Alice Stenlöf festar med Chris Brown – får kritik från följarna

Runt 10:30 in i den här videon så berättar Alice om en situation hon och hennes sällskap hamnade på när de var och festade på en beach club. 
De står och dansar och en av kvinnorna i Alice sällskap gör ”fuck you-fingrar” i luften, som en del av sin koreografi.
En medelålderns man som passerar dem tar så illa vid sig att han sliter ner kvinnan i håret och börjar slår henne.
Samtidigt som den andra kvinnan klarar sig undan, så hamnar istället Alice i skottlinjen för mannen, som istället drar ner Alice i håret och börjar måtta slag mot henne.
Hon beskriver det hela som helt surrealistiskt, att hon varit i ett slagsmål med en fullvuxen man, som tydligen ska ha varit någon typ av maffiaboss.

Fyra och en halv sekund efter att hon berättat om det här slagsmålet så berättar hon att hon minsann hängt med sin barndomsidol, Chris Brown.
Hon säger att han var hennes idol ”pre-Rihanna” vilket syftar till att Chris Brown fällts för att ha misshandlat sin dåvarande flickvän Rihanna, kvällen före Grammy Awards 2009.
Alice och hennes sällskap blir inbjudna till Chris Browns efterfest, dit de så småningom åker och blir välkomnade i dörren av huvudpersonen själv. Så mycket för ”pre-Rihanna Chris Brown” alltså…
Alice beskriver honom som en skittrevlig kille som bara vill sjunga och dansa. Han är ”precis så som man tror att han ska vara”, enligt Alice men jag tror helt ärligt att fler tänker kvinnomisshandlare när de hör namnet Chris Brown, än en skittrevlig kille som bara vill sjunga och dansa.

Av kommentarerna under Alice video att döma så verkar fler än jag tänka samma sak. 
Här är ett utdrag av dem:

Alice Stenlöf om märkesväskor – då och nu.

Svar på läsarfråga: Hur lyckas jag att inte bry mig om dyra väskor? SVAR Hej Alice! Jag lyssnade på eran podd – där nämner du lite kort om att du inte äger märkesväskor. Det tyckte jag var roligt att höra då många bloggare och influensers i ditt yrke har mycket dyra materiella varor. Jag har absolut inget emot märkesväskor. Vill man ha något och har ekonomin så kör! Men det jag undrar är: hur lyckas du inte bry dig när du är den i gänget som inte har en dyrare märkesväska? Jag önskar att jag kunde komma till det stadiet du är i. Alla tjejer i min gymnasieklass har dyra väskor eller dyra dataväskor och jag vill inte lägga ner min sparade pengar på det. Men samtidigt sticker jag ut bland tjejerna för jag inte har dyra varor. Kram. Hej bästa! Först och främst, tack för en grym och fett relevant fråga. Jag gick också i en skola där mina klasskompisar hade väskor från Chanel, Louis vitton och Balenciaga redan från åldern 14 och jag har på något sätt alltid varit exponerad för dyra väskor och kläder genom att mina kompisar hade det, men aldrig jag. Jag har inte varit i en situation där mina föräldrar inte haft möjlighet att köpa det jag var i behov av som tex en ny vinterjacka, skor, ryggsäck eller liknande. Men att en chanelväska skulle trilla in under familjens julgran har aldrig varit min verklighet. Det har självklart varit stunder under mina tonår där jag önskade att jag också hade råd med massa dyra fina kläder, väskor och skor. Jag jobbade en hel sommar för att ha råd med en belstaffjacka som “alla” populära tjejer i min skola hade. Jag minns så tydligt mammas ångest när hon skjutsade in mig till stan för att jag bestämt skulle gå och köpa jackan för alla de pengar jag slitit en hel sommar för att spara ihop till. Men efter att ha fått bära samma jacka en vinter och att jag fick känna på hur det är att ha det där dyra som “alla” andra hade, insåg jag snabbt hur det inte gjorde mig en gnutta lyckligare. Ett år senare sålde jag jackan och för samma pengar kunde jag göra så mycket roliga saker, vilket jag idag värdesätter mycket högre. Jag håller verkligen med dig i att har man ekonomin till att köpa tex en chanel – go for it! U go Glen coco. Men det är problematiskt att det är så otroligt eftersträvansvärt och normaliserat det är att lägga tre månadslöner på en enda väska. Influencers och bloggerskor är såklart en stor del av detta eftersom de når ut till en så stor publik, däribland väldigt många unga tjejer och killar, som i sin tur ökar ett “behov” av dyra ting hos dem som deras föräldrar inte kan mäta upp till. Personligen vill jag köpa min egna lägenhet innan jag lägger pengar på en orimligt dyr väska. Eller betala för min drömresa, spara till mitt drömbröllop eller vad som helst. Jag tycker det är så mycket coolare om man klarar av att prioritera sådana saker i första hand. Där är alla såklart olika! Jag har lyckas distansera mig från behovet av de dyra väskorna osv eftersom jag utvecklat en stor respekt för värdet av pengar. Med åren har jag lärt mig att väldigt lite av det jag faktiskt lägger pengar på är saker jag behöver, utan saker jag unnar mig. När jag var yngre kunde jag tex tänka att en dyr datorväska är något jag behöver för att alla andra hade det. Sist men inte minst så tycker jag personligen att det är det mycket coolare och originellt om du lyckas skapa en egen stil utan att du bär alla de dyraste plaggen. Be the cool kid and do your own thing ?

Källa: Alice Stenlöf blogg

Mycket har hänt sedan 2018 i livet som Alice Stenlöf. 

Jag håller verkligen med dig i att har man ekonomin till att köpa tex en chanel – go for it! U go Glen coco.
Men det är problematiskt att det är så otroligt eftersträvansvärt och normaliserat det är att lägga tre månadslöner på en enda väska.
[…]

Jag har lyckas distansera mig från behovet av de dyra väskorna osv eftersom jag utvecklat en stor respekt för värdet av pengar.

Istället för att peka ett ”Blondinbellskt finger” min vana trogen, och skrika ”SKENHELIGT” så tänker jag att det är mer konstruktivt att faktiskt diskutera kring det här.
Jag tänker så här. Har Alice tjänat så pass mycket pengar att de här väskorna inte längre är dyra för henne?
Att 50 000 kr nu, i hennes ögon är likställt med hur hon såg på 5000 kr tidigare?

Ju mer pengar man tjänar, desto färre säker blir dyra för ens plånbok?
Tjänar man 20 000 kr/månaden så är en viska för 1000 kr dyrt och en lyx man kanske inte känner att man unna sig. Tjänar man däremot 200 000 kr/månaden så är 1000 kr ingenting, utan en summa man praktiskt taget kan slänga i väg på vad som helst ogenomtänkt?

Samma sak egentligen med Bianca Ingrossos hyrda sommarhus. 
Att lägga 250 000 kr på något sådant finns inte ens på kartan för mig, samtidigt som det säkert kändes fullt rimligt för Bianca eftersom hon tjänat riktigt stora pengar de senaste åren.
Att pengars värde är dynamiskt och kostnader blir mer eller mindre rimliga, beroende på vems bankkonto de ska tas ifrån och vad som finns på det?

Är ni med på hur jag tänker?

Tack för tips!

Kvantitet över kvalitet?

Bianca Ingrosso plöjer vloggar och poddar på sin lediga tid, och beklagar sig över sina kollegor som säger ointressanta, tråkiga och upprepande saker, samtidigt som hon hyllar sin och Alice podd som de hade tidigare. Var tog respekten för underhållning, vill hon veta.

Vad säger ni?
Saknas det respekt för underhållning, eller handlar det mer om att alla vill vara överallt, på alla plattformar oavsett om man kan fylla dem med bra och intressant innehåll? Då förstår jag att man kan få känslan av att det är samma sak som tuggas om och om igen.

Är det mer kvantitet än kvalitet som gäller just nu? Borde man välja några få plattformar och format att satsa på, istället för att så där lite halvdant försöka finnas överallt?

Vad säger ni?
Saknar ni förresten Bianca och Alice podd?

Hur likt är för likt?

Den här klänningen från Bikbok som Alexandra Nilsson har på sig vs den här klänningen från Alice Stenlöfs märke A-DSGN? 

Är de lika eller påminner de kanske bara lite om varandra?
Vad tycker ni?

En liknande klänning finns även på Nelly för 349kr.


Och på HM för 199 kr

Tror vi kan konstatera att det här nog faktiskt bara är sommarens stora trend där alla liknar alla. 
Vilken klänning som släpptes först vet jag dock inte.
Vet ni?