt våld och ytterligare 20 milj av svält och liknande till följd av kriget. Det är 50 miljoner civila.

      Sam och Måns

      Sam

        Och Måns

          Sam-Måns

      Emil
      Mio
      Svante

      Nils, Henry, Albin ?

      Albin o Adam

      Ruben ? Sixten, hans, Nils

      Nils
      Erik
      Axel
      Ivar
      Emil
      Hjalmar

      Edvin, Vilgot, Alvar, Astor, Hugo, Hjalmar, Alfred.

      Malte
      Love
      Arve

      Alma, Nora och Elliott, helt klart!

      Elis

      Elvis

      Vad kul med en trea/lillebror ?

      Konrad eller Christer är fina

      Vad kul, jag har en Nora och en Alva hemma… fick en son i våras som heter Emil 🙂

      Valter
      Ebbe

      Olle ?

      ANTE

      Jag tycker Olov är fint och passar med flickornas namn ?

      Ludvig, Gustav och Alf.

      Gunnar, Vidar, Abbe, Olle, Nils, Adrian, Sune, Arvid, August, Milan, Ture, Loke, Tore, Sander

      till Alma och Nora hade jag tagit ett pojknamn som också är kort och har mjuka vokaler! mina förslag är Adam, Emil, Joel, Noah, Leon, Ebbe och Levi ?

      Lasse

        Älskar Lasse. Det är tidlöst och glatt.

    Jag måste börja äta p-piller pga endometrios. Har inte ätit sen jag var tonåring, och då slutade jag illa kvickt för jag fick så mycket humörsvängningar. Nu är jag 35 och har lidit av ganska mycket ångest senaste åren. Är därför orolig att p-piller kommer förvärra min ångest väldigt mycket. Någon som har erfarenhet och vill dela med sig? Förstår att det är olika för alla men skulle vara intressant att höra hur andras psyken påverkats ?

      Jag lider också av ångest, väldigt svår ångest men har inte märkt att det skulle blivit sämre av mina p-piller all. Har faktiskt inte fått några biverkningar överhuvudtaget. Skulle säga att min ångest snarare minskat i och med att jag slipper min hemska PMS. Det är ju så himla individuellt med preventivmedel men det är verkligen inte alla som mår hemskt av p-piller ❤️

        Inte tänkt på pms-aspekten! Kanske jag slipper det med lite tur ? tack för svar ❤️

      Har gjort samma och kan verkligen rekommendera att testa olika om det inte känns rätt. Hade först qlaira (vet att det funkar bra för många men var inte alls för mig) och sen bytte jag till dienorette som funkade bra!

      Fick panikattacker och självmordstankar av pstav så håller mig långt från allt sånt! Va uppmärksam på ovanligt dystra tankar. Fick även 0 sexlust och tillslut vestibulit pga torr trots jätte upphetsad. Tyvärr tog det för lång tid innan jag fattade att de va staven ?

    Har ni någon influenser som ni stör er på men som ni ändå inte avföljer? ?

      Typ alla, men å andra sidan har jag avföljt de flesta. Vill bara ha människor jag mår bra av i mitt flöde. Orka gå omkring och störa sig på folk. Avfölj bara.

      Sandra Beijer. Måste verkligen avfölja snart för jag blir nästan bara irriterad nu.

        ? Vad stör dig? Följde förut men slutade efter hon blev gravid i allt handlade om det.. Samma med Hanapee.. ?

          Jag stör mig på att hon verkar så blasé numera och nästan reaktionärt dricker vin och lider av mammaskapet. Som att hon vill visa alla kritiker att hon skiter i dem. Men bloggandet blir lidande och har tappat dignitet p g a detta. Det känns inte äkta längre?

            Blasé kan jag hålla med om – men vadå lider av mammaskapet? Hon verkar väldigt nöjd som mamma tycker jag. Klagar lite ibland på att det är jobbigt när hon sover dåligt, men det är väl ändå helt normalt.

              Nja… nästan varje inlägg har ju en pik till mammaskapet. Avis på de som kunde sitta på den portugisiska vinbaren, natta sonen i en evighet, äntligen somnade han så kunde dricka eftermiddagsvin, boendet var en dödsfälla för ettåringar, att vara förälder känns som att gå i trög lera utan att komma fram osv osv osv i all evighet. Hon kanske inte ser det själv men nog fan är det sjukt negativt. Kanske bättre att anpassa resande och boende till barnet är tvärtom? Man måste ju inte åka på Lollo & Bernie för det.

              Jag menade alltså att hon överdriver lidandet just för att hennes kritiker påpekar det. Skrivs det negativt om hennes drickande på fb så verkar hon lägga in mer vindrickande än vanligt på bloggen. Lite Anna Book och hennes promenerande.

                Jaha då förså jag hur du menar. Ju hon är.ju fullständigt ointresserad av kritik från kommentarsfältet. Jag kan tycka det är lite skönt som läsare men bloggare som är så (att de skiter i vad folk tycker och inte.förklarar sig).

                  Mm jag håller med men hon verkar ju ändå gå i försvarsställning på något mysko sätt. Önskar hon bara kunde vara som vanligt utan att demonstrativt visa upp ännu mera vindrickande. Bilden där hon bröstpumpar och dricker samtidigt upplevde jag som direkt tonårsrebelliskt i sitt ställningstagande emot kritiken.

        Så härligt att läsa Sandra B.

          Härligare förr dock 🙁 Känns som hon fortsätter nu för inkomsten.

        Håller med, det är så tråkigt! Hon brukade skriva roliga, tänkvärda texter. Nu är det bara vin och gnäll över mammaskapet.

          ”Nio till fem” kanske borde döpas om till ”vin och gnäll” ?

      Hade många innan men börjat avfölja alla (oavsett influenser eller ej) som jag stör mig på och oj vilken befrielse! Men en jag inte kan släppa är Nellie B.

      Varför följa dom, man kan titta ändå.

        Tänkte att det var underförstått att man aktivt kan följa någon och passivt följa någon. Du kanske inte aktivt klickat på ”följ”, men du kanske ändå tittar in på dennes profil ibland, det är ju också ett sätt att följa någon.

      I princip alla ? men följer inte så många ”renodlade” influencers längre. En del sysslar med komik också. Men av de jag följer så stör jag ihjäl mig på YayaNaomi

        Åh henne hade jag glömt bort. Avföljde för längesen av samma anledning

        Va? Den förvånade mig verkligen!
        Det var nog det sista namnet jag förväntade mig att se här!
        Personligen har jag Gunilla Persson på min lista. Ni vet hon Hollywoodfrun… Och Bingo! Har också stora problem med både Pärleros, Martin Melin och Viktor Frisk men dessa avföljde jag…
        Skulle kunna göra listan lång, märker jag. Det säger nog mer om mig än om dem är jag rädd. Förmodligen är den gemensamma nämnaren mig själv och där behöver nog förändringen börja… ??

          Varför skulle det vara du? Bingo är ju legit oföljbar nästintill.

      Anna Book.. Guilty pleasure ?❤️

        Jag blev blockad ?
        Går ibland in på en sida där man kan se folks instagram, men fan vad tråkig hon har blivit.

      Sandra Beijer.
      Hennes blogg är så sjukt tråkig sedan hon blev mamma!

      Sandra Beijer. Blir så irriterad så jag kokar men slutar inte läsa ändå.

        Vad kan du bli irriterad på hos Sandra? Hon är den influenser som jag aldrig retar mig på.

          Hennes jävla rosaskimrande bubbla som hon lever i. Hennes ofantligt stora mängder vin som hon konstant dricker och hennes fjortis-svar när någon påpekar det. Till exempel: Mer vin slurp slurp! Hennes fåniga poser och att hon har gjort Björn likadan. Han har gjort en helomvändning i sin stil och ser nu EXAKT likadan ut som både Magnus och Ludvig. Hennes fem miljoner bilder på sin son och jag-är-mamma-men-skiter-i-allt mentalitet.

            Äh, du är bara sur för att hon inte gullar med dig när du gnäller eller ”frågat vänligt”

              Jag skriver inte ens på hennes blogg haha. Varför skulle jag göra det?

              Vem fan vågar skriva där efter att hon godkände hatkommentarer mot en stackars tjej i kommentarsfältet. ” Är du helt jävla dum i huvudet”, ”fy fan för folk som dig” – var de sista inläggen jag läste som hon personligen godkänt, innan hon tog bort allt.

                Men här inne vågar man skriva?

                  Säkert många som inte vågar skriva här heller ? Men på just Sandra Beijers blogg så blir det lynchstämning. Det sjuka är ju att hon säkert godkände den stackars tjejens kommentar för att hon visste att det skulle starta något, för att sedan låta hatet flöda emot henne.

                  Nä, dags att växa upp Sandra Beijer.

            Men varför ska ni ”bara fråga” hela tiden då? Det är väl rätt uppenbart att hon inte ser det som ett problem att dricka vin. Vad hoppas ni på att få för svar?

              Jag sade inte att jag hade skrivit. Men folk påpekar det och undrar ju för att hon uppenbarligen har alkoholproblem.

                Menade inte att just du påpekar det, utan menar mer själva grejen med at folk hela tiden frågar bloggare mfl ”hur tänker du med xxxx?” när det uppenbar är så att personen i fråga inte tänker att det är ett problem. Nej 7nte idag heller, efter den trehundrade likadana frågan liksom.

                Tror man att någon har alkoholproblem tycker jag kan kan skriva det rätt ut. Istället för alla dessa ”hur tänker du med….”

                Men pucko, inse att en blogg/sociala medier visar upp max 10% av ens liv. Totalt omöjligt att diagnostisera någon med alkoholism bara baserat på några foton.

                  The typical Sandra fan respons.

                Hon har inte uppenbarligen alkoholproblem. Skärp dig för fan!

            Ja precis, känner nästan att hon sviker trogna fans när hon ska demonstrera något emot kritikerna så mycket. Taggarna uttåt jämt liksom.

            Haha ja Björn såg mer alternativ och gamer ut förr. Nu är det fredagspojke av honom. Men jag klandrar henne inte.

      Aisha..

        Hade velat prata om henne, men tror det blir borttaget.

        Men hennes länkar och alla vagnar..
        Hon sålde en syskonvagn för hon behövde pengar. Köpte en enkelvagn och hade några dagar men behövde en syskonvagn igen.
        Hennes senaste drömvagn hade hon i en dag innan hon la ut den för att sälja ?

      Johanna Bladh och Sanna Bråding

      Tingelinn, Hanna T och Malinshusochhem ?

      Jag stör mig inte på Engla men jag tycker att hennes bildval är märkliga, nu när hennes barn är så stora. Det här att ha en förälder som fotar och lägger upp sin urringning med jämna mellanrum upplever jag är märkligt. Personlighetsmässigt verkar hon jättegullig men det här eviga posandet år ut och år in känns off.

        Ja hon är väldigt besatt av att vara snygg och sexig. Men hennes man känns som en tvättäkta mansgris som vill se sillisar och långt blont hår tyvärr.

          På vilket sätt? Han har ju aldrig någonsin förekommit på hennes blogg, annat än på bilder. Är det någon som är besatt av smala och storbröstade kroppar är det ju Engla själv. Vad han ev. tycker är sekundärt. Som fyrtioåring borde hon själv kunna styra över vad hon visar inför barnens polare.

      Lisette Alfredsson

        Hon skriver alltid samma saker vid varje djup analys hon gör. Men kan ändå inte sluta läsa. Det är som om hon tror hon hon kommit till insikt varje gång när det egentligen är samma mening men i andra ord typ

      LD. Guilty pleasure. Så förutsägbar och liksom enkel, ändå kollar jag för jag liksom gillar att få bekräftat vad jag tycker.

      Elsa Billgren!!

      Massor av människor!
      Men ett nytt namn jag börjat fundera över är Therese Lindgren och den galna besattheten av djur i lägenheten!
      Antalet kvm dessa djur tar upp i en lgh är något överdrivet!
      Och all inredning de har i sina respektive områden ser i mina ögon väldigt mycket ut. Det är kanske något man bygger upp om man haft djuren under en längre tid men här snackar vi ju inredning för tusentals kronor inköpta på bara någon vecka!
      Det mest udda är väl ändå akvariet där hennes snäckor bor! ?
      Alltså inga fiskar – snäckor! Eller är det sniglar? Jag vet faktiskt inte riktigt… Trodde helt ärligt att det var ett skämt men nej… Fullt allvar!
      I dagarna har dessutom akvariet – om det nu ens heter så – fått sig en ”makeover” berättade hon. Förmodligen kommer man att kunna se resultatet av detta snart.

      Något som däremot ändrats är förekomsten av sambon Anders i inslagen/inläggen… Frågan som uppkommer är om de kvm djuren fått är på bekostnad av den plats han tidigare hade?!
      Och den där stugan de äger där det tillbringades så otroligt mycket tid förut syns inte till längre!
      När hon hade någon kanin tillfälligt tidigare kunde de ju inte vistas i stugan eftersom de inte kunde lämna kaninen hemma själv under så lång tid. Och nu är det massor av nya djur – och inte jourhem utan permanenta djur som hon köpt och äger!
      T ex en liten fågel som flyger helt fritt i lägenheten…
      Vill minnas att de köpt ett hus också – hur nu det ska fungera…
      KAN det vara så att sambon tagit sitt pick och pack och flyttat till stugan nu när alla snäckor, hamstrar, blinda kaniner och fåglar flyttar in?!

      Ett litet tag fanns det ju också en råtta hon hittat ute på en promenad. Den gick tyvärr inte att rädda… Hade nog ätit ngt olämpligt vill jag minnas.

      Ja, det var väl detta jag ville få ur mig.
      Att innehållet på den ”kanalen” har förändrats kraftigt och intresset för innehållet där har minskat måste jag säga…
      Så där behöver jag nog ta ett beslut om det inte är dags att lämna. Blir mest irriterad och det är det inte värt.

        Varför stör du dig på att hon tar hand om djur?

        Låter som ett drömliv med alla adopterade djur. Om man har tid och råd att ta hand om dom dvs. Jag skulle nog gärna ha det så med tiden, fast i ännu större skala liksom. Mer plats och fler djur ?

    Fler än jag som behöver mycket sömn? Sover 10-12 timmar per dygn. Alltid behövt minst 9 timmar för att fungera. Blir helt galen, irriterad och gråtig utan mina timmar. Är så nervös över att få en bäbis, hur överlever man? Fattar inte folk som kan klara sig på 6-7 timmar normalt.

      Förlåt men ”bäbis”?

        Det är godkänt att skriva så.

          Men otroligt fult.

            Nä. Bebis är fulare.

              Nope.

                Jo.

            Bäbis är fint. 🙂 Älskar försvenskningar av ord. Som fåtölj.

              Vilket ord syftar du till?

                Baby, engelska. Fauteuil, franska.

              Bäääbis. Brrr.. Ser så lantis ut.

                Hellre lantis än orten iaf.

                HAHA. Ängslig storstadsbo i ett nötskal. Uttalar du ordet beebis (som en del Sthlmare)? Annars är ju ”ä” helt korrekt. Till och med engelskans ”baby” uttalas mer mot ä, än e. Men det är klart – kanske är en sådan där sthlmare som tror att man säger ”ända” åt ”enda”.

            Men skitsamma om du tycker det är fult eller inte? Så onödigt och respektlöst att enbart påpeka det och ignorera resten av vad personen säger/skriver.

        Ja det är ett korrekt sätt att stava. Man kan stava antingen bebis eller bäbis.

        Citerar från SAOL
        ” beb·­is el. bäb·­is [bä´b‑] substantiv ~en ~ar
        • ⟨vard.⟩ späd­barn”

        https://www.ordkollen.se/stavning/bebis-eller-babis/

        Det är däremot offattbart hur en del använder ”bebis” när de menar ”bebisen”.

          Ja det låter lite svagbegåvat. Nu ska jag gå ut med hund…. Nu ska katt få lite mat….

          Så står/sägs det om pen1s också. Dvs bara i obestämd form.
          Reagerade jättemycket på det när jag var liten men det var naturligtvis för pinsamt att ifrågasätta.

          Det har nog startat i engelskan där många säger baby istället för The baby och spritt sig till andra språk. Kolla typ vilken amerikansk träningsvideo som helst för gravida.. ”Breath and make room for baby” osv. Tanken är väl dock att om bebisen inte har ett namn än eller man pratar om någon annans ofödda barn så blir Baby som ett smeknamn. ”Hur mår Bebis idag?” istället för ”Hur mår Sven idag?”. Så inte helt ofattbart kanske men det låter inte riktigt lika bra på svenska.

      Är det andra saker du kan dra ned på som tar energi?

        Jobbar 75%, har hund och sambo och har inte mycket annat ön jobbet som jag känner tar energi, även om jag älskar det och trivs där också.

      Skaffa inte bebis – sov. Klart!

        Vill ha barn ju ?

        Tur att din mamma inte valde sömn, eller?

          Men gud, måste man ta allt så allvarligt ?

            Det kanske inte var så allvarligt menat?

      Jag trodde också jag var sån. Sen fick jag en bebis som som kaos-dåligt. Man klarar det. Ingen idé att oroa sig på förhand.

      Det kommer suga ibland, men det går över, bara tugga i sig. Något bra som har kommit av det är jag numera inte blir lika mentalt drabbad av att ha sovit dåligt en natt. Jag kan tvärt om tänka typ ”Dan vad gott jag kommer sova ikväll”. Vet att jag kommer ta mig igenom dagen och det var inte hela världen. Lycka till!

        Tack för din kommentar!

          Trodde också att det skulle vara jättesvårt att klara sig pp lite sömn. Förr var jag helt förstörd om jag sovit dåligt en natt. Men jag tycker sömnbristen är lättare nu. Dessvärre utvecklade jag också sömnproblem när jag fick barn. Nu börjar jag kunna sova ok om jag inte blir störd.
          Men om du är en person som kan sova på dagen och klarar av att tupplurar så tänker jag att du löser det på det sättet. Ta 1-2 tupplurar på dagen tillsammans med bebisen

        Men det kan verkligen va skitjobbigt… Men det får man ta om man så gärna vill ha barn.

      Kolla upp din sköldkörtel.

        Kollas var 3 e månad pga medicin jag tar resten av livet, inget fel där. Samma med vätskebalans, vitaminer osv.

      Frågar mig fortfarande regelbundet hur jag tänkte när vi skaffade barn, när jag vet hur dåligt jag mår av sömnbrist. Är en blek, ledsen zombieversion av mig själv. Vet/hoppas dock att det blir bättre (första barnet började sova bättre vid 6-7 månaders ålder).
      Men överlever och tar sig igenom dagen gör man ju.

      Sen finns det ju de som får bebisar som sover bra också!

      Hej det är samma med mig och har också frågat om det här i öppet spår tidigare. Jag har ett extremt sömnbehov. Behöver oftast sova eftermiddagssömn och när jag inte får göra det blir jag helt förstörd och fungerar inte. Alla i min omgivning är säkra på att något är fel men jag har tydligen perfekta värden. För mig började det i tonåren men jag vet att jag alltid älskat att sova. Då kallade man det för tonårströtthet, kunde sova i flera dygn i sträck med korta uppvaknanden. Men nu till din fråga… barn. De är ju så olika! Jag har två och födda ganska tätt men jag tror på ett sätt att jag kan ha haft det lättare än andra då jag har så lätt för att somna. Lyckades liksom följa deras rytm till punkt och pricka. Det är nästan jobbigare nu när de är stora och vill vara uppe längre på kvällen, ha kompisar hemma hela dagarna och sådär. Då kan man ju inte direkt gå och sova eftermiddagssömn i flera timmar. Ibland är jag dock så trött att jag somnar sittandes. Många år sökte jag febrilt efter en anledning till att det var såhär men har nu mer acceptans, det är som det är. Försöker hänga med så gott det går. Glad att jag ändå kan jobba heltid men ibland kan jag känna mig ledsen för att jag sover bort en stor del av mitt liv. Utan barnen hade mitt liv varit väldigt mycket fattigare, visst jag hade säkert kunnat sova mer men i slutändan ger de mitt liv en extra mening.

        Det är dock intressant att normala värden i Sverige anser låga i Japan och andra länder. Ibland tror jag nästan att en del av oss går runt med för låga värden trots allt. Jag märkte t.ex att jag blev mycket piggare av D-vitamin trots att jag enligt blodtestet låg i mitten av normalvärdet. När nivån höjdes till högre så kände jag mig märkbart bättre.

          Men det är inte bra att äta tillskott om man inte behöver det.

            Nej du har rätt! Jag tog alltså extra D-vitamin på eget bevåg för att höja från ett lägre normalvärde till ett högre normalvärde. Alltså inte överdosera.

          Jag tror som du. Hade samma med D vitamin och låg precis inom referens, och blev således inte rekommenderad att ta tillskott. Läste på och tog på eget initiativ tillskott, värdena höjdes och jag märkte skillnad. Sen skall man ta K vitamin i tillägg om man äter D vitamin, så det kommer ut på rätt plats i kroppen. Och nej, självfallet skall man inte ta tillskott bara för att, men ligger man på gränsen och läkare inte rekommenderar (pga ibland, snålt tilltagna referensintervall) så kan man göra det för att se om man mår bättre,men tex D vitamin är fettlöslig och stannar kvar i kroppen, så inte bra alls att överdosera el ta om man har bra värden.

        Finns en ny studie på järnbrist av en läkare i försvarsmakten, tydligen är det betydligt mer vanligt än man tror och referensvärdena som finns är bara ungefärliga, det är jätteindividuellt vad som är låg nivå för en själv. Särskilt bland tjejer också, så det kan vara nåt att kolla upp.

      Vuxna människor som skriver så här gnälligt om sin sömn framstår mest som lata och bekväma. Lever man ett liv med småbarn och heltidsjobb så finns inte utrymme för att gnälla om sin sömn eller gå runt och gråta för att man sovit för få timmar. Det var ju nån som skrev här för ett tag sen om sin sambo som sov så tungt och aldrig vaknade för att ta hand om barnen och liknande.
      Så svårt för dessa vuxenbebisar! Ta ett vuxet ansvar och lägg er i tid. Och ta sen ett vuxet ansvar och bryt inte ihop bara för att du är trött. Alla är trötta ibland, sånt är livet.

        Men det är ju en helt annan sak att jämt vara trött! Man tar sitt ansvar (lägger sig i tid), söker vård och inget hjälper. Så jävla ignorant inställning. Hoppas du får erfara detsamma själv en dag. Du fattar inte hur gärna jag skulle vilja vara en pigg människa och hur oerhört stigmatiserande det är att bli kallad för vuxenbebis, lat osv.

        Jag älskar att sova och blir en mycket mer sympatisk människa när jag får min sömn. Tänker aldrig skaffa barn och fortsätta lägga mig när jag vill/gå upp när jag vill. Är en vuxenbebis antar jag ?

      Det löser sig

    Tänkte köpa en sport-bh nu när det är lite rabatter. Har ni tips på någon som är bra? Bör klara fotboll.

      Beror helt på vilken storlek du har, hur din byst ser ut och hur mycket stöd du vill ha? Samt pris du har tänkt dig.

      Hunkemöller har en som heter HKMX Sport-bh The All Star nivå 2, haft den i flera år, är supernöjd! https://www.hunkemoller.se/hkmx-sport-bh-the-all-star-niva-2-svart-168639.html
      Har sett att det finns en ny uppdaterad sportbehå som heter HKMX Sport-bh The All Star Xtreme nivå 2

      Stronger och icaniwill tycker jag har väldigt bra. Bra ”stöd” och slitstarka

      Pierre Robert!

      Röhnisch sitter jättebra på mig när jag spelar fotboll

      Casall Iconic med kupstorlekar och vanlig storlek. Kan alltså köpa small C/D, eller large A/B. Spelar fotboll själv och använder dem!

    På jul ska vi va hemma hos min mans familj.
    De brukar leka en speciell lek där man ska säga en ramsa i en viss ordning och sen skicka runt en grej. Det är lite ”roligt” för hans ursprungsfamilj om ”nya” säger fel, när min mamma var med för några år sedan blev hon skrattad åt. Denna lek är tradition i hans familj men jag tänker passa på den år. Är det tråkigt? Känns som att jag kommer förstöra stämningen om jag inte vill va med..

      Säg att du ska gå en promenad, fixa något med maten eller hitta på något annat att göra just då.

        Jo men allting kan ju egentligen vänta. En promenad kan man ta om 20 min, disken kan vänta, kaffet kan vänta osv. Barnen är tyvärr så pass stora att jag inte kan skylla på dom heller

          Sätt dig på toa?

          Ta en långbajs som en äkta man liksom.

          Säg att du inte gillar att bli skrattad åt.

            Nej men gör man det blir ju alla kränkta för man inte gillar deras tradition ?

              Gud va märkliga människor. Låt dem bli det fler säg ifrån på skarpen.

      Tycker det leken låter jättetråkig och jag hade nog också hoppat den. Kan köra paket leken istället!

      Säg att du mår lite dåligt och behöver lägga dig och vila. Eller att du inte tycker det är kul.

        Tack. Får blir så.

      Skrattar de elakt eller hjärtligt? En ramsa i en viss ordning känns annars väldigt lugnt. Man kan ju skratta åt sig själv också utan att bli kränkt.

        Nä men lite både och. Att det är kul att någon annan säger fel och såå tokigt det är. Fick ångestpåslag förra gången så vill nog undvika det i år.
        Men kanske passar på att gå och vila bara. Typ säger ”perfekt, lek ni den så vilar jag”

          Ångestpåslag av en lek där folk uppenbarligen skrattar tillsammans??? Ja, gå du och sov likt prinsessan på ärten. Är ALLT kränkande och ångestfyllt nu för tiden? Vad skulle hända om du slappnade av och skrattade med? Åt sig själv alltså. Svimmar du då?

      Bara säg sanningen. Att du inte vill vara med men gärna tittar på.

        Tack. Ska försöka. Känner grupptrycket

      Hahaha, tänker på Kvarteret Skatan! Med pinnen. ”Hon höll pinnen upp och ner, nu är julen slut!”
      Låter ganska konstigt och jag får super cringe av såna där krystade saker. Självklart måste det va ok att säga att du står över och bara observerar denna gång. Inte så sjysst att skratta åt nån som är ny i familjen kan jag tycka…

      Sent svar, men som introvert är detta min mardröm! Jag skulle prata med min sambo innan och säga att jag inte vill vara med. Sen kan jag ursäkta mig med att säga att jag ska diska, ta en promenad, whatever och sen får han hantera ev frågor från sin familj. Eller helt enkelt säga att du inte vill vara med, punkt slut. Folk med social skills accepterar väl ändå det? Alt 3 är att bli lite lullig, då skulle jag säker vara med och tillochmed tycka det var kul! Inte så lämpligt om du har barn att ta hand om dock.

    Ni som har döttrar i 10-års åldern… julklappstips? ?

      Vad önskar hon sig? Intressen?

      En häst brukar vara poppis.

        Haha åh ja jag önskar verkligen de vore så att hon ville rida ?

      Tuschpennor av bättre kvalité och mandalas/ritblock, mobilskal, fluffig handväska, hårspännen och snoddar (scrunchies), diadem, myskläder, morgonrock, squishmallows

        Tack för bra tips ?

        Typ exakt det som min tioåring har skrivit på önskelistan. Plus smink och minecraft-lego.

      Om ni är en närmare relation så kanske kan du ta henne på en shoppingtur så väljer hon själv? Tex för så många kronor som du har budget för och fika. Då får hon själv välja och ni får en stund tillsammans.

    Skrev igår ang mina grannar som ofta spelar hög musik och att jag aldrig vågat ringa störningsjouren.

    För en timme sedan började dom spela musik, inte så högt som dom brukar dock så tänkte att det är kanske bara dom som sitter där själva.
    Men nu börjar jag höra mycket skratt och höga röster så det är fler än dom som bor där, vilket betyder att dom börjar bli fulla så då lär musiken höjas snart.
    Jag vill verkligen inte behöva ringa ? är så jävla mesig. Och vet inte när jag ska ringa, tänk om dom bara håller på till 22:30 och securitas inte ens kommit innan det är slut? Får jag böter då?

    Jag vill inte behöva vara uppe till 00-01 för deras musik och skrik och jag gillar min sömn? men hade hoppats att få slippa detta..

      Var bara tvungen att skriva av mig lite och klaga.

        Har de inte slutat vid 23 så ringer du. Alternativt den svenska klassikern, passivt aggressiv eller rent aggressivt brev i brevlådan ?

          Haha ?
          Var så nära på att skicka iväg ett meddelande tidigare ikväll när dom spelat samma låt 5 gånger på 20-30 min.
          ”Tycker också *namn på låt* är bra, men så bra att man lyssnar på den 5 gånger? Nja. Men pluspoäng för att ni både lyssnar på originalet, akustisk och en remix. Då tröttnar man inte lika snabbt” ??

      Du kan inte få böter och du kan vara anonym när du ringer.
      Bor du i en brf så är det föreningen som får stå för kostnaden om störning inte pågår.

      Men vill du få ett stop på detta så måste du ringa.
      Så antingen stå ut och sluta klaga eller gör nått åt saken (och jag rekommenderar att göra nått åt saken).
      Vet att det är svårt att ta steget, men du har rätt till sömn och en ostörd kväll/natt.
      Lycka till och se till att ring nu.

        Vad bra att jag inte får böter om dom hinner sluta.

        Jo, måste verkligen ringa. Betydligt lugnare ikväll än vad det brukar vara vilket kändes skönt, men sen drog dom på rejält och jag ville bara börja gråta ? nu har dom sänkt lite igen så blir kanske inte så hemskt som det kan vara.

        Men ja, det är väl enda sättet att få slut på det eftersom dom inte bryr sig när man säger till. Dom flesta gångerna har dom svarat på meddelandet och sagt typ ”oj, sorry. Vi ska dra vidare strax så blir snart lugnt” och ibland inget svar. Men det fortsätter ju hända varje gång dom har fest så dom bryr sig ju inte.

        Dom var bortresta i 2-3 veckor en gång, jag älskade mitt liv då. Så underbart tyst?

      Hade samma problem för många år sedan. Jag gav mig inte, ringde hyresvärd, störningsjour osv tills oljudet tog slut. Det är inte du som är jobbig, dina grannar är!!

        Slutade dom bara föra oljud eller flyttade dom?

        Mamma tycker jag ska prata med dom, men har svårt att se att dom skulle sluta eftersom jag skickat meddelande och dom upprepar ju det hela tiden. + att jag är konflikträdd och gillar inte om någon bara ringer på min dörr så då gillar jag inte att göra så mot andra heller ?

        Tack ? känner mig jobbig och hemsk.

          Just därför ska du anonymt ringa till jouren!!!

      Hur gick det?

        Dom började aldrig spela så högt som dom brukar. Känns lite konstigt att ringa störningsjouren eller säga till när jag inte sa till varje gång dom spelade så högt så fönstrena skakade.
        Så känns dumt på något sätt, men samtidigt så tar tålamodet slut och nu behövs det inte lika högt för att det ska vara jobbigt. Tror mycket är ”rädslan” över att jag vet hur illa det kan bli, så väntar bara på att dom ska dra på så jag känner basen när jag står på golvet.

        Dom höjde musiken ett tag igår men sänkte igen efter en stund.
        Var mer höga skratt, dunsar och såna där grabbigaskrik ”ÅHH!!! Men du då! Va fan!” typ. Vilket man nog får stå ut med.
        Vid 23 kom inte skriken lika ofta så satte i öronproppar, tog sömnmedicin och satte på en serie i bakgrunden ?

          Men helt seriöst, lägg en lapp i brevlådan och säg till att de ska sänka ljudet annars kommer du vidta andra åtgärder. Låter sjukt att behöva ta sömnmedicin för att kunna sova bara för att de har högt ljud. Ta plats och säg ifrån annars får du skylla dig själv.

          Jag svarade dagen efter i förra inlägget (förra gången): spela in små videosnuttar varje gång så att du har bevis.
          Du ska inte bli störd, vare sig av hög musik eller högt beteende. Lagen säger att man inte ska störa sina grannar oavsett, så det finns ingen 22-gräns. Men man får räkna med att det förekommer mer ljud typ dagtid. Vissa bostadsrättsföreningar har egna tider man måste följa, men generellt ska man alltså inte verka störande.

          Det är det egna ansvaret att inte störa sina grannar. Man får såklart räkna med viss oljud (renoveringar dagtid, dammsuger, lite fest då och då). Men dina grannar låter som mina f.d: bryr sig inte och kör på. Ring störningsjouren nästa gång, även om man har fest en fredag- eller lördagkväll, får man inte ha det hur högt som helst. Det är ingen klubb liksom. Mina f.d grannar var sådana, jag började spela in små videosnuttar, stampade i golvet (de bodde under mig), ringde störningsjouren kvällstid. De flyttade för mindre än ett år sedan. Så stå på dig!