Kanye West pudlar på X efter hakkors-skandalen

 

Kanye West – som idag kallar sig för Ye – har länsat en hel hundutställning på pudlar för att bemöta kritiken om de tröjor som han sålde, förställandes ett hakkors. Vill du läsa mer om det så klickar du här. 
Nu har det publicerats ett inlägg där Kanye West skriver att han kommit till insikten att han nog inte är nazist ändå.

Är det Kanye West som författat det här inlägget, eller sitter det en publicist som skriver i ett försök att rädda det som räddas kan?
Jag är övertygad om att amerikanare kommer fortsätta lyssna på Kanye Wests musik. Jag menar, kan de rösta på Donald Trump, trots vetskapen vad han har gjort. De är komplett fakta-resistenta* när det kommer till sånt här, så det skulle inte förvåna mig om han inom kort meddelar att han ska ut på en turné,som kommer fyllas av ett gäng strutsar med huvudet i sanden.

Vad tänker ni om saken? 

 

* Okej, inte aaaaalla amerikanare, men tillräckligt många. De som röstar på Trump, lyssnar på Kanye west och kör en Tesla och hailar ut genom det nerrullade fönstret – you know the type

Isabella uppfinner hjulet och jag ska kanske laga kålpudding

Tack för tips!

Isabella Löwengrip stoltserar på Snapchat med innovationen att borsta tänderna innan hon går till tandläkaren och jag undrar mest följande: 

Vem gör INTE det?
Är det här här någonting som hamnar på White trash-listan?

Förresten, vad tror ni om det här?
Borde jag ha slagit in hela överkroppen i vitkål istället för att åka ambulans? Måste de vara ekologisk vitkål? Sist men inte minns så undrar jag om man fortfarande kan göra kålpudding på bättre begagnad vitkål?

Amalia Braunsthal om att leva ”van life” i Sverige


Fråga:

“Hur fungerar busslife med barnens skolplikt? Kan ni åka fastän det inte är lov osv?”

Svar:

“Enkla svaret är nej, det funkar inte när man bor i Sverige… vi kämpar hårt för att få ge dem den uppväxt vi vill ge dem, och behöver anpassa oss enormt mycket..”

Bild 2:

*“För att få hemskola behöver man flytta utomlands eller till Åland, men vi vill dels inte distansera oss helt från våra familjer. och vi vill inte heller ta dem ur skolan helt. Vi vill att de ska få uppleva allt. att de ska få ha en klass, ett sammanhang och uppleva att gå i skolan. men vi vill också ge dem mer. perspektiv, återhämtning, närvaro, möjlighet att utforska och vara luststyrda. det som skolan och den miljön erbjuder är inte gjord för alla och trots att våra barn älskar skolan och deras kompisar så blir de helt slut och mår inte bra av att ha det som vardag. om jag ska vara helt ärlig.

Eftermiddagar och helger går till att hämta hem och räcker tyvärr inte alla gånger som återhämtning efter långa dagar av stim, relationer och kompiskonstellationer, försöka passa in, sitta still, krav, koncentrera sig och försöka lära sig. det blir mycket. vi märker så enormt tydlig skillnad i hur våra barn mår när det är för mycket. och ärligt talat så utvecklas de aldrig så mycket som när vi är iväg och de får utforska i deras takt. ett barn som är överstimulerat lär sig inte alls lika mycket som ett barn som mår bra.

Psykisk ohälsa sjunker bara mer och mer i åldrarna och idag mår så skrämmande mycket barn dåligt. det beror ju på många faktorer givetvis men jag VÄGRAR att passivt se på, utan att ge våra barn det som jag vet att de behöver för att må bra.

Det vi landar i gång på gång är: var ligger vårt ansvar egentligen? att vara systemet till lags eller att uppfostra lyckliga barn?

Hittills vad som funkat bäst är bara öppna kort, “vi kommer att åka nu, antingen skrivs de ut ur skolan och vi ‘flyttar utomlands’ eller så får vi ledigt”. så länge vi ser till att barnen uppfyller kraven i årskursen och man visar att det funkar. att de mår bra och att man tar deras utbildning på allvar så tänker jag lite: vad ska de göra.”

På sociala medier är ”att leva van life som en familj med barn” ett populärt typ av innehåll som mängder av människor gillar att följa. 
Det går ifrån en liten van till stora monster till husbilar som kan expandera att bli större än en normal villa och jag kan ärligt säga att det är ett innehåll jag personligen uppskattar.
Amalia Braunsthal är en svensk influencer som gärna hade levt heltid på vägarna, men förklarar i en frågestund att det inte går om man bor i Sverige eftersom barnen har skolplikt och det inte är tillåtet att hemskola dem.

Jag hade aldrig reflektera över det här med skolplikt men tänker att det kanske inte är alla föräldrar som riktigt lämpar sig som ansvariga över sitt barns hela skolgång och utbildning. Eller?

Tack för tips!