Visa det här inlägget på Instagram

Anna Toledo Book verkar ha gjort allvar av att minska ner tiden hon spenderar på sociala medier. 
Det verkar sunt tycker jag. 
Varje gång hon gick live exempelvis så spenderade hon majoriteten av tiden på att försvara sig, tjafsa eller gråta, vilket är lite av ett slöseri med tid så det är enkom positivt att hon tagit ett liv tillbaka.
Jag hoppas Anna får möjligheten att uppträda i Melodifestivalen, en gång till, eftersom hennes bidrag blev diskat förra gången. Hon befinner sig ju trots allt i en inspelningsstudio.
En gång till kan hon få vara med, sen är det min tur. 😉

Tänk er en Melodifestivalisk duell. Jag, Anna Book och Cissi Wallin. Going head to head med varandra. Universum hade exploderat. 😉
Jag hade sjungit en smäktande pianoballad om någonting ömtåligt, Anna hade nog dragit till på en glad dänga medan Cissi Wallin nog hade sjungit om hur det är att vara kvinna och att slå ur underläge – men helt utan offerkofta, så klart.
Det hade varit någonting att poppa popcorn till, minst sagt..

Trollolollolollol!

Anna Toledano Book har skrivit ett inlägg på Instagram där hon vill visa medmänsklig omtanke för alla de människor som på något vis drabbats av olyckan på Gröna Lund. 
Det gör hon med ungefär fyra meningar, resten av inlägget handlar om Anna Book själv.
Märkligt hur man kan lyckas få en sådan här sak att handla om sig själv. Anna låter ju som kidsen på Tiktok som alla skriver om hur nära de själva varit att skadas i olyckan eftersom de åkte Jetline förra sommaren.
Märklit, mycket märkligt…

Nu har jag lyssnat på hela Emily Dahl och Ann Edlidens säsongsavslutning av podden ”Oförskämt att anta”, där duon går igenom Anna Books karriär, och lägger särskilt fokus på alla motsägelsefulla uppgifter som Anna strött omkring sig i media sedan det tidigare 80-talet.
Historien om Annas föräldrar, hur de träffades, hur hon kom till och om hennes och mammans relation till pappans släkt i Spanien, är så snurrig och konflikterande att man knappt tror att det är sant.
Och då ska man ha i åtanke att allt det här skedde långt innan det fanns internet eller sociala medier, men i det här avsnittet har poddarna samlat allt på ett ställe. När man stoppar upp dem på en tidslinje som de gör i den här podden så blir resultatet en smula…underhållande?
Man undrar vad som egentligen är sant, och om Anna ens själv vet det eller om hon bara slängt ur sig uppgifter till media, som hon tyckts passat bra för den eller den intervjun. De pratar även om hur Anna uppgivit att hon sjöng sin allra första låt med engelsk text när hon endast var 10 månader gammal.

Podden tar givetvis även upp Annas första medverkan i Fångarna på Fortet, som skedde redan 1995. Efter det har Anna varit lika vanligt förekommande på fortet som de kortväxta män som Gunilla Persson trodde blivit uppätna av tigrarna som brukade husera på fortets innegård, och vi är alla nyfikna på varför Anna var i Frankrike för några veckor sedan för att återigen spela in programmet, men som sedan lös med sin frånvaro. Enligt egen utsago ska hon ha haft en 10 timmar lång panikångestattack, och det låter ju inte så trevligt. Enligt Kry går en panikångestattack alltid över inom en timme, så Annas måste sannerligen ha varit jättejobbig.

”TramsFrans” gästar podden och pratar om sin relation till Anna och om hur har blivit blockad och avblockad fram och tillbaka – någonting även jag har erfarenhet av. Frans har varit med om både Anna Books drinkskola och den så kallade ”Gooh-gate” där Anna gick till attack mot Frans efter att han haft mage att påstå att de raviolis hon publicerat en bild på, är färdigköpt och producerad av matleverantören Gooh.

Vidare tar sig podden igenom Annas medverkan i Melodifestivalen, och segern i Biggest Loser VIP, där det älskade uttrycket ”BAM BAM BAM!” myntades. 
Den första halvan av podden går igenom Annas intervjuer och är späckad med de motstridiga uppgifter hon lämnat genom åren. Den andra halvan innehåller mer Annas olika tv-framträdanden, hennes legendariska livesändningar, konflikten med Tramsfrans och teorier om varför Anna till slut valt att ligga relativt lågt på sina sociala medier.
Det här är ett avsnitt som är väl värt att lyssna på, även för den som inte är fascinerad av Anna Book och hennes upptåg.

Jag rekommenderar den varmt, och hatten av till Emily och Ann för ett fantastiskt researcharbete!