När det kommer till mat är jag lite av en fegis…

Fick något helt annat än vad jag beställde. Men det gjorde ingenting för det var jättegott, säkert godare än det jag valde. Blev lättad faktiskt. Min drömrestaurang är att inte ens få en meny. “Bara ge mig vad ni tycker att jag borde äta” vill jag säga ibland. Mvh/ beslutsångestens ansikte. // Egoina

Att beställa någonting på menyn som jag inte vet vad det är eller hur det smakar känns helt uteslutet för mig.
Jag är SÅ mycket mindre modig än Egoina!
Hela kvällen skulle ju bli förstörd om den rätt jag valt, i ett försök att vara modigt världsvan, kom in och smakade som tjockmattan i gympasalen luktar.
Och än värre – om jag lämnat det till kyparen eller köket att ”överraska mig” med en rätt de tror att jag skulle gilla. Oh, hells to the no!
Jag skulle behöva skicka med en lista på saker jag absolut inte kan tänk mig att äta – som bläckfisk-armar med sugkoppar eller djur med kvarlämnade ögon som dömande betraktar mig när jag hugger in i deras lekamen  – och om jag någon gång borde vara nervös över att någon nyst i min mat så är det efter en sådan lista.

För tänk om jag inte gillar det som ligger framför mig på tallriken som servitören eller kocken valt ut till mig? 
Då riskerar jag ju inte bara att förolämpa kocken, jag kommer även behöva betala för min rätt trots att jag lämnar restaurangen med kurrande mage.
Jag menar, VEM vill riskera det?
Inte jag…

Ps. Jag inser att jag framstår som en ruskigt trist person efter att ha läst igenom mitt inlägg en gång till. Finns det någon er där ute som resonerar som jag eller är det dags för mig att en gång för alla skaffa mig vuxna smaklökar?

146 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Dags att skaffa vuxna smaklökar! Att testa ny mat och nya kombinationer är ju det som är roligt med att gå till riktigt bra restauranger.

      Tror det kallas kontrollbehov, CamCam. Slappna av lite så du inte skiter diamanter om du blir matad med kol

    Att vilja välja mat från menyn själv är väl en sak, att vara kräsen och rynka på näsan åt mat en annan. Det förstnämnda är rimligt, det sista jäkligt barnsligt.

      Tillägg: dessutom upptäcker man ju aldrig nya goda rätter om man jämt äter mat man vet hur det smakar. Jättetråkigt ju.

        Men vissa kanske inte har något emot att äta sånt de tycker är gott redan ? man lider inte direkt för att man inte testar massa nya smaker.

        Är som du.

      Värsta som finns är ju vuxna människor som är kräsna med maten. Thank you next du får inte komma till mig på middag igen.

        Verkligen! Ska ha en större bjudning om några veckor och en nära vän kom med förslaget att folk ska skriva ner en lista vad de inte tycker om så jag vet vad jag ska laga. Eller så är man vuxen och anpassar sig till situationen känner jag!

        Hur vet du att de är kräsna? Jag har typ EN maträtt som jag absolut inte kan äta, resten brukar gå ner även om allt inte är favorit. Om jag då blir bjuden på just denna rätt och inte kan äta, så är jag ju inte kräsen för det!

          Min svägerska är så, hon äter typ ingenting. ”Gillar inget från havet, inga grönsaker, inte kött, inte svamp”. Lever på typ mackor och frukt. Kul. ”Tyvärr” måste hon ju få komma på middagar när vi bjuder in sambons familj, haha.

            Hon, som jag, kanske har ARFID. Har hela livet kämpat med det och först nu som 40+ fått diagnosen. Hade gjort allt för att slippa det, har inte valt att vara kräsen. Hon kanske inte heller vet om att denna diagnos finns.

          Nu blev jag nyfiken, vilken är denna rätt du inte tycker om? För mig är den enda saken jag ogillar sötpotatispommes.

            Svamp. (Det kanske finns fler saker dock som jag inte smakat än… Men all vardagsmat och vanliga festmat osv äter jag allt även det jag tycker är mindre gott. Men svamp klarar jag bara inte av.)

        Jahapp. Själv frågar jag alltid om det är något särskilt jag ska tänka på när jag bjuder folk på middag. Så att de kan tala om ifall det är något de absolut inte kan tänka sig att äta (eller är allergiska mot).

        Jag gillar att bjuda på sådant gästerna verkligen tycker om ?

        Som kräsen person kan jag ju då säga att jag vill ju inte bli bjuden till någon på middag om den lagar mat som jag avskyr så det är la winwin 🙂

        Förstår för övrigt inte riktigt det där med att det är löjligt att ogilla viss mat. För vems skull ska man tvinga i sig sånt man inte gillar? Finns en del maträtter jag hatar. Skulle aldrig tvinga i mig det för att vara mogen. Förväntar mig o andra sidan inte heller att nån annan ska fixa nån specialkost åt mig. kan man inte bara få va kräsen ifred 🙂

          Det är ju skittråkigt ? jag vill bjuda folk på middag som delar mitt intresse för mat. Men du och jag hade kanske kunnat hitta på något annat om vi var kompisar.

            Ja jag tänker att om vi skulle äta middag du och jag då hade vi väl antagligen gjort det för att umgås i första hand, då är det väl trevligare om vi äter nått som båda gillar än att jag ska va ”mogen” o låtsas gilla det jag äter ?

            Sen fattar jag att det blir svårt om man ska bjuda många o inte kan tillgodose allt, men säg till exempel på en kräftskiva. Jag HATAR skaldjur, alltså verkligen hatar. Men då tar jag med mig Västerbottenpaj, käkar bröd, sallad o sånt som jag gillar. Vad är problemet, känner jag ?

          Hälsning från en annan ”kräsen”. Du kanske också har ARFID. Nyss fått veta om detta i väldigt vuxen ålder och det är inget val vi gör. ?

        Jag har jätteproblem med mina smaklökar. Får kväljningar och kan till och med kräkas om jag ogillar maten jag får (konsistensen på maten är också viktig). Du får gärna kalla mig kräsen om du vill, men när man (som jag) ett antal gånger försökt äta en viss sorts mat utan framgång så är det inte konstigt att man väljer att hålla sig till kända smaker och konsistenser. Mina vänner känner till det här och skulle tack och lov aldrig kalla mig för otacksam, utan vill ju såklart att även jag ska kunna äta maten.

          Det är något som du faktiskt kan jobba med.

            Jag har jobbat aktivt med det. Men känner inte riktigt att det är värt att må dåligt över mat så istället håller jag till mat som jag vet att jag tycker om. Känner inte direkt att jag går miste om något om det innebär att jag ska behöva må fysiskt dåligt.

              Ge inte upp!

              Numera har jag vant mig vid det mesta, men det tog ett tag. Fast oxkind är inte kul någonstans.

              Då kanske du ska börja ta med egen mat istället för att hela sällskapet ska behöva anpassa sig efter dig. Tycker det är oförskämt att komma med krav när man blir bjuden, oavsett om det beror på att man är vegan, glutenallergiker eller bara inte gillar viss mat.

                Så om man t.ex är glutenintolerant ska man bara äta och se glad ut och sen må skit efteråt?

                  Alla jag känner som är allergiska eller typ vegetarianer erbjuder sig alltid att ta med egen mat eller checkar i förväg vad jag tänkt bjuda på. Sen anpassar jag mig mer än gärna om det är något sådant, men inte för att en person ”inte gillar svamp/fisk/broccoli”.

                  Anonym skriver att man ska ta med egen mat. Har man celiaki så är det kanske bäst att ta med egen mat ändå för att vara på den säkra sidan.

          Hälsning från en annan ”kräsen”. Du kanske också har ARFID. Nyss fått veta om detta i väldigt vuxen ålder och det är inget val vi gör. ?

    Jag är väldigt tråkig på restaurang, beställer ofta in ’säkra kort’ vill ju försäkra mig att det är gott. Har i flera år tänkt prova indiskt eller libanesiskt men tvekar alltid och väljer en annan krog. Jag är en fegis tyvärr.

      Libanesiskt är hur gott som helst. Du går miste om nåt!

        Tack jo jag har ju förstått det egentligen. Nu banne mig ska jag prova!

          Leta gärna efter en libanesisk restaurang med meze isåfall. Det är typ libanesisk tapas, så du kan ta små smakportioner av många olika saker, och hitta vilka saker och smaker du gillar bäst.

        Håller med, libanesisk mat är jättegod!
        Kan även slå ett slag för abynissisk mat (eritreanskt/etiopiskt) typ en röd sås med linser, kryddat med berbere och äts med injerabröd. Finns en grym i Vällingby t-banestation.
        Älskar även indisk mat. Vem kan motstå en riktigt god paneer butter Masala, eller en riktigt god korma?
        Åt även på en arabrestaurang (irakisk/kurdisk) i Vårby och var impad över hur gott dolma var (vinblandsrullar, tomater, paprikor, aubergine, zucchini och andra grönsaker fyllda med kryddat ris)! Min kompis åt en rätt som hette..hmm..tirid?..brödbitar som ligger i en tomatsås med okra och vitlök. Det var också väldigt gott!

        I Balkan har vi också god mat men den lagar mamma bäst.

        Nu vattnas det i munnen…älskar mat med SMAK! En pyttipanna är också god men det är inte värt att äta ute när hemlagat blir minst lika bra. Att försöka få samma goda smak på sin thaicurry hemma eller rätterna från Indien, Afrika och Mellanöstern som på restaurang är bara att glömma. Har man tur så kanske en kompis mamma lagat god mat och man får vara med och äta 🙂

          Var i Vällingby tunnelbanestation? ?

            Du vet uppgången mot espresso house? I samma restaurang som Subway, de har sin lilla hörna som de delar me thaien.
            Jag rekemenderar timtom. 100 kr och du får MASSA mat!
            Hoppas det ska smaka <3

          Tack för tipset – bor i Vällingby! ?

      Libanesiskt är helt fantastiskt gott! våga prova baba ganoush som är en rökt aubergineröra som är heeeelt fantastisk!!

      Jag med, säkra kort alltså. Min sambo brukar säga att jag kommer se ut som en ceasarsallad snart. Själv beställde han grisknä när vi var i Prag. Eh… Lite för galet för mig. Vad jag åt? Ceasarsallad så klart…

    Så gjorde jag förr när jag beställde drinkar ”gör någon du tycker är god, helst fruktig”

    En bartender tyckte min parfym va fruktig och ville blanda mig och honom…. det fick han? Ung och dum!

      Haha, jag kör alltid ”gör den så syrlig att du själv grimaserar”! Innan jag började med det blev jag alltid besviken på att få in en mix av typ vodka, sprite och limesmak när jag beställt en sur drink. Nu är de alltid lagom ?

        Åh soulmate! Supersur melon eller passionsdrink är ju det godaste som finns

          De bästa jag fått har grapefrukt, citron, och lime i massor.

      Haha vi bartendrar avskyr när ni gör så. Håll er till menyn annars blir det riktigt stressigt bakom disken! Tänk själv en resturang där alla vägrar följa menyn, ”jag är sugen på något brynt, pepprigt och kanske en fräsch köttfärs och gurkigt!” Säg bara vad ni vill ha! Fråga om det som står i menyn eller beställ en klassiker.

        Varför frågar ni då vad vi vill ha, och sedan fixar det? 🙂

          För att det är ett servicejobb och för att de flesta beställer kända drinkar som finns även utan meny, förutom de som kräver custom utan att dricksa därefter. Sedan snackar vi skit om er.

        Svårt att läsa menyn när man är full på krogen, har nog aldrig ens sett någon?

          Det förstår jag. Alltså alla har ju sina go to drinkar när det kommer en ”jag vill ha något syrligt, överraska mig”-kund. Ni kommer alltid få en sour och så går nu runt och känner er speciella pga att ni tror att jag uppfunnit en drink här och nu, just för er, custom made?

            Vem tror ni uppfinner nytt på stående fot? Jag orkar inte lära mig olika drinkar. Dricker så sällan och köper aldrig sprit hem och testar att göra drinkar själv. Du som kan och vet vilka som är söta/sura/fruktiga/whatever litar jag på kan ge mig vad jag vill ha även om jag inte vet vad den heter.

        Kanske inte RIKTIGT likadant när man inte behöver förbereda massa i förväg för att sedan sjuda/koka/fritera/steka etc, men oh well om du nu vill framhäva ditt bartenderi som något superavancerat och konstnärligt så fine. Ska se till att beställa från menyn framöver så att jag inte råkar beställa av dig någon gång och få himlande ögon.

    Jag va likadan. Så rädd för nya smaker. Men, tydligen så har jag växt upp de senaste året. För nu kan jag faktiskt tänka mig att smaka saker jag inte vet hur de smakar?

    Jag äter alltid nya och obekanta rätter på restaurang, ser ju ingen vits med att betala dyrt för äta något jag ätit många gånger och/eller kan laga själv! Det bästa är om de har avsmakningsmeny.

    Skulle lätt kunna skippa menyer. Vore roligare att beställa kockens special (eller bartenderns)

    Åh jag är precis likadan! Säkra kort ska det vara. En gång var jag på en restaurang där man bara fick en lista på vilka råvaror de jobbade med i köket den kvällen… det var riktigt jobbigt. Men det mesta var rätt gott… fast jag skulle aldrig gå dit igen. ?

    Vuxna smaklökar är nog inte möjligt (inte för mig 50+ iaf) men attityden dock. Får du in en äcklig rätt så äter du, eller låter bli, sen går du vidare i livet. Hur kan du ens överväga att det skulle få förstöra resten av kvällen? En annan rätt, korv på mojen, äta nattmat hemma sen…möjligheterna är många men att vara bortskämd är inte en av dem, säger hon som alltid beställer carbonara om det finns. Samt egentligen bara vill äta godis jämt. Jag borde verkligen växa upp.

      Haha sista mening❤️

    Aldrig ätit en big mac.. varför bryta mitt vinnande koncept på en QP ?

      Sorry men fan va tråkigt!

        Jag vet, sjukt tråkigt!
        Men är jag hungrig så vill jag inte bli besviken på en ny rätt som jag ev inte äter upp ?

      Bra tänkt big mac är asäckligt

        Va? Big Mac är ju det enda som går att äta vid McDonalds ? ibland varvar jag med McFeast men föreslå gärna nåt som är godare än de två ?

          McDonalds..? Förvänta dig inte god mat där. Gå på max ??

            Åh nej. Innan jag gav upp max för några år sedan så var det flera gånger deras burgare (både kött och veggo) smakade disktrasa.

            Däremot är deras dippsåser himmelriket.

              Jaha, då var det ett dåligt förslag. Själv tycker jag att deras burgare är de godaste. Mcdonalds är så dåligt att jag inte skulle äta där om jag ens fick betalt.

          Deras nya superchillichees burgare är så jävla god vill typ äta varje dag. 20kr ??

    Aldrig förstått det här med att en MÅSTE växa upp och MÅSTE prova nya saker /Med vänlig hälsning, en som hatat alla grönsaker förutom broccoli sedan barnsben och fortfarande gör, kommer aldrig börja äta skiten

      För att folk inte ska titta på dig/läsa det du skriver med ungefär samma uttryck i ansiktet som jag har nu… du är nedvärderad i min bok.

        Nej så synd! En okänd människa på internet nedvärderar mig för mina matvanor som inte alls påverkar hen 🙁

      För att det är bortskämt. Det är ett sånt jävla privilegium att ha tillgång till så mycket bra och god mat som vi har, medan andra svälter. Så kallar du det ”skit”. Skämmes.

        Just därför har vi möjligheten att också välja eller välja bort! Härligt tycker jag!

        Ja så skönt att slippa spy pga äckliga grönsaker! Äter alltid god mat istället

      Måste och måste, men du har ett outforskat smörgåsbord av tusentals smaker framför dig som du inte väljer att utforska för att du har smakat en gång och avfärdat det? Det finns massor av sätt att tillaga grönsaker på, som alla ger olika smak och konsistens, och jag tvivlar på att du har smakat alla, plus att smaklökar utvecklas med åldern. Trist att ha samma smakpalett som när man var barn. Väldigt fattigt, men your loss.

        Jag mår väldigt bra av att inte äta vad som är ett slags tvång att äta. Bästa med att bli vuxen – kunna äta exakt vad en vill äta!

    Jag jobbar på Burger king och har stamgäster som kommer 4-6 dagar i veckan, ibland mer, och jag förstår inte hur man kan beställa samma sak varje dag. Inte ens drickan byts ut.

    Sen tänker jag efter och inser att jag är exakt likadan själv när jag äter ute ?

      Det är väl knappas att man tar samma sak som är problemet i det här scenariot!

        Var antyddes det att det fanns ett problem?

    Jag är så kräsen så vågar aldrig prova något nytt typ. Så tråkigt.
    Är extremt känslig mot konsistenser också. Gillar nya smaker men det är konsistensen jag är rädd att jag inte ska gilla.. sen ogillar jag när maten är blandad. Vill gärna ha allt separat på tallriken, som ett litet barn..
    Önskar verkligen att jag var tvärtom.

      Äsch, skyll på hälsan eller något. Förr brukade jag be om att få såsen separat så att jag kunde blanda själv. Får man bara såsen i en snipa ser man vad man har på tallriken och kan sortera bäst man vill. Ett tips är att dela och sprida ut det man inte gillar så syns det inte lika bra att man lämnat.

      Om man sedan undviker panerat kött är man hemma.

      Här är en till! Skulle gissa att du kanske också lider av ARFID.

        Men du förstår väl att de allra flesta är kräsna pga att de inte ätit varierat och behövt testa nya saker som barn, inte pga en ovanlig ätstörning som mest drabbar personer inom autismspektrat.

          Eller hur! Barn måste få lär sig olika smaker och konsistenser och det kan ta tid. Har man inte fått lära sig det och inte aktivt jobbar på det sedan som vuxen så är det inte samma sak som att ha en diagnos. Kött och potatisgenerationen med på sin höjd några sönderkokta morötter lider inte alla av en diagnos!

          Diagnoser finns men urvattna dem inte för att några inte gullar broccoli liksom.

        Nej jag lider inte av AFRID…
        Skulle gissa på att det kan handla om att jag inte fick varierad kost som barn. Mamma lagade bara visst antal rätter, inte så mycket nytt.
        Åt nästan aldrig hos andra, har ingen annan familj eller släkt som jag åt hos heller. Skolmaten åt jag, men bara när jag såg vad det var och det låg separerat på tallriken. Blir jag bortbjuden säger jag alltid innan att jag är allergisk mot skaldjur ( klarar inte konsistensen) och mot kikärtor, annars smakar jag allt och funkar det inte så glider jag ut det över tallriken.

        Läste just på om ARFID. Stämmer in rätt bra på mig och även på några närstående. Vi har alla diagnoser. Jag har tränat bort ätstörningar på mig själv som ung vuxen. Jag har jobbat mycket med min dotter. Min systerdotter fick inte det stödet men gjorde som jag, tog ett medvetet beslut som vuxen och äter numera nästan normalt.

    Mitt ex åt inte oxfilé, fläskfilé, kyckling, pizza, grädde, grönsaker, frukter osv. Han levde på ren skit. Och trocadero, herregud… Han beställde alltid exakt samma mat på restaurang. Så jävla skönt att min nuvarande sambo faktiskt äter allt, verkligen allt. Typ det jag inte orkar äter han upp.
    Jag äter det mesta, förutom blodpudding, pölsa och sån äcklig jävla fisk i sån tomatsås. Luktar blöt kattmat, förstår inte hur fan man kan äta skiten ?

      Så han åt typ korv köttbullar och fiskpinnar? Gott iförsig men vafan pizza är ju livet.

        Nej gud nej inte fiskpinnar eller fisk för den delen. Han fiskade, jag tillagade med grönsaker på fisken och han tog bort grönsakerna. Fick antigen göra 2 måltider eller anpassa den jag skulle göra. Grönsaksbitarna fick aldrig va för små, för gode gud om han råka äta en liten bit grönsak… Provade äta morot mot att jag gjorde s*xuella grejer men då var han beroende av s*x också så ?‍♀️

      Ja, vem f*n äter makrill i tomatsås frivilligt?! Lukten borde ju räcka för att avskräcka…

        Är ju svingott på knäckemacka!

          Eller limpa eller rågkaka ?
          Livet!

            Makrill i tomatsås på rostat bröd med smör som sen DOPPAS i Oboy asså ??

              Haha men fy där går min gräns. ? / Anonym 17:53.

              Snälla säg att du skojar? :O

        Håller med, höll på att spy första gången jag blev tvingad att prova!!!!

    Jag testar gärna NYA saker, inga problem. Däremot finns det ju en hel del gamla saker som jag redan testat flera gånger och vet av erfarenhet att jag inte gillar. Jag skulle ju inte chansa och beställa blint om risken finns att jag får in nåt jag avskyr.

    När jag var yngre klarade jag inte av vissa konsistenser, smaker eller dofter. Jag kräktes av kött med senor eller fettbobbor i. Jag blev illamående av doften av ärtsoppa, jag tyckte att det luktade bajs.

    När jag var tjugo bestämde jag mig för att träna på att äta mat jag inte gillar. Jag började när jag blev bjuden på hemkokt ärtsoppa. Jag fick kommentarer om att jag åt långsamt, men jag bara log och sade att maten var jättegod. Jag tror att kocken trodde på min lögn eftersom han sade att det nog var bra för hälsan att äta långsamt.

    Idag äter jag nästan allt utom härsken, möglig eller skämd mat. Hemma matnördar jag bäst jag vill, brödet jag äter just nu tog tre dygn att baka. Jag har förstått att vissa människor ändå är rädda för att bjuda mig på middag, men jag brukar säga att bjud på det du gillar själv. Köp inget extra dyrt och fint som du aldrig lagat till förut. Om du aldrig lagat till gåslever eller något med tryffel kanske du inte ska börja just nu. Köttfärssås med pasta är en rätt som det är svårt att misslyckas med (bara man inte har bråttom). Bjud på det om du vill. Jag har också full förståelse för att de flesta inte kokar sin egen buljong. Det är en avkopplande hobby för mig, men det behöver ju inte alla tycka. Vad skönt att man inte måste, det finns ju buljongtärningar, färdigmat eller för den delen restauranger!

    Idag behöver jag inte vara orolig när jag går ut att jag ska utmärka mig genom att inte klara av att äta maten. Fast det förstås, man ska inte plåga sig i onödan. Om jag är på krogen gör jag som jag själv vill och det händer att jag skickar ut maten, det gäller bara att klaga på rätt sätt.

    Exempel:

    1. Det här smakar inte lika gott som det brukar göra.
    2. Det här smakade inte riktigt som jag förväntade mig, kan jag få *något annat* istället. Jag påpekar också att det var mitt eget misstag och att jag gärna betalar för bägge rätterna (vilket jag brukar slippa, utom en gång på Operakällaren).

    Mat ska lagas med kärlek! Då smakar det som bäst.

      Du verkar ju vara en riktig drömgäst! ??‍♀️

        Jag fattar naturligtvis att jag inte alltid är den roligaste gästen, men jag försöker så gott jag kan efter de förutsättningar jag har.

        Att jag någon gång ibland klagar på den maten jag köpt på krogen eller för den delen på ICA verkar inte besvära personalen där det minsta. Tvärtom. Nu försöker jag inte att verka pretentiös, men jag ser ofta tecken på att jag är en uppskattad kund som anses ha ”god smak”. Jag antar att det är för att jag är kunnig och bara klagar när något är riktigt dåligt och ofta uppmärksammar när någon verkligen ansträngt sig och lyckats bra. När jag själv har lagat mat (jag kör med lite catering ibland som en hobby) kan jag bli förvånad över vad folk flest uppskattar och har åsikter om. Många är okunniga. En enkel nödlösning kan ibland få mycket beröm precis som något man verkligen jobbat med och lyckats med perfekt ratas.

        Min syster har flera gånger påpekat hur störd hon är över att personal både på restauranger och i delikatessbutiker minns mig och vet vad jag gillar, fast det är hon som är stammis och inte jag.

        Jag har mötts av både kommentarer som:

        -Det här måste du verkligen prova!
        -Beställ inte det där, det är halvfabrikat och du kommer nog inte att tycka om det.

        För den delen blev jag förvånad när jag kom på att vissa är lite rädda för att bjuda mig på mat. Troligen beror det på att jag verkligen lägger ned mycket krut på det jag bjuder på. Det är då jag säger åt mina vänner att slappna av. Att jag är besatt av vad jag äter och att mat är en rolig hobby för mig betyder ju inte att alla måste göra likadant.

          Man skickar ut mat som t.ex. är bränd, rå eller på något annat sätt gastronomiskt misshandlad. Ma. Skickar inte tillbaka mat för att man inte föredrar smaken. Så oförskämt respektlöst mot köket.

            Självfallet. Men man ska inte tveka att göra påpekanden när någonting är riktigt galet. Gäller det annat äter man av maten och hoppas att det är en engångsgrej. Om inte bor jag lyckligtvis i Stockholm, så det finns många andra restauranger att välja på.

      Tycker du låter vettig ändå, bra jobbat med att ha lärt dej äta sånt du inte tidigare tyckte om ??? min styvfarfar lärde sej äta tomater när han var 75 ? så det är aldrig för sent ??

    Jag äter specialkost och även om man ringer innan besöket är det sällan jag får veta vad som kommer serveras förrän jag sitter vid bordet (eller till och med får in tallriken). Ibland är det fullträffar trots att jag aldrig hade lockats av det på en meny, ibland är det bara helt okej. Då håller jag tyst, äter så mycket jag kan och respekterar maten. Det känns som ett vuxet beteende och inte något som har med smaklökar att göra. Trots detta gillar jag inte mörk choklad, kaffe eller rödvin, liksom.

      Jag som är vegetarian och ofta äter middagar med jobbet där man i förväg får uppge specialkost blir så trött på att menyn på bordet alltid alltid bara talar om vad de som äter kött kommer bli serverade. Vi vegetarianer får in en tallrik och får lite gissa oss till vad vi äter. Ingen idé att fråga serverngspersonal för de har aldrig koll.

      Jag är absolut inte kräsen, men har svårt för att uppskatta mat när jag inte vet vad det är jag äter.

        Istället för att dra allt och alla över en kant, skulle du kanske börja fråga personalen ?
        Ett, du kanske blir förvånad att de vet vad som serveras som vegetarisk rätt.
        Två, personalen är bra på sitt jobb och kollar med köket.
        Tre, du har lärt personalen att till nästa gång ta reda på alternativa rätter, då de kände sig lite dumma att inte kunna svara dig.
        Fyra, personalen vet inte och du får se när det serveras.

          Jag brukar fråga och antingen svarar de att de inte vet, eller att de ska gå och fråga köket. Innan de är tillbaka är maten kall. Självklart gäller det inte all serveringspersonal i hela världen, bara min erfarenhet. Brukar ge på förslag att de kan lägga in vegoalternativet på menyn, vego är ju ingen jätteudda specialkost i större sällskap?

          Ingen större grej, har bara svårt att tycka att mat är god när det är okänt vad som är där i. Jag tog det som exempel eftersom det är de tillfällena jag inte vet vad jag äter.

            Känner igen det där. Jag har frågat vad det är, och fått till svar att ”det är vegetariskt!”. Eh jo, men vad är det för maträtt? ”Vegetariskt! :)))))))))))”

        Oj, vad konstigt! Jag får så gott som alltid en egen liten presentation. Det beror väl på typ av hak och kanske stad, kan jag tro.

      Exakt! ”Respekterar maten”, så bra uttryck! Som vuxen är det precis vad man gör även om man inte tycker det är gott. Det är okej att tycka att viss mat smakar illa, men man respekterar ändå maten.

    Går du till stjärnkrogen Gastrologic så blir du varse att där finna ingen meny. Överraskningen är en del av konceptet för deras avsmakningsmenyer.

      Samma sak på Adam/Albin. Fick en förbeställd meny med 17 rätter. Så jävla gott, bästa jag ätit. Hur kan man vara en så tråkigt människa som inte vill testa på något sånt, blir typ sekundärkränkt ?

        Om det är sjutton rätter gillar man väl alltid nåt!

          Gillade ALLT

    Mat är verkligen mitt stora intresse i livet, jag äter allt som är gott och älskar att testa nytt. Dock så äter jag inte kött om jag misstänker att det är av lägre kvalitet, men det är av moraliska skäl.

      Jag tycker att det är stor skillnad på att välja bort mat av etiska, miljömässiga eller religiösa skäl (etc) mot att välja bort nåt pga att det är ”äckligt” eller att man inte vet hur det smakar (båda är otroligt bortskämt och oförskämt).

        Otroligt bortskämt och oförskämt? Nej, det är det inte. Varför i hela friden skulle jag inte få uppleva något som äckligt? Oavsett om det är smaken eller konsistensen det handlar om. Givetvis hör det till normalt hyfs att inte säga det till den som köpt/lagat/bjuder på det man tycker är äckligt, men varför skulle man inte få välja bort det?

    Agree!! Vill veta att jag gillar det jag ska äta, kan prova nytt hemma där man har back-up mat.

    Jag har en mage som inte tål vad som helst så får jag fel mat går det väldigt illa.

      Kanske behöver du en fekal-transplantation i stället?

        Behåll den.

    Jag är exakt likadan – no shame! 🙂

      Jag är likadan som alla – no lame

        HAHA väckte mitt barn av din kommentar

    Glajjföretaget BB gjorde reklam för har avslutat sammarbetet… ?

      Hur var när?

      Vart hittar man den infon?

      Story ligger ju kvar, har säkert bara plockat bort inlägget med de krattiga kommentarerna. Nu får världen allt give her a brake.

    Jag testar gärna nytt, men jag vill själv välja vad jag beställer in.

    Förstår inte problemet riktigt. Jag sitter aldrig och tvingar i mig något som jag inte tycker om. Varför skulle jag? Matbutikerna erbjuder ett överflöd av mat och restauranger likaså.

    Jag testar gärna nya smaker och maträtter men vägrar äta sådant jag vet att jag inte gillar. Gillar inte matsvinn men det är inte hela världen om man någon gång lämnar för att det verkligen inte smakade bra. Aldrig i livet att jag skulle sitta och tvinga i mig något som ger mig kväljningar.

    Däremot ställer jag inga krav på andra. Blir jag bjuden på något som inte faller mig i smaken så skulle jag aldrig säga något om det. Istället äter jag av det andra som serveras istället. Det brukar ju finnas mer än ett uppläggningsfat att ta av. I värsta fall äter jag bara brödet och salladen.

    Ingen avsmakningsmeny på Michelin krog då för dig, för då har ju resturangen/kockarna valt ut vilken mat du ska äta. Och inte bara det utan vilket vin och champagne du ska dricka

      Får man inte se den menyn i förväg?

        Inte alltid. Det är olika från ställe till ställe.

    Jag kör gärna säkra kort på restaurang. Inte så att jag alltid måste gå till samma restauranger, provar gärna nya men vill själv välja vad jag tycker låter gott än att någon annan ska välja åt mig.
    Och har gärna min mat för mig själv, även när man äter tapas.

    Om min rätt smakat som en gummimatta hade jag blivit missnöjd oavsett om jag valt den för att verka världsvan eller inte? Haha vilken krystad mening ?

    Jag chansar inte. Tycker inte om stark mat. Tar bara det jag vet är gott.

    När jag var omyndig och min familj åt på restaurang tog jag i princip ALLTID något med pasta. Spaghetti bolognese, spaghetti carbonara, etc. Min mamma klagade alltid på att jag aldrig valde annat. Men det var ju min favoritmat! ? Varför riskera få något man inte kan äta upp pga inte faller en i smaken?

    Nu på senare dar testar jag dock gärna nya rätter och blir nästan alltid positivt överraskad ?

    Jag testar oftast ny mat och jag har insett att jag gillar nästan all mat haha. Tips att köpa hem lite nytt hela tiden o smaka så vet du om du ska beställa det på restaurang, att chansa på en dyr restaurang kan resultera i stor besvikelse och mycket pengar åt ingenting

    Jag är kräsen, skäms inte över det! Tar alltid säkra kort när jag äter ute. Förstår inte varför det måste betyda att man är bortskämd för att man är kräsen i maten. Är jag bortbjuden så äter jag alltid det som serveras även om jag tycker att det inte tilltalar mina smaklökar. Behöver inte vara ett as och säga det till värden. Har faktiskt hänt att jag upptäckt att nått är gott på de sättet. Man behöver inte tycka allt är gott. Är det något jag tycker är så äckligt att jag inte kan svälja det som tex broccoli så lägger jag det diskret åt sidan och säger inget mer om det. Den enda gången jag uttryckligen sagt att jag inte kan äta något har varit som gravid när jag inte kunde ens känna doften av viss mat utan att kaskadkräkas. Men alla i min omgivning visste det och serverades det viss mat på jobbet (jobbar på förskolan) löste vi det så att jag hade rast under lunchen.

    På jobbet är jag alltid noga med att ta av all mat även om jag inte tycker om och smakar iaf behöver bara vara en liten liten tuggbit. För att va en förebild för barnen, men jag skulle aldrig tvinga de att äta något de inte tyckte om. Brukar säga saker som ”vi kan titta på grönsaken! Har du sett va söt broccolin är? Den ser ut som ett litet träd! Ska vi lägga en sån på din tallrik?” När ett barn tex tycker det är äckligt utan att ha smakat. Oftast så brukar de bli en liten tugga bara för grönsaken ligger där och vuxnas attityd mot mat även om man är skit kräsen betyder mkt för barnen.

    Bodde bredvid en kille på studentkorridor som varje dag (VARJE) beställde en Capricciosa och köpte 2 liter Coca-cola (tror det var vanliga sorten, ej zero, men minns inte helt hundra). Han åt halva till lunch och halva till middag. Jag bjöd honom på mat några gånger men det var helt omöjligt, han pillade bort exakt alla grönsaker (jag var vegetarian så eh ja..) och såg ut att vilja kräkas. Det sorgliga i sammanhanget var att han hade någon slags kronisk immunsjukdom så han hade kanske behövt få i sig lite mer näring än den där läskiga pizzan… :-/ Undra om han fortfarande äter likadant 11 år senare hehe. 🙂

      Fyfan

    Jag är vuxen och är i grunden kräsen av mig, även om det har blivit något bättre ju äldre jag har blivit. Har dock inget emot att smaka ny mat om jag blir bjuden. Jag har försökt att lära mig att äta omelett och potatisgratäng då det ser så gott ut, men det går helt enkelt inte. Får kväljningar av det.

    Jag har en problemmage och kan inte äta allt, jag skäms alltid och känner mig väldigt besvärlig när jag måste fråga om kryddning och liknande. Oftast kan man ordna det och de flesta ställen är förstående men jag känner mig som en väldigt besvärlig gäst. (Dessutom gillar jag det som jag inte tål, så jag skulle äta det jag måste tacka nej till.)

      Jag har precis likadant och får också dåligt samvete då jag ofta tycker om sånt jag inte tål. Däremot får jag extrema mag- och tarmproblem om jag äter det, vilket suger.

    Det godaste jag ätit åt jag på en 7-rätters avsmakningsmeny. Brässerad lamb neck, ål med kimchi, glass gjort på lagerblad… Alltså gud vad gott det var!

    Vi med ARFID får alltid klagomål på styva är kräsna, ska växa upp och bla bla. Har inget val. Har inte valt detta, detr otroligt socialt handikappande.

      På att vi bara är kräsna ska det stå. Sorry.

    Kommer att tänka på min stackars svåger när vi var i Grekland, han fegade och åt bara burgare och pizza men en dag bestämde han sig för att vara modig och testa något nytt då både syrran och jag lovordat maten. Han satt och gick igenom menyn (den fanns på svenska) i nästan en timme innan han tillslut bestämde sig för en plankstek, hans min när maten kommer in och det är en blodig biff, bakpotatis och bönröra (sjukt god dock, syrran och jag moffade i oss den) var obetalbar. Resten av veckan intogs de säkra korten med burgare och pizza.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.