Saxat från Elaines blogg
Elaine berättar om hur hon tar att vissa av er tycker att hon blir som ett barn när hon blir arg. Rätt väl skulle jag tro, med tanke på det sms hon skickade mig.
Hon håller dock absolut inte med och hävdar istället att hon blir som en orangutang. 🙂
Brukar ni gå ”banans”? Alltså total syntax error? Göra en ”Falling down”?
Jag gör det ganska sällan men däremot kan jag känna att jag är på god väg ganska ofta.
För egen del känner jag att jag slösar för mycket energi att gå bananas själv allt för ofta, men det är extremt underhållande när andra gör det.
Men visst är det skönt att bara få totalt släppa loss alla känslor – och ibland händer det även mig. Eller som min kompis Per skulle sagt: Här kommer alla känslorna på en och samma gång. 🙂
Har ni några ”bananaz-berättelser” att dela med er av?
Dessa kommer från Elaines blogg och är gruvligt underhållande:
Föregående inlägg 
När mitt ex berättade att han varit otrogen, har svårt att tro att han kommer vara det igen! ?
Vilket sms?
bilden är med i inlägget
Helblind. Ser inte smset.
Jag är en känslomänniska ut i fingerspetsarna och mina föräldrar brukar tala om för mig att dom kan möta vilken biffig människa i en mörkgränd utan att vara rädd men när jag tappar de så flyr dom. En extremt dålig egenskap då jag ibland ”kan stå” en meter från mig själv och se hur förbannad ja blir utan att kunna styra de men o andra sidan så är de sällan någon ger sig på mig två gånger
Jag är likadan. Jag blir galen när gränsen är nådd alltså, det brakar loss totalt och jag tappar allt förstånd. Efteråt ett sånt psykbryt så skakar jag som en galning och har lite svårt att minnas vad jag sagt eller inte… Måste vara något fel på mig, tur att det bara händer kanske en gång har tredje år ?
Då är de garanterat fel på mig också hehe. Ja hade ett riktigt sådant psykbryt för två veckor sedan vart så förbannad prg av att maten ja väntat på, på donken var över 20 minuter sen och dessutom kall.. Skäms fortfarande men mina vänner har kul åt de, skönt man kan glädja någon ändå..
Samma här, sen när jag minns tillbaka är det enbart från ett utifrånperspektiv och jag minns bara hur det svartnade.
Dock lugnare nu för tiden och det tar mycket längre tid innan jag får psykbryt, många telefoner som slängts i väggar genom åren. Nu får jag nästan bara ordentliga psykbryt när jag tycker någon blir orättvist behandlad och som svårt att säga ifrån själv etc. Det är bara det att jag har svårt att välja mina krig och inte gå in med buller och brak för andras skull då jag är den som får ta konsekvenserna (och så många gör det inte för mig sen ändå) Men har så svårt att vara tyst, ännu värre om ett gäng ger sig på ngn ensam och utsatt.
Senaste gången var väl när ett gäng ungdomar stod och skrattade och pekade åt en man i rullstol.
Urch, sådant gör så förbannat ont när man skrattar åt någon som inte är som mängden, eller som mängden anser är rätt. Då får man för övrigt reagera, kanske lär sig omgivningen något på att inte skratta åt andra människor.
Ja har också svårt för det där att välja mina ”krig” jag är en person som alltid ger allt oavsett om människor ger allt, något eller inget tillbaks, i tron om att en dag ger dom allt för mig också. Ja har dock blivit bättre ju äldre ja blir på att inte skydda allt och alla då det är som du säger, bara en själv som förlorar på de
Så uppenbart att hon bara ville bli omnämnd här ?
Men hade inte Elaine slutat blogga? Har för mig jag läste om det här för ett tag sen iallafall, kanske därför hon försöker ragga tillbaka lite läsare nu ? Om det inte är jag som minns helt fel dvs.
Hon bloggar fram till den 28 augusti, då hennes avtal löper ut. Jag gillar att hon visar många sidor av sig själv och att hon har sin försörjning ordnad på annat sätt än att göra reklam för grejer som ingen egentligen behöver.
Aha har också undrat när hon ska sluta, men synd tycker jag för jag gillar hennes blogg, den är trevlig.
Kan inte vänta flera dagar på Öppet spår.
Hur får en tillbaka tilliten för sin partner efter otrohet? Finns det något hen kan göra? I detta fallet kysste hen en annan person i helgen, trots ett sex månader långt förhållande.
Helt ärligt, ett sex månader långt förhållande är inte värt att kämpa för på det sättet… Efter sex månader ska man ju fortfarande bara ha ögon för varandra och vara nykär. Personen kommer fortsätta vara otrogen om hen är det redan. Bättre att lägga ner tid på att hitta en vettig partner än att slösa den på någon som inte värdesätter en tillräckligt högt.
Vi har känt varandra och dejtat i drygt ett år, men förhållandet har varit officiellt i sex månader.
Fortfarande väldigt kort tid.
Det förändrar inte min åsikt, är fortfarande väldigt kort tid. Men det är klart att du själv känner situationen bäst och behöver inte lyssna på mitt råd.
Nästa gång blir det sex, inte fråga OM utan NÄR. Dumpa för ditt eget bästa, finns så härliga män där ute som har respekt för sig själv och sin partner. ❤️
Håller med Norrländskan, utifrån mina egna erfarenheter. Första två gångerna var det en kyss och ett hångel, tredje och sista gången knullade han någon annan.
Vill tillägga att han berättade direkt och var ångerfull varje gång, ingen dålig kille i övrigt. Men är villig att hålla med om ”once a cheater, always a cheater”
Allt handlar väl egentligen om hur personen verkar förhålla sig till det som skedde. Uttrycks det skuld/skam och ånger? Känns det genuint? Fick du reda på kyssen genom att personen berättade det för dig direkt? En kyss behöver verkligen inte vara mer än en puss i stunden. Inte hela världen enligt mig även om man såklart har rätt att bli och känna sig besviken. Kommunicera med varandra. Ribban för kommunikation i en relation sätts tidigt och kommer avgöra hur länge ni stannar med varandra. Lycka till ?
Tänkte samma, hur känner din partner? Mitt x gjorde samma sak (han är inte ett x på grund av detta) och han var väldigt ångerfull och skämdes rejält. Direkt så berättade han för mig när han kommit hem om vad som hänt. Jag blev totalt förstörd men jag märkte att han mådde riktigt dåligt av detta och skulle inte göra om det igen. Och det gjorde han inte heller
Men tycker din kille inte att det var en nog deal? Då hade jag tänkt om tre gånger innan jag gått vidare i förhållandet
Går man och hånglar på andra redan efter 6 månader, då lär personen ha noll respekt/vara trogen om 6 år heller. Inget att satsa på med andra ord!
Intressant att alla trodde att det var en man som bedragit en kvinna.
Det var jag, flickvännen, som fyllekysste en annan kille och jag berättade det själv för pojkvännen idag. Jag ångrar mig och skäms otroligt mycket, är helt apatisk och kan inte äta. Min kille har sagt att han inte vill göra slut och att vi ska lösa det här men att han såklart är sårad och inte fattar vad jag tänkte. Det gör inte jag heller men jag vet att det inte finns några ursäkter eller rimliga förklaringar. Han sa själv att jag inte var otrogen, utan gjort något väldigt dumt, och att en kyss ändå är förhållandevis milt. Jag är så ledsen och vill bara laga det hål jag gjort i hans hjärta.
(Jag vet att det inte är synd om mig i den här situationen och att jag är ett svin, så snälla spara på de hårda orden. Men behövde skriva av mig, kanske få svar från någon som varit med om samma.)
Då råder jag dig att göra allt i ett försök att vinna hans kärlek och förtroende igen. Gör inte slut. Låt honom göra slut med dig när han inser att du saknar respekt för honom.
Missade du parentesen? De sista orden gjorde jävligt ont. Men det förtjänar jag väl.
Om du inte vill höra sanningen så ta det med dina vänner istället, på internet skriver folk vad de tycker.
Han är i förnekelse klart en kyssa är att vara otrogen. Du kommer göra det igen…! Han borde lämna dig då tillit är AO och en färskvara, du har förbrukat den.
Man frågar sin partner först innan man gör saker med andra. Finns inga ursäkter till att vara intim på något sätt utanför sitt förhållande. Jag skulle inte satsat på dig, för tidigt in i förhållandet för att jag skulle se mellan fingrarna på en sån sak
Känner väl spontant att kan du inte hålla dig ifrån att kyssa andra nu när ni är i nykär-fasen, hur blir det sen när förhållandet blir lite slentrian? Borde ni verkligen vara ett par?
Det kommer ta tid men du kan vinna tilliten tillbaka igen. Och gör inte om det. Av erfarenhet vet jag att ’once a cheater, always a cheater’ inte stämmer på mig i alla fall. Du gjorde ett misstag (har gjort samma men vi hade varit tillsammans i 3 år) och han mådde skit efter och även jag. Jag fick kämpa för att vinna tillbaka hans tillit och det tog tid men vi kom förbi det genom att prata och att jag bevisade för honom att han kunde lita på mig. Jag drack mindre (en period inte alls) och kunde fortfarande gå ut med mina vänner men såg till att han visste att jag älskade honom och att inget hände.
Mitt hände på fyllan när jag var alldeles för full (ingen ursäkt för det jag gjorde var svinigt), men jag hade aldrig gjort det nykter.
Vi hittade tillbaka till varandra. Du gjorde ett fel, men om han kommer lita på dig igen, förlåta dig och ni håller ihop så behöver du jobba på att förlåta dig själv när han gjort det.
Tack tack tack för din kommentar. Jag var också för full, och har bestämt mig för en vit period nu på obestämd framtid. Kommer aldrig göra om det och älskar honom så mycket. Hoppas att vi går samma framtid till mötes som ni ❤
Låter klokt. Och jag tror inte heller att du kommer göra om det, jag mådde väldigt dåligt över att ha sårat någon jag älskade så mycket och har aldrig gjort om det. Håller tummarna för er och stort lycka till ❤️
Och försök att inte ta åt dig allt för mycket av andra hårda kommentarer här, folk har svårt för otrohet (förståligt) men fokusera på din kille och dig och vad ni behöver just nu. Om han är arg och ledsen så hantera det, men bär inte med dig andras anonyma ilska härifrån.
❤❤❤
Förstår inte vad det är för fel på folk här. En gång otrogen betyder INTE alltid otrogen! Min partner var otrogen väldigt tidigt i vårt förhållande och självklart var min naturliga reaktion att tvivla på om det ens var värt att försöka. Men hen visade sådan ånger och insikt i varför det skett, gjorde allt jag bad om (tex få älta det oavsett tid på dygnet, respektera att jag ej klarade att hen gick ut på krogen på ett tag), samt tog egna initiativ för att påvisa sin kärlek för mig. Hen tog helt enkelt 100% ansvar för sitt misstag och gjorde allt för att hjälpa mig läka, samt rannsakade sig själv och arbetade på det som fått hen att vara otrogen från första början.
7 år senare har vi, och har haft, ett underbart förhållande helt utan snedsteg. För eventuella pessimister som läser så är min partners sociala liv tyvärr mycket begränsat så JA, jag vet 100% att hen inte varit otrogen igen. Vill också påpeka att det hen fick ”stå ut med” under tiden efter otroheten, tex ej gå ut på krogen, var både tillfälligt men också kortvarigt. En hjälp på traven för att jag och vårt förhållande skulle läka helt enkelt. Tilliten kom tillbaka relativt snabbt och har funnits där sedan dess.
Med det sagt så förstår jag att det i många fall inte går att komma över. Hade min partner inte varit så pass tillmötesgående hade det aldrig fungerat. Man kan heller aldrig kräva av den utsatta att denne ska klara av att fortsätta. Jag har full förståelse för folk som väljer att lämna utan att ens försöka först.
Men det kan gå, om båda är redo att kämpa stenhårt för det. Jag är så tacksam över att jag fann den styrkan.
Tack för din kommentar, den ger hopp. Jag fattar att vi har en jobbig, obestämt lång, tid framför oss men håller vi ihop är det värt det. Tack. ❤
inte så konstigt att folk tror det när du frågat hur man får tillbaka förtroendet för någon efter otrohet, då låter det som den som frågar är den som blivit bedragen.
Och alla här inne brukar antas vara kvinnor, utom de få som kommenterar med mansnamn 😉
Hade lämnat, precis som någon annan skrev är ett 6 månader långt förhållande inte särskilt långt och hade inte kämpat för det.. tankarna och oron om att det ska hända igen hade ätit upp mig inifrån och ut..
Hej nyckelpiga!
Min pojkvän hade sex med sitt ex 2 veckor efter jag hade flyttat ner till honom (då vi bodde i olika städer) och vi hade då varit officiellt tillsammans i ca 4 månader. Det är nu två år sen och jag litar fortfarande inte 100% på honom och ibland kan jag fortfarande bli jättearg och äcklad av honom MEN jag valde att ge honom en till chans och han är seriöst världens bästa kille nu och jag vet innerst inne att han skulle aldrig göra något liknade igen. Det är svårt att bara göra slut sådär, man har ju investerat massa tid och känslor till en person och ska man göra pang slut pga att dom tog ett jävligt dåligt val (väljer att kalla det val, inte misstag. Man kysser inte/har sex med någon av misstag)? Så av egen erfarenhet så hade jag nog försökt att förlåta honom/henne, men bara om du känner att det är det rätta att göra och om du är säker på att du kan, så småningom, förlåta hen. Om det skulle hända igen så är det inte mycket att hänga i granen! Stor kram till dig ♥️
Tack snälla för dina ord. Nu var det jag som kysste någon annan, men det ger en sekunds hopp att läsa din kommentar. Tack.
Jag tror att få saker i livet är svart-vita. Inte heller otrohet. Blir lite ledsen när jag läser många som skriver once a cheater…osv. Givetvis är det viktigt vad den som gjort snedsteget har för förhållningssätt till det som hänt. Men finns ånger och vilja (från båda) tror jag att man kan komma vidare. Med arbete. Men det är väl vad ett förhållande handlar om? Jag vet flera exempel på förhållanden där det förekommit otrohet, sexmissbruk etc. där man genom mycket arbete (terapi) tårar och vilja kommit ut som ett väldigt starkt par med otroligt stor kärlek och omsorg för varandra på andra sidan. Jag säger inte att det kan gälla för alla, eller i alla lägen. Men det kan också var en sida, för vissa. Tror man att ett snedsteg alltid innebär slutet, så kanske man också går miste om något som i slutändan kan bli större än man kunnat föreställa sig.
Väldigt klokt skrivet, Bibbi! ♥️
Tack tack tack Bibbi.
Bra skrivet!
Jag funderar även på VARFÖR folk är otrogna. Jag har svårt att tänka mig att alla är svin som inte kan hålla fingrarna i styr.
Jag var otrogen med den killen som nu är min man sedan 37 år tillbaka, det var den enda gången för jag ville verkligen ha honom. Jag gjorde slut med min dåvarande pojkvän samma natt.
Så man behöver inte vara otrogen fler gånger.
Frågorna du bör ställa är:
– Varför gjorde han det? Denna fråga är viktig!
Om det var så att han bara var uttråkad? Full? Intresserad pga uppmärksamhet? Beroende på svaret så får du bilda din egen uppfattning om det är värt det. Vissa är inte intresserade nog för att vara trogen, andra har bekräftelsebehov etc.
– Vem kysste han? Är det en kollega, vän, bekant, okänd etc? Kommer han behöva ha kontakt med denna person igen eller kan han avsluta allt kontakt?
– Ånger. Berättade han självmant eller kom på honom eller fick det berättat av någon annan?
Om han berättade själv så är det ett tecken på att han, trots otroheten, var ärlig och ger dig all info så du kan bestämma om du vill vara kvar.
– Magkänsla. Vi känner inte honom, men du gör det. Har ni haft problem innan med att haft ögonen på andra tjejer eller haft historik med att vara otrogen? Säger din magkänsla att han kommer göra det igen eller tror du att du kan lita på honom?
Ah! Jag ser att det visade sig att det var du som var otrogen, men samma frågor gäller för dig!
Svara på detta för dig själv och var helt ärlig med dig själv.
Är själv i den sitsen just nu, att jag var otrogen mot min pojkvän sen ett par år tillbaka. Vi är inte tillsammans än men vi ses och det är nästan som förr. Men jag vet att jag har tidigare haft problem med att var trogen och går nu hos en psykolog för att försöka förstå och förändra mitt beteende. Innan jag känner att jag kan vara den personen som han förtjänar så vill jag inte bli ihop igen utan att vara på en bättre plats mentalt. Det går absolut att bli förlåten men det krävs också att man kan visa ånger, förstå det man gör fel och att man visar att man faktiskt försöker göra något åt det som hänt. Nu är en kyss relativt milt som du säger, klart en partner känner sig sviken i vilket fall, men det är inte en affär bakom hans rygg i flera månader direkt. Allt är inte svart och vitt. Om du kan vara ärlig i varför du tror du gör det, så kanske han kan förstå. Oftast är det ”varför” som är jobbigast för den andra personen.
Lycka till.
Tack snälla du. ❤
Min man var otrogen för 7 år sedan och vi har fortfarande inte kommit över det. Faktum är att vi håller på och separerar nu.
Såhär i efterhand önskar jag att jag hade lämnat direkt när detta hände, istället för att plåga mig själv i 7 år.
Jag bara säger.
Jag fick ett bryt på en gubbe häromveckan. Var på väg till jobbet och behövde snabbt in på ICA för att köpa något att äta på min rast. Parkerar cykeln på sidan av butiken, inte i ett cykelställ pga var stressad och orkade inte ta mig till cykelparkeringen. Två andra hade parkerat på liknande vis närmre ingången till ICA.
När jag står och låser min cykel hör jag plötsligt ljudet av en cykel som faller till backen. Kollar upp och ser en gubbe gå förbi en av cyklarna som nu ligger på backen, och han går fram till nästa cykel och knuffar omkull den också. Sen tar han sikte på mig, och jag ser direkt att han är ute efter bråk.
Han börjar skrika att jag inte ska parkera där. Och i sak så håller jag med honom, men efter att han har puttat omkull två andra cyklar och nu är sjukt otrevlig så tänker jag inte flytta cykeln. Försöker först att ignorera honom men han vägrar släppa fram mig. Han skriker igen att jag ska flytta cykeln, och jag säger åt honom att ”nej, det tänker jag inte göra för det jag ska göra på ICA tar fem minuter, SLÄPP FRAM MIG och lyft upp cyklarna du puttade omkull”. Han fortsätter att skrika, och människorna i jordgubbsståndet stirrar på oss och då brister det för mig. Jag skriker i snabb följd ”GUBBJÄVEL GUBBJÄVEL GUBBJÄVEL GUBBJÄVEL GUBBJÄVEL” medan jag bogserar min låsta cykel på ett hjul förbi honom och till cykelstället, fortsatt skrikande, och rusar sedan in på ICA. Väl där inne får jag jättedåligt samvete men på nåt vis var det ganska skönt också.
Men usch vilken gubbjävel, du ska inte ha dåligt samvete för det. Han hade kunnat vara något mer pedagogisk tycker man, helt rimligt att du fick psykbryt.
När jag jobbade extra på en lokal guldsmedsaffär för typ tio år sen så hade vi en herre som kom in och ville titta på vardagsringar, men vi hade inget inne som skulle passa honom då han hade ramar, istället för händer, i princip. Han blev så jääääkla arg, sade högt till alla i butiken att ingen skulle handla här pga den usla servicen, att storväxta män hånas av ägarna och att han vägrar skämmas för den han är, osv osv. JAG ÖNSKAR DIG INTE EN TREVLIG DAG! fräste han när han gick, tillräckligt högt för att alla skulle höra honom.
En annan rev loss nycklarna ur säkerhetslåset i mina byxor för att han minsann inte hade tid att vänta på sin tur och själv visste vad han ville ha (som var inlåst pga diamantsmycken kostar multum, hallå?).
En annan föste upp glasdörren och rev ner flera olika dyra guldhalsband för att han ville ”jämföra själv utan att någon maler massa jävla säljsnack i örona på mig jag har väl en egen hjärna att tänka med.” Inte samma man, men alla tre var män runt sextio. Ett litet sidospår bara när vi talar om gubbj…vlar. 😉
är bibliotekarie och jobbar just nu på ett folkbibliotek. Åh herreJ … säger jag bara! Fy f*n vad folk kan bete sig. Både män o kvinnor, vanligtvis i åldern 45 o över. Yngre pers är oftare trevligare, men inte alltid. Jag ser yrket som ett serviceyrke o är alltid trevlig o tillmötesgående, men inombords stönar jag ofta över ”allmänheten”. Jobbade i vården förr. Då kunde man iaf ”trösta ” sig med att folk var sjuka och mådde dåligt och därför inte alltid betedde sig så schysst. Men på biblioteket?
Behöver bara ge mig ut i trafiken så får jag utbrott ? (ja jag jobbar på det!)
Vredesutbrott har ju också med stress och press att göra. Man tål liksom ingenting
Som mitt ex usch var vidrigt att åka bil med denna besserwissern ?
Usch, läskigt med såna som dig i trafiken.
Snarare, usch för såna som inte kan köra bil ordentligt. Och Usch, för såna som ska tala om för andra människor att dom är läskiga ?
En person som inte är stresstålig i trafiken är läskig
Det handlar ej om att jag inte tål stress, snarare om att alla andra ej verkar göra det och kör därefter. Det är ju inte direkt på nivån av jag sliter ut någin ur bilen vid ett rödljus och puckar på dom.
Såhär:
1. Kan peka finger åt folk som beter sig som idioter i trafiken.
2. Tutar om personen i fråga beter sig farligt.
3. Tror ej tant Agda märker jättemycket av att jag skriker i min bil.
Blir faktiskt måttligt less på folk som t ex antingen ska köra 10 km/h under hastighetsgränsen oavsett hastighet eller folk som har noll jävla koll på sin bil. Klart som fan man blir less när bilen man möter tar upp halva min vägbana så jag typ får åka i diket för att inte krocka, vilket händer VARENDA gång jag kör på dom mindre och ofta krokiga vägarna där jag bor.
HAHAHHAH är du jag??
skriker helt utomjordiska skrik när jag är själv i bilen. det riktiga djuret kommer fram. speciellt de två sakerna du nämner är absoluta mardrömmar. vet inte varför man må så bra av att få ur sig frustrationen på ett så ”aggressivt” sätt dock.
fast det värsta måste vara folk som håller upp vänster fil på motorvägen så ALLA sitter fast. Finns inget som genererar en sån reaktion från mig i hela världen; fast det objektivt sätt ligger långt nere på listan av saker som gör mig arg på mänskligheten. why is it like this
Fast va? Är det inte mer läskigt med folk som skiter i att blinka, som knör sig fram där det egentligen inte går, som gör idiotiska omkörningar osv? Det är de man får utbrott på. Bland annat.
Om du inte är förbannad när du kör bil är du inte tillräckligt uppmärksam; lyft blicken och se idioterna.
Jag är likadan ? Min syrra säger att jag lider av road rage och attitydproblem i trafiken. Det har flippats mer än ett finger. Tutar däremot i stort sett aldrig, jag tycker det tyder på viss självbehärskning ?
Ni kan vara lugna, mina utbrott påverkar inte er. Mer min stackars killes hörsel.
Men kan idioter lära sig att köra ordentligt kanske jag skulle få mindre utbrott. Undrar varenda dag var folk tagit sina körkort nånstans.
Haha tutar inte heller bara skriker i aöö frustration. Typ när folk VÄGRAR bromsa lite så man kan komma in i fien ifrån en påfart? Nej alla är såna jävla egoister..det är problemet. Jag först jag först!!
Just nu får jag vredesutbrott av en helvetisk javalaboration och ett djur blir jag inte: men jag är för närvarande ett åskmoln.
Javalaboration – jag tänker på att brygga kaffe men det kanske inte är vad som avses?
Jag gissar kodning i språket java? 😉
Mvh java/.net-utvecklare.
Vill du göra min labb? ?
Mvh/testare
Vad är det för uppgift? 😀
Haha, har semester och lyckats hålla mig från att koda hittills, men börjar känna mig understimulerad ??
En uppgift som gör så jag snart hänger mig! Ska vi mejla?
Sorry för sent svar, som sagt, semester! Har du lyckats lösa problemet eller behöver du fortfarande hjälp? 🙂 har du en mail du kan langa?
Nej hahaha! Programmering.
Programmering?
Aldrig varit så förbannad som när jag lärde mig php, javascript och sql på en och samma gång. ??
Eller hur! Jag är egentligen ingen programmerare. Jag har en IT-utbildning jag tog för många år sedan men då hatade jag programmering och var värdelös. Sedan så läste jag något emellan som jag ångrar som fan och nu ska jag bli testare till hösten och vi måste göra två laborationer som ska vara klara innan vi börjar och jag har gjort den ena men inte den andra (som jag är på nu) och jag orkar inte ?
Min son kan verkligen få det att svartna för ögonen ibland när han lägger den sidan till. Oftast blir det så om jag har sovit dåligt. Han är 2,5 år. Sen har jag en liten bebis med och det är fan så jävla jobbigt med 2 barn (ja jag får skylla mig själv som skaffade barn, men man måste få bli förbannad ibland). Brukar stänga in mig själv i sovrummet en liten stund och typ… skrika i kudden..
Om du kände så med ett barn, varför skaffade du då ett till? Jag undrar nyfiket.
För att du ska få känna dig förmer säkert!
Lisa, lugna ner dig. Jag känner mig inte förmer anonym utan jag ställde en fråga bara. Kul att ha en bitter människa som dig runt sig, är du en energislukare irl också? Var bara tyst om du inte vet hur man är trevlig.
”Var bara tyst om du inte vet hur man är trevlig” – kanske du ska säga det till dig själv? Du var otrevlig mot Anonym, det spelar ingen roll att du försökte bädda in det i ett trevligt framförande.
Haha, R är ju den här som verkligen inte vet hur man är trevlig om hen tror att det var en ok ställd fråga!
Barn går igenom olika faser. Periodvis kan de vara som små änglar, medan de andra perioder känns mer som om de vore besatta av ondsinta smådjävlar. Man låter inte bli att skaffa barn för det och har rätt att tycka vissa perioder är tuffare än andra.
Anonym 16:18: det finns ett ljus i slutet av tunneln. Jag har 17 månader mellan mina söner och det har varit en prövning för tålamodet måååånga gånger. Men nu har de vuxit ur småbarnsåren, så nuförtiden är det superlätt och kontakten mellan dem som syskon är fantastisk att få uppleva. Så fortsätt att skrika i kudden och tänk på att det bara är en FAS i barnens liv.
Jag vet det, men jag har tyvärr sett allt för många föräldrar som skaffat fler än ett barn trots att de inte ens kunde klara av sitt första. Därför min fråga.
Men öh? Man är gravid i nio månader så det första barnet hinner transformeras ett antal gånger mellan den tid då ett till barn endast är på planeringsstadiet tills det sedan är färdigbakat och utkrystat ur livmodern. Mycket hinner hända på nästan ett år.
För att stora var ju inte jobbig då. Han började trotsa när det var försent och bebis nr 2 låg i magen. Och så är det väl klart att jag vill ha ett syskon till mitt barn, det är ju superroligt för dom!
Och som Madelon skrev, det är ju faser. Det går över! Han har ju sina stunder då han är så gullig att jag vill äta upp honom typ. Set jämnar ut sig!
Haha samma här!!! Eller så säger jag att jag bara ska duscha till min kille och så sitter jag och gråter en skvätt på toan istället ?
När jag gick i högstadiet var jag under en period mobbad. En kille kom och försökte ta stryp tag på mig med min nyckelkedja. Ingen sa något. Samma dag kommer puckot igen, tar hela nyckelkedjan med nycklar och går iväg. Jag går efter, blir förbannad (jag har lååååång stubin), tar tag i kragen på skjortan, rycker (!!) kedjan ur handen och puttar sen iväg honom in i en korridor där det var massa skåp och annat löst folk som säkert var minst lika stora idioter som honom. Han gick genom en dörr och när den stängdes hörde jag ”Men fy faaan va lång hon är!” (Var 180-183 cm då).
Pappa träffa sen på honom på Rusta när jag var typ 18-19 år. Berätta för honom och han kunna inte sluta skratta ? ”Men du som är så snäll!” Ja ??
Förstår ingenting: lång? Rusta? Vem berättade för pappa?
Så otydligt är det inte. Hon blev i högstadiet retad för att hon var lång. Hennes pappa träffade av en slump på killen som retat henne på Rusta några år senare, varpå hon återgav historien om nyckelkedjan. Pappan blev förvånad eftersom hon annars alltid är så snäll och som sagt har lång stubin, alltså sällan får utbrott.
Ursäkta ??? Om jag inte skrev så tydligt så du förstod. Jag var stressad, då jag skulle iväg å bada. Ha en fortsatt trevlig sommar!
(Och tack Sandra för att du förklara va jag egentligen mena hehe ?❤️)
Jag har kastat en öl på en (fränmande) kille på krogen. Kanske vardagsmat för vissa men jävlar jag skäms fortfarande ögonen ur mig, trots att det har gått nästan tre år. Men fan vad dum och dryg och ”skön snubbe” han var. Då tappade jag det. Annars har alla WWII-bråk varit med min syster, men syskon kan ju konsten att trycka på varandras knappar också…
Vi var som mest 15 ungdomar boendes i samma hus samtidigt (8 syskon, pojk och flickvänner och kompisar). Plus föräldrar. Det har blivit ett och annat bråk genom åren ?
Höggravid och en sådan härlig dag när precis allt gått fel. Hissen sönder, glömde köpa mjölk, hittar inte nycklarna, blåbärsfläck på kritvit ny blus etc. Ställer mig och ska steka falukorv. Svetten rinner. Ska hälla ner den skivade falukorven från skärbrädan ner i pannan… och ungefär tio bitar trillar över kanten och ner på golvet istället.
”MEN SATANS JÄVLA K*KFALUKORV!!! VAD FAN!!! JAG ORKAR INTE MER NU!! JÄVLA SKIT ALLTING!”
Tårarna sprutar och jag kastar stekpannan i vasken med flygande falukorvsbitar.
Min sambo som då var helt ovetande om tidigare fel den här dagen.. såg aningen.. chockad ut.
Hahahahah
Åh nu är jag inte höggravid, men varit med om när bägaren rinner över. När det känns som att hela dagen motarbetar en.
Efter en skit dag skulle jag skruva ihop en Ikea möbel (borde väntat till en bättre dag), det gick i alla fall inte som jag ville och slutade med att jag blev så arg och skrek på möbeln och började gråta. En chockad sambo skruvade ihop den och bäddade ner mig i sängen ?
Hahah skruva ihop en IKEA-möbel när man är arg sen innan måste ju vara de tvärsta eldprovet någonsin. Klarar NÅGON av det?
JAG!!! Jag har klarat att skriva ihop en IKEA möbel och var arg som en tjur samtidigt! Men jag fick ihop möbeln, inga problem. MEEEN…När jag senare skulle skruva isär den (vet inte varför.. fick någon smart idé?) så gick det fan inte. När jag i all min ilska hade skruvat ihop den hade jag också förstört ALLA skruvarna så mejseln fick inget fäste, ej heller skruvmaskin. Dessutom hade jag limmat ihop alla delarna innan jag dratt i skruvarna. Yup, jag har nog världens mest stabila byrå (som jag inte tog isär, men det var nära att den åkte ut genom fönstert). ???
När man inte har tillräckligt många läsare så man smsar bloggbevakning och hoppas att man hamnar på bloggen
Blev ursinnig och kastade en sko i väggen en gång när jag sjöng och inte kunde ta en hög ton. Det är fortfarande ett märke där.
Hahahaha jag dör, tänker på den där videon med tjejen som försöker sjunga ”I Will always love you” och blir skitförbannad när hon inte kan ta höga noter
Efter att min man tillfrisknat från cancer blir jag inte arg längre. Önskar att jag kunde bli riktigt arg på något ”vad som helst ” igen. Men jag är lugn som en filbunke och skrattar åt sådant som gjort mig upprörd tidigare.
Vad fint 🙂
när jag gick i mellanstadiet hade vi fortfarande bänkar med lock istället för bord och vi satt i rader. killen i bänken framför mig vägde/lutade alltid på sin stol så den var lutad mot min bänk, och han gungade fram och tillbaka så att stolen tog i bänken och stötte till den när jag skulle skriva. efter femtioelfte gången när jag dessutom bett honom sluta, skjuter jag min stol bakåt och drar undan bänken mot mig precis när han ska luta sig bakåt, så att han åker rakt i golvet med ett BANG! jag blev så himla arg hahaha. xD och han såg helt chockad ut men gjorde inte illa sig (läraren var inte i rummet). men han gjorde aldrig om det!
Åh de bänkarna. Kommer ihåg att jag hade en poster med systrarna graaf ett tag i locket haha
alltså jag har gjort exakt samma som du med bänken Rebecka Hahaha. Top 5 bästa jag gjort!???
Jag går sällan bananas men när det väl sker är det på goda grunder och då är det på den nivån att det svartnar för ögonen och jag går karate kid på den stackars lilla jävel som tagit sig friheten att förorätta mig. ”Goda grunder” avser tyvärr uteslutande de killsvin som tafsat på mig.
I övrigt är jag förhållandevis lugn ändå. ?
PS. Angående den där kommentaren på Elaines blogg om att såra med ord så är det det mest fruktansvärda jag kan föreställa mig. Kastar 1000 gånger hellre farmors porslin i golvet än att tala om för min sambo vad jag egentligen känner i stridens hetta.
Dagen innan vårt bröllop klippte jag av mig fingertoppen. Då var jag…Inte glad.
Är tyvärr pinsamt kass på att gå bananas. Till min stora förtret. Jag är för snäll, mesig eller what ever. Eller så finner jag mig bara inte pga blir för paff. För några dagar sedan gick jag med hunden på en gångväg (bred, ingen liten stig utan tre personer skulle lätt kunna gå i bredd utan att nudda varandra). Hunden är kopplad och upptagen med att intresserat nosa på en tuva vid vägkanten. Då kommer en svettig +55 gubbe gåendes rakt mot mig. Jag tänker inte mer på det eftersom det finns gott om plats för en ”omkörning”. Men istället GÅR HAN RAKT IN I MIG.
Jag hinner inte reagera. Han har en rejäl gubbmage (ni vet när gubbar ser ut att vara gravida i nionde månaden) som dunsar rakt på mig. ”Högertrafik” väser han irriterat med munnen obehagligt nära mitt ansikte innan han går vidare. Kvar står jag – helt paff. Blir så förbannad på mig själv. Borde ha sprungit efter och sagt ett och annat istället för att stå där som en förvånad fåntratt.
Om det händer igen får du säga att han FÖR I HELVETE MÅSTE VARNA FÖR BRED LAST! ?
Hahaha ja! Tack! Behöver en fusklapp i fickan att ta till när sådant där händer. Så jag slipper stå mållös.
Fast gubbj**eln har ju fel. Man går på VÄNSTER sida av vägen. Oavsett om det är gångväg eller ej. Vi är inga fordon.
Sen är det ju sjukt att han inte bara kunde gå runt ändå. Så är det ofta med män tycker jag, de gillar inte att väja för andra. Därför väjer jag aldrig för män som tror att de äger gatan de går på heller. Har gått in i flera stycken. Några har blivit ganska hotfulla för att jag har vägrat flytta på mig.
Hear! Hear! Samtidigt som jag kan tycka att det verkar sinnesrubbat att åberopa någon form av trafikregler på en promenadväg som enbart används av fotgängare. Det är i vilket fall alla gånger enklare för honom att parera mig än att jag först ska behöva dra undan en nosande hund för att släppa förbi honom.
Jag har knallat på den där vägen i åratal utan att frontalkrocka med en annan människa en enda gång. Så han var en idiot bara.
Jag önskar jag kunde! Drömmer ofta att jag gör det. Herregud va jag slåss skriker o klöser i sömnen. Nu menar jag inte att jag vill slåss men tänker att det kanske vpre bra att bli lite förbannad på riktigt än att vara det i sömnen
Jag blev mobbad i grundskolan och önskar ofta jag kunde gå tillbaka i tiden och skrika lungorna ur mig på idioterna. Tänker på alla gånger de rynkade på näsan och sa ”ska du inte duscha?!” efter idrotten. Jag bodde 30 meter från skolan och det var sista lektionen så jag duschade hemma… Önskar jag bara hade kunnat vråla ut ”Ska du skita i! Vill du se mig naken och onanera till det sedan eller? Ditt äckliga svin!” Haha 🙂 Eller vidriga killar som skrek fetto och annat efter en på mellanstadiet. Hade varit kul att vråla tillbaka något. Men men… man kan ju inte resa i tiden så får roa mig med dessa dagdrömmar. Blev nog ganska fast i duktig flicka facket och även vid 30 är jag snäll och tyst för det mesta.
känner igen det där. Alltför väl.
När min son var mindre var vi på ett lekland. Där fanns det runda, stora ringar som man kunde sitta i och åka ner för en backe. Ett annat barn och hans pappa hade släpat upp två ringar för att hans unge skulle slippa stå i kö efter han åkt ner med den första ringen. Min unge blev förbannad och började dra i den ringen som pappan höll kvar där uppe. Pappan blir arg och säger på ett elakt sätt ”sluta larva dig, är du fem år eller?”. Precis då kom jag upp för backen, tappar det helt och skriker över hela leklandet ”NEJ HAN ÄR FAKTISKT 5 OCH ETT HALVT!! VAD ÄR DIN URSÄKT DIN LATA JÄVEL?! BETE DIG SOM EN VUXEN, VAR EN FÖREBILD OCH SLÄPP RINGJÄVELN NU!”.
Japp, kände mig som en riktigt bra förebild själv efteråt… eller inte ?
Skrattade högt ? kunde lika gärna varit jag!
Du är fan grym!! Stå upp för din unge 😀 Haha älskar detta! Så jävla bra svar med 🙂
Haha känner igen de där delux. Var på ett lekland och två ungar knödde sig före mitt kusinbarn. Jag la fram armen och påpekade för ungarna att dom får ställa sig i kö som alla andra barn, då svarar någon av dom att nej de skall vi inte göra (föräldrarna står nedanför) så jag tag tag i unge och säger jo du, ställ dig i kö som alla andra.. Så stälde ja mig framför dom, barnen ropa på sina föräldrar som vände om och gick. Mycket bra förebild på den också 😉
Jag märker att jag börjat tappa det lättare efter jag fick barn (som också skapar sådana bryt ibland). En gång fick jag sånt spel på min son att jag med full kraft sulade in ett litet plastflygplan (Dusty Spridenfält) i ett köksskåp till hela familjens förskräckelse. Jag skällde också ut en stackars SJ-kundtjänstperson (not my proudest moment) efter att ha väntat i telefonkö i två timmar. När jag kom fram så ville hon att jag skulle ringa ett annat nummer. Min harang var läng och jag minns faktiskt inte hela. Men delar, exempelvis: DU FÖRSTÅR VÄL ATT JAG INTE ÄR EN JÄVLA IDIOT, JAG RINGER DET HÄR NUMRET FÖR ATT DET STOD SÅ PÅ HEMSIDAN DITT SPÅN! och JAG SKA HYRA EN BUSS ISTÄLLET, OCH DESSUTOM SÄTTA PÅ EN BANDEROLL DÄR DEY STÅR: ÅK INTE MED SJ. Men jag fick både hjälp och extra rabatt efter det.
Jag ca 10 år ville ha godis men fick inte. Blev så arg att jag slängde en sko genom fönstret. Behöver jag säga att det tog tid innan jag fick godis? ?
Haha efter att origin hade raderat några av mina expansionspaket från the sims 3 för att jag köpt de från onlinesidor som inte var de ringde jag in till kundservice ( som förövrigt är nästintill omöjlig att komma fram till). för första gången i mitt liv stod jag och gråtskrek på personen i andra ändan av luren. var mycket : NI ÄR TJUVAR OCH NI HAR BESTULIT MIG. NI HAR BESTULIT MIN TID,MITT ENGAGEMANG OCH NI HAR FÖRST OCH FRÄMST TJUVAT MIG PÅ MINA PENGAR…. jag har spelat sims i 15 ÅR och ni har precis FÖRLORAT EN AV ERA MEST LOJALA KUNDER. JAG KOMMER AKTIVT ATT FÖRA PROPAGANDA EMOT ERT FÖRETAG BLAND MINA VÄNNER OCH PÅ NÄTET… HUR KAN NI GÖRA SÅHÄR!!??!” ja jag blev väldigt teatraliskt dramatisk men killen höll sig fantastiskt lugn och trevlig och jag bad tillslut om ursäkt som den lilla idiot jag var.
Har ni sett den videon på en kille vars mamma raderar hans wow konto och han blir så arg så han stoppar upp fjärrkontrollen i rumpan på sig själv? det var tekniskt sätt jag fast riktat mot en annan person via telefon.
tragiskt ja jag vet låt mig vara
Jag fick ett bryt på en gubbe i en bil en gång. Jag var stressad och på väg hem från en kompis tillsammans med min mamma. Det var mitt i rusningstrafik och jag skulle göra vänstersväng ut på 70-väg, men kom aldrig ut. Jag bestämde mig då att svänga höger istället, blinkade i god tid och försökte ställa mig så jag visade vart jag skulle, och kunde då köra ut. Ca 1 km efteråt kör en kombi ifatt mig med en gubbe som tutade flera gånger och hytte med näven åt mig. Blev väldigt irriterad, men körde in på en ganska tom parkering för att vända. Då kommer en annan kombi från andra hållet, också med en gubbe i, som kör liksom efter mig och sen sakta framför mig och stirrar åt mitt håll.. jag blir då arg, stannar och hissar ner rutan, varpå han hissar ner sin, och skriker ”va f*n vill du?”. han svarar att han ska möta nån där och jag skriker då ”ja det är då inte jag i alla fall!!!” Och sen kör jag därifrån med mamma helt chockad bredvid mig. Ska tilläggas att jag var höggravid också ?
Tycker att det är så tydligt att du har ett gott öga till Elaine. Hade BB skrivit i närheten så korkade saker som Elaine hade DU gått bananas.
Elaine ljuger inte för att tjäna grova pengar, där har du den stora skillnaden.
…..
Min sambo hade en ovana att alltid kommentera min bilkörning när han satt i passagerarstolen. Små saker som ” du växlar för hårt, det luktar koppling, akta trottoarkanten ” och andra petitesser som verkligen kan få mig att se rött. En dag blev jag så arg att jag stannade vid sidan av vägen och röt åt honom, att det är endast en person i detta förhållande som fått fortkötningaböter, sladdat av vägen, fått p-bot, haft punktering samt kört sönder en motor, och det är FAN INTE JAG!!!!!! SÅ NU HÅLLER DU KÄFTEN OM MIN BILKÖRNING ANNARS GÅR DU HEM!!!! Hahaha ?
Som tur var kan vi skratta åt det idag, och han har aldrig kommenterat min körning efter detta.
Jag skulle flyga till Sverige och planen var att klämma in en stund i Stockholm för att träffa en kompis nyfödda bebis innan jag skulle ta tåget vidare upp i landet. Såg SÅ mycket fram emot det. Skulle dock mellanlanda i ett annat land först och av okänd anledning kom vi in försent så jag missade anslutningsflyget. Tappade det helt. Stormade fram till informationsdisken och skrek till den stackars killen: JAG HATAR DIG!!! innan jag vände mig om och gick. Inte mitt elegantaste ögonblick.
För ett par år sen skulle jag (i 25-års åldern) gå över ett övergångsställe här i stan där jag bor, mitt under lunchrusningen med mycket människor i rörelse. Övergångsstället är synligt för de passerande bilisterna en god bit innan, men ändå var det en gubbe i BMW och med släp som tydligen missade att jag började gå över, så han fick tvärnita. Han vevade ner rutan och sa ”du kan ju för fan inte bara gå!” jag pekar menande på skylten som visar övergångsställe. Då säger han ”jävla…. ragata!” och börjar åka. På en millisekund reagerade jag och skrek för full hals samtidigt som jag gav honom dubbla fuck-fingrar ”GUBBJÄVEL!!!!”. Behöver jag säga att jag förvånades lika mycket över mig själv som alla runt omkring mig gjorde? Vet inte vad som flög i mig. Jag blev bara så jävla arg.