Vad gör man sen?

Äntligen börjar det gå framåt med träningen. Jag har som mål att 2024 ska jag vara i mitt livs bästa form. Då menar jag både fysiskt men framförallt psykiskt. Vill så gärna ta med er på den resan och att vi gör det tillsammans 🙏🏽😃 Vad har ni för mål nu innan 2023 är slut ? // Viktor Frisk

Jag kom att tänka på en sak när jag läste om Viktor Frisks träningsmål för 2024.
Jag inser att jag funderar på det här varje gång jag ser någon köra typ ”12 weeks of hell” eller har liknande mål som Viktor, och det är ingen kritik utan en genuin undran.
Vad gör man sen?
När man gjort sina tolv veckor av hårdträning och strikt matschema, vad gör man sen? Man kan ju liksom inte fortsätta på inslagen linje, för det är ju inte hållbart att försöka fortsätta leva så och ha det som vardag. Tävlar man i body fitness eller har ett viktigt åtagande till vilket man vill se extra fit ut så kan jag förstå det, men som Viktor…hans mål är att vara i sitt livs bästa form under 2024, och säg att han gör det. Ska han då lägga om hela sin vardag för att försöka förbli i den formen, eller kommer han återgå till en mer rimlig form där hela livet inte cirkulerar kring detta?

Jag kanske bara inte förstår det här tänket, eller har missuppfattat det helt? Det är ju inte som att jag går på spinning för att ”bli klar” med någonting eller för att jag ska cykla Vätternrundan en gång, utan jag gör ju det för att må bra och för att kunna fortsätta må bra och vara smärtfri, men jag har ju inget tidsbestämt mål med min träning. Kanske är det därför jag inte fattar det här?

Hur tänker ni?

66 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Kan inte livets bästa form vara där man mår bra, precis som han skriver, både fysiskt och psykiskt? Det behöver inte betyda matschema och magrutor tänker jag. För mig är livets form när jag regelbundet kommer iväg på min bästa träning (långpromenader i skogen) och känner mig glad och tillfreds.

    Efter 16 veckors stenhård diet… vräker många i sig i några veckor och går upp de kilon man tappat 😅😬

      Diciplinen efteråt är nog det svåraste.

        Det är ju oftast inte disciplinen utan kroppen och hjärnan som tror att den svälter och har panik. Det är otroligt svårt att hålla en viktnedgång. Efter fem år har oftast kroppen gått tillbaka och lagt på extra för att undvika ”svält” igen.

    Man fortsätter att träna och äta hälsosamt tänker jag. Är ju jättebra både fysiskt och psykiskt😀

    Han kanske har som mål att först komma till den bästa formen och må bra för att sen se hur han kan underhålla det på en rimlig nivå. Ibland behöver man ju först få känna resultaten för att se hur man mår av det. Sen om det blir noll träning eller rimlig må-bra träning efter det kanske inte är det viktigaste just nu.

    Det är väl sitt livs bästa form hittills. Sen kanske man upptäcker att livsstilen inte är hållbar, eller att man vill bli starkare och således behöver äta mer. Eller så skadar man sig och får börja om igen. Det är ju olika. Livets bästa form behöver ju inte innebära hårdbantning eller en ohållbar livsstil. För några år sedan hade jag väldigt bra kondition och kunde springa nästan hur långt som helst. Idag ligger fokus istället på styrka och smidighet, vilket gör att jag är starkare, men konditionen har dalat lite.

    Jag tolkar det som att det är ett hållbart tänk och inte hårdträning i ett x antal veckor. Målet är för hela året och träning ökar ju även det psykiska välmåendet.

    Jag brukar köra olika träningsutmaningar för att det är kul. Jag vill se om jag lyckas och vad som händer med kroppen.
    Under den utmaningen är jag superstrikt med mat, sömn osv. Vilket inte är kul eller hållbart under en hel livstid. Så när jag är klar med utmaningen återgår jag till hur jag levde innan tills att jag kommer på någon annan utmaning.

    Att jag går upp i vikt eller förlorar muskelmassa är jag fullt beredd på och det är inget som är konstigt.

    En del virkar en filt, en del målar en tavla, en del bygger muskler. 😁 inget konstigt.

    Detta gör att jag tänker på Isabella Löwengrip som numera också är i form. Så mycket i form att hon på semestern i Japan skapat reklaminlägg om en sko. I denna reklam som består av otaliga bilder syns människor på bild. Reklamen är med svensk text och riktar sig till svenska kunder. Då kärna Isabella så måste man ha personernas tillstånd för att de syns i reklamen! Skriftligt sådant.
    Ser fram emot att detta granskas.

      Va?

      men snälla alla är ju helt blurrade?! lycka till att känna igen någon av dom när du åker till japan sen

      Gör detta verkligen att du tänker på Isabella, eller försöker du allt du kan att hitta en koppling så att du får anledning att skriva en bitchig kommentar?

      Gud vilken långsökt koppling 🤣 skojar du eller

      Skaffa ett liv. Seriöst.

      Men vilken OT 😂

    Man fortsätter att vara en sund och tränande människa. Man får tänka på vad man stoppar i sig varje dag men kan samtidigt unna sig något ibland när man varit duktig. Träningen fortsätter man med på en daglig basis. Hitta den träningsformen som du tycker är kul bara så blir det lättast.

      Att träna varje dag är idiotiskt det bryter ner kroppen och det sjuka tänket ”unna sig” mat är som bensin. Vill jag ta en bulle äter jag en bulle! Skippa teamet unna sig. Många även smala ätstörda människor i världen.

        *tramset med duktig och unna sig!

        Beror ju på vad och hur man tränar. Jag tränar dagligen, men yoga en dag, styrka en dag, löpning en dag, pilates en dag osv. Många räknar dessutom promenader som träning, vilket ju verkligen inte är skadligt att ta dagligen.

        Nej, att inte röra sig varje dag är idiotiskt. Det vi kallar träning (för en normal gemene man) är långt ifrån vad kroppen bör användas till. Variera träningen, använd kroppen. Varje dag!

        Att inte äta en bulle så fort man vill är inte ätstört, det är vettigt.

          Precis. Att äta precis allt man är sugen på alltid är inte hälsosamt. Det har inget med ätstörningar att göra utan sunt vett.

            Beror väl visserligen på hur ofta man är sugen på en bulle? Jag tror det man var ute efter här inte var att trycka i sig allt hela tiden utan att komma ifrån tänket ”unna sig” när man tränat och då ha tillåtelse att äta något.

              Exakt så.

              Bara för att man uttrycker det som att man unnar sig betyder inte att man är ätstörd. Jag önskar vi kunde låta bli att utarma begreppet ”ätstörd”.

                Eller sluta utrycka sig så fånigt/ätstört med att unna sig! 😂 Ta en jävla bulle punkt.

                Nej det behöver det verkligen inte betyda. Däremot signalerar unna sig i koppling till mat och i synnerhet som en belöning efter träning, att man måste vara värd en bulle för att det är något dåligt. Det skapar ju ett synsätt som faktiskt kan leda till ätstörningar eftersom det lägger en värdering i det man äter. Som den första kommentaren skrev, man behöver inte unna sig, man kan bara äta en bulle.

                  Men att lägga värderingar i vad man äter behövs ju. Det är inte lika hälsosamt att äta en bulle som en balanserad måltid. Betyder det att man aldrig kan äta en bulle, nej. Betyder det att man bör äta bullar varje, nej. Det är skillnad på olika livsmedel och hur det påverkar kroppen. Vi äter inte rött kött till vardags men unnar oss det på helgen. Det är gott men påverkar kroppen negativt i stora mängder. Samma sak med sötsaker och godis. Vi sparar det till helgen. Ätstört? Knappast. Snarare ett sunt förhållningssätt till sin kropp och hälsa.

        De som tycker att det är idiotiskt att träna varje dag är förmodligen lata personer. Träning behöver inte vara intensiv styrketräning 2 timmar per dag, utan snarare en promenad, yoga, simning osv.

          Nej. Träna är kanske olika för alla. Men få upp puls menar jag. Gymma 90 min varje dag är inte hälsosamt, det är stört.

            Alla bör få upp sin puls varje dag.

              Det kan man få på en promenad eller fylla sina dagar med massa skoj! 😄

                Ja men hur ska du ha det, nyss skrev du att man inte ska få upp sin puls varje dag

                För de flesta friska människor räcker inte promenader som måttlig träning om man ska komma upp i puls och andning. Man behöver då kanske gå riktigt snabbt i uppförsbacke eller utanför stigar i skogen för det ska räknas som måttlig träning, dvs det man bör göra varje dag. Ser inte varför jag inte skulle kunna få till samma på gymmet om jag nu tycker det är kul. Övriga dagar tung styrketräning.

                  Rekordet i gångtävling ligger på ca 15 km/h i medeltal (3 km, 5 km och 10 km distans). Så det går definitvt att få upp pulsen genom att promenera, bara att gå lite snabbare.

        Ja om man tränar exakt samma varje dag så är det såklart inte bra men om man har en stillasittande livsstil så bör man ju få till någon form av träning varje dag men variera sig. Man kommer inte ”bryta ner sig” för att man rör på sig varje dag! Sen kanske det är lätt för vissa att säga att ”vill jag ha en bulle så tar jag en bulle” men det är ju stor skillnad på att vilja ha en bulle i veckan och 10 bullar per dag, det tänket funkar verkligen inte för alla.

        Du bryter inte alls ner dig om du tränar olika saker. En snabb promenad kan vara träning.

        En myt att det är farligt att träna varje dag,

      unna sig när man varit duktig…. den meningen gjorde mig på riktigt ledsen för din skull.

        Ja det är så så stört beteende!!

      Hela ditt inlägg här låter så otroligt glädjelöst och självplågande så jag vet inte vad. Om du tror att du lever ett hälsosamt liv tror jag du ska ta en funderare till.

        Disciplin är nyttigt.

    Jag gick på kost & tränings schema åt mer än jag någonsin gjort rasade i vikt och var mitt snyggaste jag, var super strikt och hoppade inte ens över födelsedag, jul, nyår. När jag var klar gick musten ur mig och jag åt allt jag inte ätit och spårade åt andra hållet och är tillbaka där jag startar. Balans är väl de svåraste att hitta en rimlig sund och hållbart sätt. Att leva efter de en själv vill och mår bra av. Lätt att påverkas av positiv feedback också att få beröm, wow hur har du gjort och upprepa till allt och alla är extremt påfrestande. Att inte bara få vara och fortsätta gjorde i alla fall jag fick det att tystna kring mig när jag började gå upp igen vilket var en befrielse,

      🩷

      Läs på om matfrihet. Det du beskriver är kroppens självförsvar. Den tror att den svälter och har panik.

    Beror på hur man definierar sitt livs bästa form. Jag upplever att jag har varit i mitt livs bästa fysiska form i några år nu. Jag är relativt ripped, men så ripped att hela min vardag kretsar kring träning och kost. Mer balanserat, träning 4 ggr i veckan och för det mesta hälsosam kost, men även lite godis någon gång i veckan.

    Alla är väl olika och kan tänka mig att utmaningar och höga mål funkar bra för en del. För mig har det däremot funkat bättre att helt enkelt bestämma mig för att träna 3 gånger i veckan även om jag inte är jättepepp, fast rutin. Kör ibland hårdare men blir alltid ett helt ok pass eftersom man ändå är där. Inget dramatiskt alltså utan bara något man gör.

    Han känns alltid så ytlig. Häver ur sig floskler non-stop men egentligen betyder det ingenting.

      Hej X 👋

        Va?

    När en influenser gör reklam för en vara. I detta fall ett smycke och struntar i läsarnas frågor om smycket. Istället visar hon rumpan då är det för jäkligt dåligt. Och kallar det ett jobb. Nej tack vad dåligt och ofint gjort.

    Har själv gjort 12 veckors varianten av 16 Weeks of hell och efter har jag släppt på en del saker men träning och promenader har jag fortsatt med för att det är grymt skönt att vara så pigg och energifylld.
    Det är ingen diet man svälter sig själv på, att det är lite trist att inte få välja själv vad man ska äta är en sak men jag har inte varit hungrig en enda gång och sockerberoendet jag hade är helt borta.
    Så jag har hållit vikt och muskler men nu fikar jag, äter gott emellanåt, dricker vin om jag känner för det.
    För mig blev det en ögonöppnare om hur lite/mkt mat jag behöver och fördelningen av mat….
    Och eftersom jag rör på mig mycket gör det ingenting om jag ”svävar” ut emellanåt.
    Hittat en balans för första gången i mitt 43-åriga liv 😃

    Alla som kan något om kost och träning ratar sånt här beteende. Att späka sig i x antal dagar för att sen få ångest och panik när kilona smyger på igen. Att hitta en balans är svårt och det gör man inte på detta sätt. 80/20 är väl ganska vedertaget vid det här laget. Ät bra i 80% av tiden så kan du utan problem gå loss 20% av tiden. Sen är träning bra men främst om man mår bra av det. Blir det tvång eller stress kring kopplat till träningen så är det inte heller bra. Man kan tänka att 80% av vikten är kopplat till kosten.
    Fattar att man gärna gör såna här utmaningar men det passar väldigt få, egentligen. Då måste man ha allt det andra på plats först och göra en sån här utmaning för att liksom boosta sin process. Men att tro att det ska ge en varaktig effekt är naivt. Min okvalificerade gissning är att Viktor om ett år väger mer än han gjorde innan.

    Funderar på hur många av de, som gör sådana här satsningar, som har barn 😂 Menar inte på ett drygt sätt, men jag hinner knappt sköta min personliga hygien med tre små barn.

      Har gjort det med två barn. Steg upp tidigt på morgonen och fixade mina matlådor. Så dagens mat var klar.

      Träning var när mannen var hemma, eller på en lekplats med barnen, när de somnat osv. Det går om man vill.

        Blev mkt piggare med bra kost och träning !

    Lyssnade precis på Agnes Wold i en podd där hon pratar om den här hysteriska tränings-
    hetsen som råder just nu. Hon förutspår att den kommer leda till värk, smärta och artros men det kommer dröja 10 – 15 år innan forskning kommer att visa resultat. Rätt intressant.
    Själv tror jag att vi är byggda för att röra på oss men kanske inte allt detta extrema. Att äta och dricka gott är några av livets nöjen enligt mig men det betyder inte att man gör det jämt.

      Håller med dig. Tror att det också skulle vara bättre egentligen att minska så mycket hård träning som många kör med till förmån för mer vardagsmotion. Alltså att om man kör hårda fyspass fem gånger i veckan men däremellan åker bil överallt och lever stillasittande så tänker jag att den som inte tränar alls de där gympassen, men kanske cyklar eller går till jobbet, är aktiv och går med sin hund mycket och kanske har ett mer rörligt jobb, nog i slutändan lever mer hälsosamt

      Att Agnes Wold förutstår något i det här ämnet (och de flesta andra ämnen för den delen) väger ungefär lika tungt som att vem som helst skulle göra det.
      Vi har inte problem med att folk tränar för mycket, tvärtom. De som de skulle kunna vara applicerbart på är elitidrottsmän. Gemene man har inte tid eller möjlighet att träna så många timmar per dag så att det skulle bli skadligt.
      Sedan kan man tillfälligt överanstränga sig såklart och få skador till följd, men att oroa sig över att få artros av att träna mycket… nej det känns oerhört långsökt

        Även om det ”hetsas” så är det nog få som verkligen hårdtränar år ut och år in. Det är snarare kickstarter, lopp, utmaningar och så en massa grejer som säljs till detta. Finns säkert vissa som nöter sönder sig men kanske väger de slitningarna upp andra positiva effekter av träningen?

        Det är skillnad på en elitidrottare som har bra hjälp med hur den ska ta hand om kroppen vid träning på den nivån. Jämför elitidrottaren med en glad amatör som trycker på riktigt ordentligt, men som inte har samma återhämtning och diverse professioner tillgängliga efter sina pass som fixar med kost-, vilo- och återhämtningsschema med mera.

        Har själv varit glad amatör som tränat för mycket för att jag tycker det är kul att träna med andra och även ensam. Har sällan haft så ont i kroppen som när jag hade tuffa pass ibland 2 ggr. per dag.

        Det är viktigt att komma ihåg att det ena inte utesluter det andra. Amatörer som tränar för mycket behöver också stöd, precis som de som inte hittat in i träning och en kostmedvetenhet.

        Wold verkar prata om vad som sker långsiktigt. Du verkar inte riktigt förankra din ståndpunkt till något särkilt, förutom att du är avfärdande till det du har hört. Vill du konkretisera hur du har kommit fram till din ståndpunkt? Vad vilar ditt resonemang i?

      Värk smärta och artros får man ju av att sitta stilla!
      Min svägerska fick artros tidigt, innan 55 års ålder. Hon hade så ont att hon inte kunde klä på sig själv, och blev ordinerad träning. Hon hade aldrig tränat förr och är nu smärtfri tack vare träningen.

        Nej det stämmer inte. Man får artros av att brosket slits ner. Kan vara olika anledningar. Men man får inte artros för att man är stillasittande. Att din släkting mår bra av träning är för att hon tränat upp musklerna runt leden och avlastar den.

          https://www.1177.se/Halland/sjukdomar–besvar/skelett-leder-och-muskler/leder/artros—ledsvikt/

          ” Du minskar risken för att få artros om du rör på dig regelbundet”

          ” Ett stillasittande liv leder ofta till ökade besvär från artros och ökar risken för följdsjukdomar som diabetes och högt blodtryck”

    Det absolut vanligaste är att få artros för man har slitit mycket på leden genom tungt arbete eller intensiv träning.

    Alla elitidrottare jobbat mycket och aktivt för att förebygga den typen av skador. Hobbyidrottare på gym har sällan det tänker vilket ofta ger förslitningsskador.

    Orkar inte bry mig om träning alls! #lazy

    Kör 12 veckorsschema med träning. Efter 12 veckor ska man backa tillbaka till lättare vikter och träna andra muskler än de man precis tränat.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.