Karin ”Kajjan” Andersson och My Westerdahl har skrivit en gemensam krönika i Aftonbladet som handlar om klimatet på deras arbetsplats – Instagram.
I texten skriver de om de trakasserier och hat som tjocka kvinnor som arbetar med kroppspositivitet möter på sociala medier. Hatet, ofta fettfobiskt och misogyniskt, är en del av deras vardag. Män, ofta i grupp, skriver om kvinnornas kroppar, deras familjer och riktar grova sexuella kommentarer mot dem.
Trots att hatet bryter mot plattformarnas regler, bemöts anmälningar sällan med åtgärder från exempelvis Instagram, vilket tvingar dessa kvinnor att begränsa sin egen räckvidd. Kajjan och My hävdar att trakasserierna nästan uteslutande kommer från män och föreslår därför att Instagram borde införa en funktion som gör det möjligt för kvinnor att göra sina konton osynliga för män. Detta skulle skapa tryggare digitala rum och minska risken för trakasserier.
Problemet sträcker sig bortom dem som arbetar med kroppsaktivism; flickors psykiska hälsa påverkas särskilt av sociala medier, enligt en brittisk studie. Hat och hot drabbar alla kvinnor oavsett kroppstyp, utseende eller sexualitet. Många tvingas ständigt blockera och ta bort konton för att hålla hatet i schack, vilket är ett oändligt och påfrestande arbete. Utanför sociala medier finns lagar som skyddar mot trakasserier och våld, men för de som arbetar online är skyddet bristfälligt. Författarna argumenterar för att, precis som i andra yrken, bör en trygg arbetsmiljö skapas även för dem på sociala medier, där risken för missförhållanden förebyggs.
Därför anser Kajjan och My att det behövs en funktion för att kvinnor ska kunna skydda sig mot männens trakasserier.
Vad tänker ni om alltsammans?
