
Öppet Spår

Jag har kämpat så enormt hårt för att bli frisk. Jag vägrar att slungas tillbaka. Jag orkar inte det.
Men ett friskhetstecken i det här är att jag faktiskt känner mig fin, även naken i spegeln. Hade jag inte vägt mig hade jag inte alls trott att jag har gått upp i vikt. Jag känner en helt annat självkärlek.
Tack och lov. // Isabella Löwengrip
Isabella delar ett ärligt och sårbart blogginlägg om sin relation till kropp och vikt efter att ha varit frisk från sin ätstörning i 1,5 år.
Hon berättar att hon nyligen var på återbesök hos Mandometer, där hon tidigare blivit friskskriven från behandling för hetsätning och svält, och då märkte att hon gått upp några kilo från sin tidigare stabila vikt. Tydligen vägs man alltid in där som en delö av behandlingen. Trots att hon vet att viktfluktuationer är normala, blev hon mentalt påverkad och oroade sig för att falla tillbaka i gamla mönster.
Hon reflekterar över hur mycket hon kämpat för att bli frisk och hur hon vägrar låta ätstörningen få grepp om henne igen.
Samtidigt ser hon det som ett friskhetstecken att hon fortfarande tycker om sin kropp och känner självkärlek, även efter att ha gått upp i vikt. För att förebygga återfall väljer hon att gå tillbaka till sina tidigare rutiner och matschema, inte för att gå ner i vikt, utan för att behålla balansen och kontrollen.
I kommentarsfältet låter det så här – lite högt och lite lågt skulle jag säga:
Bild 1: ”Uppe med tuppen. Kunde inte sova.
Haha har på riktigt legat och tänkt på juldekorationer sen 05. Har ingen inspiration alls i år.”Bild 2: ”Har bara planterat den här lilla sorgliga.
Hyacinterna slår väl ut till julafton.”Bild 3: ”Är inte alls sugen på rött. Måste vara det som ställt till det.
Vill typ ha vinrött, rosa och lite lila
Vill att min jul ska se ut såhär.”
Bild 4: ”Eller såhär. Stackars mina barn.”
Bild 5: ”Kan på sin höjd tänka mig några röda små blommor i en hemmabar.”
Bland influencers som går ALL IN vad gäller juldekorationer, och som kanske redan plockat fram julgranen(!!!) trots att det bara är november så tycker jag att Amanda Schulmans inlägg om saken är en smula uppfriskande.
Hon vill inte ha ”tomterött” överallt utan lutar mer mot en färgskala innehållandes vinrött, rosa och lite lila och skriver ”stackars barn” som ska behöva genomlida en sådan jul.
Jag tycker det Amanda beskriver låter jättefint men så har ju inte den här grinchen några biologiska barn att förstöra julen för. 😉
Så länge juldekorationerna inte går i blå toner så har jag inga invändningar.
Där går min gräns. Vad tycker du?
När tycker du att ett ”stackars barn” är på sin plats vad gäller julpynt?
Jag tror jag fick det här som ett tips, så tack för det!
Peg Parnevik är just nu aktuell som domaren i Idol, men har även en egen blomstrande musikkarriär vid sidan om det.
Nu lanserar Peg företaget Peggy World som säljer små mini-plåster för finnar och munsår. För finnar är det svarta och rosa stjärnor som gäller och för munsår får man runda, lila plåster.
Peg har haft stjärnplåstren i ansiktet under Idol-sändningen, och jag undrar vad ni tycker om konceptet. Jag har mest sprickor i mungiporna som jag använder en kräm för sönder-ammade bröstvårtor för, men kommer det ett Peg-plåster för det så lovar jag att testa.
Är det bara jag som får den här flashback:en?