Jag kan vara förste man i kö att säga att jag, under lång tid, helt klart tänkt ”banta” när jag hörde talas om att räkna kalorier.
Att man räknade för att absolut inte få i sig för många av dessa små rackare, och det finns det så klart de som gör, men det finns ju faktiskt också en annan anledning till att räkna kalorier.
Helt enkelt där man räknar för att se till att man inte får i sig för få kalorier – exempelvis om man ”bulkar”, försöker gå upp i vikt, har en problematik med ”under eating” (vet inte om det finns ett bra uttryck för det på svenska) eller helt enkelt testar en ny typ av kosthållning.
Att man skulle äta så lite kalorier som möjligt bara för att man räknar kalorier är absolut inte sant. Att bara för att man räknar kalorier betyder de inte heller att man inte bryr sig om att få i sig näring.
[…]Någon som känner igen sig ang. ”fördomarna” då man säger att man räknar kalorier? ? // Jelena Meacham
Vad tänker ni när ni hör uttrycket ”räkna kalorier”?
Har ni också fördomar?
Föregående inlägg 
Ja absolut att man räknar för att äta så lite som möjligt! Verkar jobbigt dock oavsett. Jag äter lchf, räknar ingenting utan njuter av god mat och mår så jävla bra. Kan rekommendera! O nej, på förekommen anledning, jag äter inte bara bacon utan otroligt varierat och även vegetariskt!
Jag testar att räkna i bland men för att se till att jag får i mig tillräckligt med protein.
Så du har fel med att alla räknar för att äta så lite som möjligt.
Lchf är grymt, mår gudabra på att hålla mig till det och har blivit av med såväl hudåkommor som sjukdomar.
Vi slipper räkna, men precis som de som räknar kcal (som får höra fördommar) så tror ju folk att lchf innebär att man äter smör direkt ur paketet, att man halsar grädde direkt ur paketet och bara äter rött kött konstant ?
Om de bara visste hur en lchf-tallrik såg ut på riktigt. De hade gråtit sig till sömns över att inte kunna få hata mer ?
Oj du är en av de frälsta ser man. 😉 Jag provade LCHF för ett par år sedan men trivdes ej med det p.g.a. 1. Förstoppning. Rejäl sådan. Aj! 2. Regler och restriktioner. Kunde aldrig gå över till en vän på spontan middag för då suktade jag efter nybakt bröd och kände mig deppig över min egen matlåda.
Kul för de som trivs med den kosthållningen. 🙂
Frälsta är något vi får höra ofta också från folk med fördomar ?
Men kan väl å andra sidan hålla med då jag lärt mig genom åren att så fort jag får i mig för mycket snabba kolhydrater så märks det direkt. Huden slår backut och stickningar i händer/armar kommer direkt, så jag får ingen ordentlig sömn.
Äter mycket kokosolja så någon förstoppning har jag aldrig märkt av. Däremot när jag äter bröd. Blir som betong direkt.
Äta hos andra är oerhört enkelt. Ofta finns det grönsaker, enkla såser och val av protein. Iaf hos mina bekanta ?
Haha hur är det en fördom om du håller med om den?
Ja, alla är vi olika. Blev varnad att MCT-olja verkligen får fart på magen men det fungerade inte på mig. 🙁 Ändå förstoppning. Som värst kunde jag bara gå på toaletten en gång i veckan och kände mig otroligt märklig i magen. Min mage kräver havregryn tydligen.
Men jättebra att det fungerar för andra.
Haha, för att det är det första man får höra när man berättar om vilka hälsofördelar man fått av en kost. Då är man tydligen frälst. Ofta av folk som aldrig testat eller inte fått samma effekter. Då kan det liksom inte vara sant ? Talar man illa om kolhydrater/socker så är man den konstigaste människan på planeten. Så är det bara. Samtidigt kan jag väl säga ”ok, men då är jag väl frälst om kriteriet för att vara frälst är att man mår bra” ?
”Tråkigt” att det inte funkade för dig. Men å andra sidan funkar ju inte allt för alla. Vissa klarar att äta pasta, ris och bröd dagligen utan att bli uppsvällda, trötta mm. Andra inte ? Självklart ska man äta det kroppen mår bäst av, man har ju bara en, höhö
Jag åt enligt LCHF under några år men fick sluta då min kropp inte klarade av kombinationen LCHF och träning (gymma, simma och springa). Det gick bara inte så jag var tvungen att öka kolhydraterna till en normal nivå och det började funka med träningen. Min kolesterolnivå sjönk också till normal nivå efter att jag slutat med LCHF.
Tvärtom för mig. Min energi tog slut snabbt på kolhydratkost, uppsvullen mage och sockersug. Käkar lchf och vegetariskt (nästan veganskt, inte helt då hag äter ägg) och orkar träna mycket och springa långlopp. Såg ngn forskning i ett program att det har att göra med bl.a. enzymer i munnen, hur du bryter ner kh och sen i kroppen hur väl du kan lagra energi från kolhydrater.
Käkar inga kolisar sen några år tillbaka,kör också periodisk fasta 20/4..tränar dagligen ..har så fina värden att min käre doktor(diabetiker med endast basinsulin tack vare kosten) undrar hur jag beter mig!tänk så olika vi reagerar..
Idag ska man inte banta. Nej, man går på kostschema, kaloriunderskott och håller koll på sina macron. Kärt barn har många namn.
Skulle gissa att 99 / 100 gör det för att man vill gå ner i vikt. Vet att det finns de som är för tunna eller vill lägga på sig mera muskler.
Jag vill behålla min nuvarande vikt och ligga på kaloribalans. Därför måste jag räkna,inget konstigt alls.
Har räknat en period och tycker det var bra för att hålla koll på intaget å se lite överlag var det ballar ur. Men är kort periodare på det mesta ?
Tänker på att gå ner i vikt vid kaloriräkning. Inget annat.
Måste du göra det livet ut? Eller räcker det att hålla koll på vågen?
Skulle det vara ”bättre” att hålla koll på vågen? ?
Om jag under en period har räknat kalorier tänker jag att man lär sig ungefär vad man kan äta för att för att bibehålla den vikt man vill. Att det då räcker att väga sig en gång i veckan och om man då upptäcker att det drar iväg åt fel håll så får man återgå till att räkna sina kalorier igen.( eller kanske bara hålla igen under en period) Verkar bara så trist om man resten av sitt liv ska räkna kalorier. Fast alla har rätt göra vad som funkar för dem.
Jag får ibland upp på upptäcksidan på instagram en tjej som pluggar till dietist som brukar lägga upp hur man gör ”fördelaktig” mat. Tycker det låter så himla skevt?! Hon skriver att hon tidigare varit ätstörd men jag tänker att om man hela tiden behöver göra mat i ett ”fördelaktigare format” så är man nog det fortfarande. Kontot är ganska stort och tjejen som driver det är absolut inte överviktig på något sätt. Att plugga dietist känns i hennes fall som ett sätt att få vara ätstörd utan att folk reagerar på samma sätt.
Hon är nog inte den första anorektekern som läst till dietist tråkigt nog. De blir ofta besatta av mat. Känner även en med ätstörning som läser till hemkunskapslärare. Gillar att laga mat och baka men har själv svårt att äta av det men bjuder gärna andra.
Även bulimiker har ofta stort och ohälsosamt intresse av mat och kan lättare dölja det ät de som är anorektiker. Då de på utsidan kan se hälsosamma ut även om tänder och övriga kroppen tar skada i längden.
Framförallt kan en med bulimi må fruktansvärt dåligt psykiskt.
Ja absolut! Jag har en bekant som gick från att vara döende i anorexi till att tävla i bikinifitness. Antar att det gav henne möjligheten att fortsätta kontrollera sitt intag av mat men på ett sätt som är mer ”socialt accepterat”.
Det märkligaste är att det är okej att stötta övervikt, men inte undervikt..?
Jättekonstigt, båda är ju ätstörningar och båda behöver oftast professionell hjälp.
Det handlar inte om att ”stötta övervikt”. Det handlar om att människor är värda att vara respekterade, älskade och behandlas jämlikt och väl trots övervikten. Samhället, och överviktiga själva, har en förmåga att bara se på vikten, inte personen bakom.
Precis som underviktiga..
Nu låter du som ”all lives matter”. Du förstår precis vad Hj menar
Hj förstod nog inte riktigt 08:20 dock
Övervikt i sig är inte en ätstörning, inte heller undervikt. Däremot kan båda dessa två bero på ätstörningar. Det som är avgörande är att vi ska stötta personen, oavsett vikt, men däremot försöka arbeta bort ätstörningar. En tjock person, som lider av till exempel hetsätningsstörning, blir inte frisk och smal för att man berättar att det är ohälsosamt att vara tjock.
Nej men över/undervikt är symptomen på en sjukdom som är lika farlig åt båda håll. Dock är ju problematiken mycket större då 60% lider av den ena. Men ändå är upplevelsen på sociala medier att man absolut inte får ifrågasätta övervikt trots det.
Varför känner du behovet av att ifrågasätta andras övervikt från början? Låter rätt stört.
Du ska inte ifrågasätta övervikt, då övervikt i sig inte är problemet. Om du vill prata om ätstörningar, så gör det gärna, men övervikt är inte synonymt med ätstörningar. Man kan vara ätstörd och ha vilket BMI som helst, och man kan definitivt vara överviktig utan att ha en ätstörning.
Du tror att enbart personer med BMI 20-25 är psykiskt friska…?
Men herregud ?♀️
”båda är ätstörningar” för att citera? Verkligen en epidemi om alla utanför så kallat normalt BMI är psykiskt sjuka.
Nu kan jag bara tala för mig själv (och vissa i min klass) men jag upplevde att min syn på mat blev mycket mer befriad ju längre fram i dietistutbildningen vi kom?
Första terminen var många veganer. Sista året så var det typ en. Detta då för att de åt vegetabiliskt av hälsoskäl och inte etiskt/klimatskäl. Så många gick verkligen från ”ätstörningstänk” till vanligt tänk. Skönt!
Att räkna kalorier brukar betyda att du vill gå ner i vikt men aldrig kommer i mål, för jag känner flera personer som har räknat kalorier i många år och dessa personer är överviktiga fortfarande. Först ska dom späka sig med dieter som 800 kaloridieten och sedan tappar dom kontrollen och vräker i sig mat, sedan håller dom på så år ut och år in.
Att lita på sin kropp och äta lagom verkar vara helt ute, för egentligen vet de flesta vad en lagom portion är. Tyvärr verkar minnet bli sämre av att räkna kalorier för nog tusan vet man väl efter några veckor vad en bit kyckling, lite ris och skysås innehåller utan en app som talar om kaloriinnehållet.
Många överviktiga har inte normala mättnadskänslor och klarar därför inte av att äta ”lagom”.
Hade det varit så enkelt att bara äta lagom hade inte så många varit överviktiga…
Exakt! Kroppen vill gärna lagra på sig (överlevnadstaktik) vilket innebär att en kropp som vägt lite mer vill nå upp till den högre siffran igen… Vilket resulterar i att personen måste stå emot många känslor, tex extrem hunger. Det är inte lätt att göra varje dag.
Därtill funkar ju olika kroppar olika och reagerar samt triggas av olika födoämnen.
Så enkelt är det inte alltid,läs på hur metabolismen fungerar och vad som påverkar den.
Jag har alltid trott att kalorier är typ som kvalster och gömmer sig i garderoben där de mumsar på mina kläder och orsakar därigenom att kläderna krymper.
För det måste vara så det går till, någon annan orsak till att den gamla skjortan börjar spänna över bröstet kan jag inte se.
Att räkna kalorier ger en kontroll. En del som är drabbade av ätstörningar och ortorexi är i väldigt behov av kontroll. Jag tror att det för en del är väldigt dåligt att räkna kalorier.
Ja, det kan nog bli ångestframkallande och inte sunt att veta exakt vad varje liten sak mat äter innehåller.
Ja och personen som driver detta instagramkontot har varit öppen med att hon tidigare lidit av ätstörningar. Hon menar att hon inte gör det nu och det gör hon kanske inte men som du säger märks det att det handlar om kontroll. Tjejen som driver kontot pratar om hälsa samtidigt som hon skriver att hon har huvudvärk och är extremt trött men hon måste bara till gymmet då ”muskler inte bygger sig själv”. Sömnbrist är inte hälsosamt och när man har en bebis på två veckor så tänker jag att sömn borde trumfa muskler.
Men alla gör som dom vill, tråkigt när det ska maskeras som ”hälsosamt”.
Jag har inte gått till gymmet med huvudvärk. Har knappt rört mig ur soffan då jag haft ont i huvudet! Jag har normalt aldrig ont i huvudet,
Men har haft 2 gr efter förlossningen, troligtvis pga amningen och att jag måste dricka mer.
Har dessutom bara tränat 2 lugna pass efter förlossningen som va för 3v sen.
Att man ibland tränar trots att man är trött skulle jag dock kalla disciplin inte ohälsosamt! 🙂
Jag följer Jelena och delar inte alls din uppfattning. Jag tycker hon verkar ha en balanserad och sund syn och förhållande till både träning och kost. Känns fel att diskreditera hennes kunskap inom kost och träning bara för att hon varit öppen med att hon tidigare haft en ätstörning. Kan tilläggas att jag haft människor i min närmsta krets som kämpat med anorexi och bulemi i flera år och upplever i och med det att jag är ganska så observant på signaler och tecken… får iaf inte alls den känslan om Jelena?
Håller med – olika för alla! Trött på att folk är så otroligt dömande utifrån deras egna erfarenheter och tror att de alltid vet bäst. Känns dessutom som att folk är mer taggade på att ha rätt än att faktiskt bry sig om personen de har fördomar mot.
Jag har koll på hur mycket kalorier jag stoppar i mig. Det beror ju på att jag är överviktig och behöver gå ner i vikt. Man lär ju sig under resans gång på hur mycket det är, men i början kan det ju vara bra att ha lite koll. Och det är ju bra att lära sig, för jag har ju blivit överviktig pga att jag inte haft koll. Nu har jag gått ner 25 kilo och har aldrig varit starkare, för det det är ju därför jag tränar och har lite koll på maten…. Jag ska orka bli gammal liksom..
De perioder jag räknat kalorier, eller för den delen viktväktarnas ”points”, har jag känt mig osunt besatt av mat. All mat får gå igenom ”är det värt kalorierna?”-blicken. Jag tror det är det som gör att jag inte orkar hålla på hur länge som helst. Även om jag inte går hungrig så har jag konstant känslan av att hålla igen och att jag måste hålla mig till reglerna. Till sist tappar jag fokus och är otroligt sugen på allt jag annars inte tillåter mig att äta = börjar överäta. För mig blir det bara en ond cirkel, tyvärr, hade behövt tappa några kg men är inte hållbart för mig att bli så besatt av mat.
Det blir (är) jag också men jag vet inte, på något sätt känns det som att jag till slut omvandlar besattheten till något hälsosamt för jag mår bra av det, eller jag mår bra av resultatet i alla fall.
Vad betyder TW?
Trigger Warning
Trigger warning
För mig är det märkligt att man ens berättar om att man räknar kalorier. Känns väldigt 90-tal att prata om sånt ??♀️.
Inte om man är i styrketräningssvängen.
Där är det vardag, inget konstigt med det.
Som att prata hästar med en ryttare typ..
Tycker om just Jelena Meachams konto för det visar hur mätt du kan vara även om du exempelvis tränar för att nå ett mål/matchvikt/äta hälsosamt. Att det inte innebär att du äter salladsblad till frukost/lunch/middag utan får äta precis allt och att det inte finns några förbud. Hennes konto har gjort att jag har en betydligt mer hälsosam inställning till kost över lag.
Har mycket att tacka henne för ☺️
Jagräknar när jag deffar, dels för att se så jag ligger på ett underskott men också koll så jag får i mig rätt andel makros baserat på mitt mål (högre andel protein och lägre andel fett).
Jag tycker det funkar bra när jag ser till att inte ligga på ett för stort underskott, ifall jag planerar och gör mycket matlådor och ifall jag aldrig nekar mig mat, typ ifall kompisarna vill gå ut och äta. Då behöver inte tankarna handla så mycket om mat när färdiga lådor finns och jag kan leva livet typ som vanligt ?
Låter bara jobbigt
Jag har räknat kalorier ibland men det är för att jag äter för lite (har både hög ämnesomsättning och idrottar på hög nivå). Nu räknar jag inte varje dag men har räknat ut sen innan ungefär hur en frukost, lunch osv kan se ut. Innan kunde jag endast ta en skål men fil och flingor, men när jag räknade på det insåg jag att jag även behövde äta en macka till. Har också vägt upp någon gång ungefär hur mycket pasta / kött / grönsaker jag behöver äta till lunch eller middag, men gör ju inte det varje dag.
Vad idrottar du???
Som fd ätstörningsunge har jag definitivt spontana associationer och fördomar. Inte är det någonting jag går omkring och härjar om till folk som håller på dock, kanske nåt att börja med för att få en shoutout på insta.
Såg en TikTok igår där personen sa ”Vi vet att det finns personer som kan *äta vad de vill utan att gå upp i vikt, och som aldrig tränar*, pga av denns genetik. Varför är det då så svårt att kunna se att det finns personer som kan äta *hälsosamt* eller tränar och rör på sig och fortfarande inte gå ner i vikt eller vara smala. Genetiken fungerar åt båda håll.”
1. De har fel.
2. Använd inte Tiktok som en källa till fakta.
1. De har inte helt fel. Vi vet att kalorier in och ut är en allt för enkel förklaring. Bland annat genomförs det just nu väldigt intressanta studier i Norge på tarmfloran och vad den innebär för vår ämnesomsättning och förmåga att ta till oss näring. Återkommer när jag kommer ihåg vad universitetet heter, det är lantbruksuniversitet som ligger söder om Oslo.
Näring och kalorier är två olika saker. Men det kanske inte är det de tittar på.
Och jo, kalorier in och ut är grundläggande och fungerar för i stort sett alla som inte har en bakomliggande sjukdom. Sådana sjukdomar är dock mycket ovanliga.
Det som inte fungerar är att go cold turkey och rasa i vikt som många överviktiga gör. Då går de upp igen nästan per automatik eftersom deras kroppsvikt har en hög set point, ofta sedan många år.
Man måste förstå att det är en förändring för livet, inte bara tillfälligt om man vill behålla en normalvikt.
Kalorier in och ut funkerar teoretiskt, men människor är inte teorier. Vi lever liv där stress, kris, tidsbrist, hunger, sötsug, kroppsideal och allt möjligt påverkar hur vi förhåller oss till mat. Klart man går ner i vikt om man ligger på kaloriunderskott men den viktiga frågan är; varför är det för många människor så svårt att hålla sig till det kaloriunderskottet? En metod fungerar inte om den inte är lätt att följa. Varför gör folk gastric bypass? Jo, för DÅ blir det smidigare att hålla sig till det där kaloriunderskottet. Man slipper hunger, sug, förmågan att överäta för att döva känslor/stress/annat psykologiskt. Men om enbart kaloriräkning skulle göra alla normalviktiga så hade vi inte lagt pengar på överviktskirurgi eller dieter/metoder.
Svaret på din fråga är väldigt enkelt: Det är svårt eftersom det är jobbigt att hålla sig på kaloribalans/tillfälligt underskott. Det är tillräckligt jobbigt för att de flesta inte ska orka med det, och därför ser ju befolkningen också ut som den gör i många länder.
Alltså det är inte gratis att hålla sig normalviktig. Det är ett ständigt och ibland frustrerande jobb att hålla sig i form, och jobbigare ju äldre man blir.
Det är klart att många inte är beredda att göra den uppoffringen, men det är upp till var och en om man tycker det är värt det.
Då är vi tillbaka i det vanliga tjatet om att överviktig är lata….
Men nej. Det är du själv som läser in det.
Helt sant. Precis som att vissa har akne men tar otroligt väl hand om sin hy, eller har riktigt dåliga tänder trots borstning, munskölj och tandtråd 2 ggr/dag. Vi har olika förutsättningar gällande så mycket kroppsligt, men just vad gäller vikt så ska det ses som att alla med övervikt är helt okunniga/lata/tröga m.m. Den okunskapen är så sorglig. Men jag tror att ju mer forskning och studier går framåt så kommer fakta istället för fördomar att spridas i framtiden.
Precis, så konstigt att vi kan se det när det pratas om andra ämnen men så fort det kommer till vikt så är överviktiga endast lata och har ingen självkontroll??
Japp… Trots att det finns belägg redan för att hormoner, enzymer, tarmbakterier, insulin och annat kan vara rubbat hos en person som har svårt att gå ner i vikt men lätt för att gå upp i vikt. Men tyvärr mår många bra av att känna sig överlägsna andra (förklarar Lyxfällans popularitet) och de vill därför inte höra att det är utanför vissas kontroll att de dras med övervikt. Erik Hemmingsson är en forskare jag brukar tipsa om, han förklarar på ett enkelt sätt varför övervikt i regel inte alls beror på dumhet, lathet, m.m.
Men då borde det ju vara samma sak för underviktiga som inte ”kan” gå upp i vikt..?
Det där är 98% BS.
Alla kan gå både upp och ner i vikt. De som hävdar motsatsen saknar bara rätt verktyg.
Ja, vem har sagt något annat? Finns jättemånga som kämpar för att gå upp i vikt. Jag har själv en vän som vill kunna donera blod och tävla i en viss sport, men så länge hon väger under 50 kg går ej detta. Hon kämpar på men kroppen styrs av mycket mer än bara kaloriintag.
De kämpar för att de tror att de äter mer än vad de faktiskt gör.
Liksom överviktiga kämpar för att de tror att de äter mindre än vad de faktiskt gör.
Problemet är att de flesta inte har en aning om hur det metabola systemet fungerar och vad som påverkar det..
Det är väldigt få som har medicinska eller genetiska orsaker till sin obesity..de flesta äter helt enkelt för mkt eller fel,tänk alla gånger man hört”jag äter inte så mkt”..men det slinker ner ganska mkt mellan målen,det dricks massor utav kalorier utan att man tänker på det etc..
Jag har räknat kalorier och det stora problemet enligt mig är att det fastnar i hjärnan. Har man en gång lärt sig hur många kalorier det är i diverse livsmedel så är det svårt att glömma. Och nu kan jag knappt äta nånting utan att tänka ”Är dom här x antal kalorierna verkligen nödvändiga?” Vissa kan säkert hantera det men tror det bäddar för ätstörningar i 9 fall av 10.
Verkligen, undviker kaloriräkning pga det.
Ja. Jag är frisk från anorexia sen 9 år tillbaka. Retar mig så förbannat på att jag fortfarande vet exakta kalorier i varje livsmedel, för ibland kommer tankarna än idag.
usch jag håller verkligen med dig. Jag har alltid ätit varierat och vad jag vill, har aldrig haft problem med vikt. Däremot har jag vänner (samt sociala medier såklart), och jag märker SÅ tydligt när de kommenterar och pratar om mat.
En av mina vänner hade aldrig provat halloumi förut, så lagade jag något med det och hon älskade det. En vecka senare nämner hon hur mycket kalorier det är i halloumi…. Jag bara.. Eh… Alltså jag bryr mig inte? Jag vill inte veta? Jag har ätit halloumi i jag vet inte hur många år, jag har haft samma vikt, varför berättar du det här för mig? Hon har liksom känt mig i 8 år, vet att jag har haft samma vikt hella denna tiden…
Jag berättade också om min favorit musli som jag tycker smakar gott… Igen, hon säger direkt, men oj, den innehåller så mycket nötter som är fulla med fett och en massa kolhydrater och socker! ….? Vad ska jag säga? Ok? Vad gör det? Jag har ätit den nästan varje dag i 2.5 år utan att gå upp ett gram! En annan gång åt en av våra gemensamma kompisar bönor, alltså kidneybönor från burk, och då sa hon ”Du anar inte hur mycket socker det finns i dem där! De är alltså inte så hälsosamma som man kan tro.” … VADÅ, hon äter helt vanliga bönor för fan! Inte en mcdonalds hamburgare och milkshake?
Och dessa historier kommer jag ihåg, för det påverkar mig SÅ mycket att folk säger dessa sakerna. Jag det etsar sig fast i huvudet liksom. De förstår inte alls hur stor effekt det kan ha på andra, helt hälsosamma människor.
Ja, alla verkar ätstörda. Min familj har lärt sig att inte kommentera men min sambos släkt pratar mkt om vikt, vad som är nyttigt och kommenterar om någon gått upp/ ner i vikt.
Övervikt handlar inte om att man är okunnig om kaloriinnehåll.
Jag tror absolut att det beror på det i vissa fall. Absolut inte i alla, men i vissa.
Jag räknar kalorier för att gå ner till hälsosam vikt och ”rätt” BMI för att få en operation betald av landstinget. Gått ner 20 kg sedan början av februari. Kaloriräkningen gör att jag kan äta allt, men i mängder som är normala, istället för i överflöd som tidigare. På helgerna äter jag tre normala måltider utan att räkna, äter godis/efterrätt/snacks om jag är sugen. Veckodagarna begränsar jag kaloriintaget/ligger på underskott, men fokuserar ändå på att få äta mig mätt. Inte gått hungrig en endaste dag. Förstår problematiken kring kaloriräkning. Min plan är att efter nådd målvikt räkna ett par månader till för att lära mig hur mycket jag behöver äta för att ligga viktstabilt. Programmera om hjärnan att inte vara ätstörd efter +15 års övervikt, frosseri och besatthet av att äta mycket mat och onyttigheter.
Bör kanske tillägga att jag utöver detta även skapat många nya rutiner för att få in vardagsmotion. Tar aldrig bilen utan går/springer/cyklar dit jag ska, leker aktivt med barnen, tar trappor istället för hiss. Försöker mao skapa en fungerande hälsosam vardag ur alla aspekter.
Men varför behöver du en operation då om du kan fixa viktnedgången på egen hand? Det är väl bara att fortsätta på samma sätt, verkar som du har hittat en väg som funkar.
Ser nu att det kan misstolkas? Ska alltså inte göra en operation som rör övervikt! Utan en operation av en medfödd missbildning som enbart landstinget beskostar om jag har normalt BMI för att minska risk för komplikationer vid sövning, läkning etc.
Aha, missuppfattade. Ursäkta! Bra kämpat av dig.
Min mamma genomförde 16weeks nyligen .
Fokuset för henne var MUSKLER, så hennes personliga kostschema var anpassat för att äta av så mycket som möjligt som ökar muskelmassan .
Hon vägde sin mat för att se att hon får TILLRÄCKLIGT MYCKET . De var mer regel än undantag att hon tog mat, vägde den och sedan visade vågen att hon behöver lägga på mycket MER .
Så det finns otroligt många sidor av detta. Hon är 51 och säger att hon aldrig mått så bra och varit så stark.
Tycker det är svårt. Å ena sidan ett jättebra verktyg för personer som vill gå ner i vikt eller hålla sin vikt. Vilket kan bero på en uppsjö av olika saker. Det är lätt idag att döma någon som räknar kalorier trots att man inte vet något om den personens bakgrund och motiv till kaloriräknandet. Den kroppen som Jelena strävar efter kommer inte gratis utan kräver många hårda timmar på gymmet och noga lagd kost. Det kan jag respektera. Det är trots allt ett faktum att människan idag (överlag) rör på sig mindre och äter mer än vad många av oss behöver. Portioner blir större, vi åker elsparkcykel i stället för att gå och är mer stillasittande än någonsin. Jag tror många skulle behöva se i grova drag hur mycket en människa behöver äta per dag eftersom många överäter (jag är medveten om att detta varierar för individ till individ osv, men det finns måånga människor som äter bra mycket mer än vad de behöver varje dag).
Å andra sidan är det min uppfattning att många personer som räknar kalorier och har strikt kost gör det pga. ätstörningar/ätstörda beteenden. Man kan maskera dem genom att hänvisa till sitt kostschema och få extremkontroll över sitt matintag utan att någon ifrågasätter det. Att ha stenkoll på hur mycket kalorier det är i skiva bröd eller kycklingfilé och konstant tänka i de banorna vid varje matintag måste vara oerhört påfrestande för psyket.
I grund och botten är det nog denna normalisering jag tycker är skrämmande, att man ska äta X och träna Y för att få superkroppen. Vill ha ett samhälle där rörelse uppmuntras – men inte genom endast styrketräning – utan promenader, cykla, simma. Ett samhälle där man uppmuntras att käka varierat utan att räkna minsta molekyl. Den stora majoriteten håller en god ”normalvikt” genom vardagsmotion och ett matintag utan att räkna kalorier. Men det är inte tillräckligt idag.
Tänker att det är omodernt. Ett mått på energi inte näring. LCHF, Periodisk Fasta, WW Points är bättre att hålla koll.
Jag vägde mig i juni förra året och landade på 135 kilo, visste ju självklart att jag var otroligt överviktig, bestämde mig då att göra en omläggning/omtänk av min kost.
Jag tog ner en app och började räkna kalorier, för att jag ska gå ner i vikt ska jag äta 1800 kalorier varje dag, vilket vissa dagar känns som massor om jag äter rätt och äter jag fel så försvinner det jag får äta snabbt.
Tex pizza är ju mindre bra då försvinner kalorier snabbt, MEN jag kommer aldrig neka mig något jag gillar, en pizza ibland och att gå över på kalorier den dagen gör inget i det långa loppet bara det inte blir för ofta.
Vissa dagar kommer jag inte upp i det jag får äta kalorimässigt.
Äter mycket mer grönsaker nu, och frukostmackan är oftast havregrynsgröt nu.
Men vid tex jul/midsommar osv så struntar jag i allt vad kalorier heter.
Skulle aldrig kunna leva på tex såna där shaker, vill ha min sallad och fisk/köttbit till.
Försöker även få till mer promenader
Har gått ner runt 25 kilo och 24 cm runt midjan utan att anstränga mig.
Diskuterar inte kalorier med folk, men tex kollegor har frågar hur jag gör för att gå ner och då berättar jag
Jag räknar och äter vlcd nu. Men jag märker att jag blir besatt. Nu väger jag inte i närheten av vad jag vägde innan graviditet, men sätter små delmål.
Jag tror det är väldigt enkelt att få ätstörningar när man gör så.
Du blir ju besatt för att du äter för lite som du skriver? Är man hungrig hela tiden kan man ju inte tänka på annat än mat? Skulle du istället lägga dig på ett rimligt underskott skulle du kunna äta dig mätt och hålla dig till det under en lång tid.
Jag är inte hungrig dock. Jag har svårt att få i mig alla shakes per dag.
Glömmer aldrig gympalektionen i åttan när läraren tipsade oss 14-åringar att ladda ner fatsecret och logga allt vi åt. Sjukt.
Jag har haft problem med att kunna gå upp i vikt hela livet och har fått utstå enorm kritik. Dels kritik om att jag är äcklig, skelett, jag sänder ut dåliga budskap.
Men också kritik när jag räknat kalorier, för att se till att jag får i mig TILLRÄCKLIGT. Jag har kollat näring och kalorier etc för uppenbarligen har jag fått i mig för lite och därför ej kan lägga på mig.
Min existens skapar kritik. Mitt försök att förändra mig ger kritik. Men ska ju inte klaga eftersom smala människor inte har den rättigheten och att vi bara borde vara nöjda med att vi ”tillhör samhällets normer”. Trots att vi uppenbarligen inte duger som smala, för lite former ska man ju inte ha…
Jag räknar mina inkomster och har koll på mina räkningar. Fördelar pengarna så de spenderas lagom och ändå räcker till. Impulshandlar för små summor ibland. Inte för ofta och inte för dyrt. Ibland måste jag spara till en dyrare sak jag vill ha. Jag behöver inte ta lån och betala skulder. Jag känner mig nöjd, trygg och sover gott. Min ekonomi är stabil och långsiktig och jag kallas ansvarsfull!
Jag räknar mina kcal och har koll på min träning. Ser till att kcal intas i lagom mängd men ändå räcker till. Impulsäter nått litet ibland. Men inte för ofta och inte för mycket. Ibland äter jag kcalsnålare på dagen och spar kcal till kvällens festmåltid. Jag känner mig nöjd, trygg och sover gott. Jag blir inte överviktig och behöver inte banta. Min kropp är frisk och stark men jag kallas fixerad?
Mycket klokt skrivet, jag håller med om ditt perspektiv