Paul och jag åker till Idre på måndag och ska åka längdskidor. Jag har aldrig gjort det innan så det blir spännande.
Idre fjäll har sparat snö från förra säsongen vilket är lite häftigt. // Isabella Löwengrip
Isabella Löwengrip berättar på sin blogg att hon och pojkvännen ska åka till Idre för att åka längdskidor.
Det blir första gången för henne och hon beskriver hur man sparat snö från förra säsongen, någonting hon tycker låter häftigt.
Under inlägget så får hon kommentarer om ifall hon tänkt på hur det går till när snön sparas. Att allt mer eller mindre går att göra, men att det kan ha en stor påverkan på klimatet.
Att Isabellas livsstil kan bidra till att hennes barnbarn inte kommer att uppleva snö i exempelvis Idre.
Eftersom jag ÄLSKAR skidåkning, men endast som åskådare, så känner jag givetvis till att det finns skidtunnlar – som den här i Torsby – där man kan åka längdskidor året om, men det här med att spara snö har jag aldrig riktigt funderat över.
Hur vanligt är det och hur stor påverkan har det egentligen på klimatet?
Idre är den skidanläggning i Sverige som sparar absolut mest snö.
De brukar spara snö på upp till 250.000 kubikmeter, medan andra anläggningar kanske sparar 5.000 -15.000 kubikmeter, mest för att kunna skapa skidspår.
Konstsnö är enklare att spara än natursnö, då den är mer kompakt och inte lika lätt smälter.
Så hur förvarar man då den sparade snön? Inte i stora frysrum som jag trodde, utan i högar utomhus som man sedan täcker med antingen duk eller någon sorts bark, träflis eller sågspån, säger Erik Melin Söderström, ledare för projektet Snörik på organisationen Peak Innovation i den här artikeln i Dagens Nyheter.
Så hur ser snöskapandet och sparandet ut ur en ren klimatsynpunkt?
Att tillverka konstsnö kräver energi, och energiåtgång är någonting som i sin tur kan påverka klimatet negativt.
Att skapa snösäsonger kan alltså i förlängningen bidra till att minska snösäsonger, enligt DNs artikel.
Är det då försvarbart att hålla igång skidanläggningar till varje pris, när det i sig kan ha en klimatpåverkan?
Svaret på den frågan varierar nog rätt rejält, beroende på vem den ställs till.
Så här svarar Erik Melin Söderström avslutningsvis i DNs artikel:
Frågan är vettig och svaret är att det beror på. Historiskt gick det att åka skidor på till exempel Hallandsåsen, men det har ändrats på grund av klimatförändring. Då är frågan; ska vi försöka att med klimatanpassningsåtgärder vidmakthålla kulturella vanor som skidåkning? Kan man leverera skidåkning utan klimatpåverkan så kan det vara försvarbart, i så fall är det en fråga om vad vi bör använda vår eventuellt begränsade mängd energi till, men det är egentligen en fråga som ska avgöras högre upp – i politiken. Men det är också en marknadsfråga, vill folk betala för att åka skidor så kan man skapa förutsättningarna.
Blev ni något klokare?
För egen del så är jag gärna utan snö, årets alla dagar förutom julafton. Och när det tävlas i längdåkning och skidskytte.
Jag hatar när det är kallt och jag hatar när det är halt, och således hatar jag även att åka skridskor, men det får vi avhandla i ett annat inlägg.
Så…
Borde Isabella ha åkt tåg till Köpenhamn, i stället för flyg för att dra sitt klimatstrå till stacken eller ska vi bara morra lite på henne och hävda att hon säkert är orsaken till minst 600 av alla Idres sparade snökubikmetrar?
Ps. Det snöade hos oss igår. Jag kände mig kränkt.
Föregående inlägg 