Intervju:

Bakgrund:
I januari 2011 fälldes den då 23 åriga Nemo Hedén till skyddstillsyn med föreskrift att genomgå kriminalvårdens relations- och samlevnadsprogram samt att betala 12 300 kr i skadestånd till målsägaren för brottet ”sexuellt utnyttjande av barn”. Målsägande var vid brottets begående 14 år gammal och Nemo Hedén var 22 år.
I samma veva som åtalet föll hade Nemo Hedén precis slagit igenom som över en natt i skandalsåpan ”Kungarna av Tylösand” och löpsedlarna skrev ut ”NEMO HEDÉN ÅTALAD FÖR VÅLDTÄKT MOR BARN!”, ett åtal som senare skrevs ner till ”sexuellt utnyttjande av barn”.
Uppgifterna har gått isär, framför allt från Nemo själv. Visste han om flickans ålder? Ibland säger han nej, ibland ja. Hans egen ålder har också varierat från gång till gång. Från 20 år upp till 22  år, så vad hände egentligen och hur kommer det sig att uppgifterna är så spretiga? Frågorna är många och den kanske mest framträdande av dem alla:
Är hans ledsen för vad han gjort och tar han fullt ansvar för det eller försöker han skylla på den 14 åriga tjejen som faktiskt ”ville”?

För att få svar på dessa frågor och många mer – från er läsare och från mig själv efter att ha läst domen – så satte jag mig ner med Nemo för att gå till botten med det här.
Normalt sett är det Nemo som ställer frågorna men idag vänder vi på rollerna där jag är den som frågan och han den som svarar.

Det här är en intervju i fyra delar som kommer ta upp olika delar av Nemos liv:
– Del 1 – Barndom/missbruk hittar du HÄR!
– Del 2 – Kungarna av Tylösand
– Del 3 – Domen
– Del 4 – Framtiden/Podden

Alla fyra delarna kommer publiceras under dagen.

Del 2 – Kungarna av Tylösand:

”Calle Schulman sa att om jag fortsatte vara med en ny tjej varje kväll under den här månaden som så skulle han köpa mig en resa vart som helst i världen.” – Nemo Hedén

 

Jag ställer frågan rakt ut:
Känner du att Calle Schulman utnyttjade dig, en trasig och vilsen kille för att för att göra bra tv. Att han hetsade dig till att supa och knulla på bästa sändningstid samtidigt som han själv var packad under största delen av inspelningen?
– Tudelat. Jag gillar ju Calle och tycker att han ändå har betett sig ganska okej. Han är ju den enda från produktionen som har hört av sig efter, alltså ofta hört av sig och han bryr sig om mig genuint. Vi har kontakt än i dag och är vänner så jag har ju någonstans respekt för honom. Men samtidigt kan jag ju absolut tycka att hur det sköttes var väldigt vidrigt, alltså den här hetsen från dem. Han triggade oss till att göra de sjukaste sakerna och han erbjöd sig att köpa en resa till mig vart som helst i världen om jag nådde ett sexmål som han satte upp efter tredje dagen då jag haft sex med tre olik tjejer under de tre första dagarna.
Han sa att om jag fortsatte vara med en ny tjej varje kväll under den här månaden som så skulle han köpa mig en resa vart som helst i världen.
Det är ju helt sjukt.
Och så minns jag dag 25. Vi hade supit dygnet runt i 25 dagar och vi låg där. Vi var så trasiga och mådde så dåligt och då kommer Calle in och bara ”Va? Dricker ni inte idag? Alltså, fy fan vad otacksamma ni är! Vi gör er till kändisar och ni super inte? Vi gör er till kändisar och ni kan inte ens dricka varje dag. Mhm..kul!” Visst glimt i ögat men ändå…
Och jag tror till och med att vi drack då, jag och Jockiboi bara för att han höll på så där, bara för att göra honom glad.
Vi söp, trots att vi var helt sönder.
Så..jag är kluven till hur det sköttes och jag är kluven till Calles beteende men jag gillar Calle i grund och botten och jag har respekt för att han alltid har brytt sig om mig.

I dagens situation verkar många unga vilja bli kända till vilket pris som helst.
Det spelar inte så stor roll om det är genom att vinna ett Nobelpris eller genom Paradise Hotell, så länge man blir känd och det är någonting som Nemo tar upp i sin föreläsning. Besattheten av att bli känd! Han själv ville ju till varje pris bli känd, bli sedd, bli hörd, bli någon, bli älskad. Han visste ju, när han blev castad till ”Kungarna av Tylösand” att han var polisanmäld för den dom som han anar att vi kommer komma in på men han struntade i det för han var så besatt att bli känd. Besattheten av att fylla tomrummet gick över hans sunda förnuft. Han förstod givetvis att det inte var en bra idé för honom att bli känd med ett stundande rättegång men längtan efter att bli älskad för stunden var viktigare än någonting annat. Han tänkte att han kanske inte ens lever i höst så vem bryr sig.
Han tänkte att även fast han bara söp och knullade så kunde han få folk att tycka om honom, att han var en skön kille så rädslan för att bli mer ökänd än känd fanns inte. Han tänkte att han nog kunde få folk att tycka om honom eftersom han var så gränslös. Att vara klippt och skuren för programmet och garanterad en plats i ögonen på Calle Schulman var en stor komplimang och Nemo kände mest att ”det är klart jag ska vara med i ett sånt program” och alla hans vänner höll med. Klart Nemo ska göra ett sånt program.
Han jobbade på charterort och la någonstans grunden och skapade trenden för att casta dokusåpor på just dessa platser, typ Grabbarna Grus.
– De är ju där man släpper på alla hämningar. Tatueringar, sex och griseri. Den där gränslösheten och impulsiviteten.
Och det var ju sån jag var under Tylösandstiden men jag maxade det till 100% Ge folk det de vill ha. The story of my life, ge folk det de vill ha, hehe… Nemo 2.0.

Nemo berättar vidare om riskerna med ett snabbt kändisskap, att om man är en tomrumsmänniska som han är så är det väldigt riskabelt med ett snabbt kändisskap av flera men framförallt att hantera tomrummet som kommer efter.
– Det finns flera exempel på det. Jag är ett av dem men även Robinson-Robban som iscensatte en våldtäkt för att få en löpsedel eftersom han inte pallade tomrummet och någon Big Brother-tjej tog livet av sig för att hon inte fixade det. Det är bara ond, bråd död och skit och det är inte för alla.

Intervju:

Bakgrund:
I januari 2011 fälldes den då 23 åriga Nemo Hedén till skyddstillsyn med föreskrift att genomgå kriminalvårdens relations- och samlevnadsprogram samt att betala 12 300 kr i skadestånd till målsägaren för brottet ”sexuellt utnyttjande av barn”. Målsägande var vid brottets begående 14 år gammal och Nemo Hedén var 22 år.
I samma veva som åtalet föll hade Nemo Hedén precis slagit igenom som över en natt i skandalsåpan ”Kungarna av Tylösand” och löpsedlarna skrev ut ”NEMO HEDÉN ÅTALAD FÖR VÅLDTÄKT MOR BARN!”, ett åtal som senare skrevs ner till ”sexuellt utnyttjande av barn”.
Uppgifterna har gått isär, framför allt från Nemo själv. Visste han om flickans ålder? Ibland säger han nej, ibland ja. Hans egen ålder har också varierat från gång till gång. Från 20 år upp till 22  år, så vad hände egentligen och hur kommer det sig att uppgifterna är så spretiga? Frågorna är många och den kanske mest framträdande av dem alla:
Är hans ledsen för vad han gjort och tar han fullt ansvar för det eller försöker han skylla på den 14 åriga tjejen som faktiskt ”ville”?

För att få svar på dessa frågor och många mer – från er läsare och från mig själv efter att ha läst domen – så satte jag mig ner med Nemo för att gå till botten med det här.
Normalt sett är det Nemo som ställer frågorna men idag vänder vi på rollerna där jag är den som frågan och han den som svarar.

Det här är en intervju i fyra delar som kommer ta upp olika delar av Nemos liv:
– Del 1 – Barndom/missbruk
– Del 2 – Kungarna av Tylösand
– Del 3 – Domen
– Del 4 – Framtiden/Podden

Alla fyra delarna kommer publiceras under dagen.

Del 1 – Barndom/missbruk

 

”Jag sålde droger för att finansiera mitt eget missbruk.” – Nemo Hedén.

 

När pappan blev nykter så tog Nemo Hedén över platsen som familjens svarta får och det var i samband med det som han började missbruka alkohol och droger på allvar.
En dysfunktionell familj ska ha någon som ”kaosar” menar han,  men eftersom Nemo inte visste någonting om sjukdomen alkoholism så såg han inte varningssignalerna även fast han idag medger att han kanske borde ha gjort det. Han köpte helt enkelt inte att det rörde sig om en sjukdom förrän han själv insåg sitt egna missbruk.
– Har man ingen insikt så låter det ju mest som dåliga bortförklaringar, säger han och fortsätter;
– Det är ju klart att man inte sårar alla man älskar för att man vill skada sin omgivning utan man gör det ju för att man inte förmår bättre…man kan liksom inte och det fick ju jag känna på den hårda vägen.

När jag var liten tyckte jag mest att pappa bara var en dålig pappa. Jag skyllde väldigt mycket på honom. Alla mina snedsteg skyllde jag på honom men att skylla på någon i vuxen ålder, det tar ju en ingenstans.

Nemo gick till och med så långt att han började sälja droger sitt sista år som aktiv missbrukare för att finansiera sitt eget missbruk eftersom han inte kunde behålla ett jobb. På grund av sitt missbruk så klart men även på grund av den dom som kommer tas upp senare i den här intervjun.
Mest missbrukade han internetdroger eftersom de var lagliga så länge man låg steget före i molekylförändringarna och höll sig borta från de som blivit olagliga.
I samma veva som Nemo började jobba med sig själv så kom han till insikten att hans föräldrar förmodligen gjort så gott de kunnat under omständigheterna. Uppvuxen i ett kollektiv på Värmdö med en missbrukande pappa, en ledsen och maktlös mamma och hela 6 syskon så fick han slåss om kärlek och inte förrän i vuxen ålder har han minnen av att föräldrarna sagt ”Jag älskar dig” till honom, för det fanns helt enkelt inte plats för ömhetsuttryck i barndomen.

De djupaste såren från barndomen är pappans svek, lögner och frånvaro. De tydligaste minnena är att pappan mest sov på grund av sitt blandmissbruk (alkohol och tabletter). Han kunde till exempel sova sig igenom Nemos barnkalas.
En sak har etsat sig fast i Nemos medvetande och det märks att det är smärtsamt för honom att tala om:
– Jag minns en gång väldigt tydligt. Det här är så jävla mörkt men jag kan ta det ändå. Han kom hem från krogen en natt och kissade i min säng. Jag var sex år gammal och vaknade av det, gick upp och fattade ingenting. Min pappa kissar i min säng liksom…
Han däckade på golvet bredvid min säng. Dagen efter så kommer han till mig med en cd-skiva. Det var Aquas första, den där blåa och säger ”Förlåt för i natt. Jag skäms verkligen”.
Som barn till en missbrukare så är man ganska förlåtande och jag blev mest glad att pappa bad om ursäkt. Nästan dag kommer han med ett till exemplar av samma skiva och säger ”Förlåt för i natt Jag skäms verkligen.”

När jag frågar om relationen till pappan idag berättar Nemo att det är först nu, sedan han själv blivit nykter som de för första gången kan umgås på samma villkor. Pappan har varit nykter och drogfri i 8 år och Nemo har precis lagt månad 22 bakom sig – någonting han är stolt över.
De är båda drogfria och tar nu igen förlorad tid som far och son. De är båda två i tolvstegsprogrammet och en viktig del där är att göra upp med sitt förflutna så de pratar mycket om gamla sorger, missförstånd och liknande. –
Det är väldigt fint och vår relation är idag fantastiskt, säger Nemo och jag kan verkligen känna kärleken till fadern i hans ord.

För att jobba med sin bakgrund och sitt bagage så har Nemo precis genomgått en 20 veckor lång relationskurs som handlar om relationer genom livet där man går igenom de man haft, ända från barndomen upp till idag med dysfunktionella miljöer man vuxit upp i och hur de kan ha påverkat en. När han fick reda på att han skulle bli pappa så insåg han att det var viktigt för honom att veta vad som är viktigt för ett barn. En mall på hur en sund uppväxt ska vara för själv visste han inte.
-Min bakgrund har ju givit mig en mall för hur jag INTE vill att det ska bli för min dotter. Jag vill aldrig att det ska vara luddigt för henne, jag vill aldrig vara frånvarande för henne eller ljuga för henne. Jag vill att hon ska veta exakt var hon har mig. Jag vill ge henne det jag aldrig fick så att hon slipper bli som jag. Så att hon slipper bli en jävla människa som går runt och försöker fylla ett tomrum med sex, droger, alkohol, kändisskap. Det är ju det jobbigaste jag har i mitt liv och som jag fortfarande brottas med. Skit i podden och föreläsningarna, fuck det!

Att fylla det här tomrummet med allt, med bekräftelse. Jag sitter ju här med dig och ger den här intervjun ju.
Det är det enda som betyder någonting för mig i hela mitt liv, att ge henne det så att hon ska slippa det där tomrummet för de är det jobbigaste som finns och jag jobbar med det hela tiden, trots att det är lugnare i bröstet nu än på många år, erkänner Nemo.

Han medger att det varit en extremt jobbig kurs där han i princip gråtit minst häften av gångerna men att den har givit honom mängder med förklaringar på beteenden och liknande som han aldrig förstått tidigare.
– Jag har liksom aldrig fått någon självkänsla och jag tror att det är därför jag alltid har försökt söka mig till externa saker. Att jag aldrig fick någon riktig kärlek från start. Det låter som en klyschig sak att säga men det fanns ingen kärlek i vårt hem. Det var mest som en ungdomsgård där alla var olyckliga.
Och jag tror att om man aldrig får höra att man duger som man är, att man är fin och att ens föräldrar älskar en så kan det lätt skapas det där tomrummet i en och det är fan inte kul att ha, berättar han.

Ingenting är viktigare för honom än hans nykterhet, inte ens hans dotter. Han förklarar det för mig med orden ”Utan min nykterhet kommer jag förlora allting jag har nu. Podden, min karriär, min ekonomi som äntligen är stabil, alla mina relationer, mitt mående och min dotter, allting kommer jag förlora om jag inte är nykter så därför måste min nykterhet vara det viktigaste i mitt liv. Allting som jag sätter framför min nykterhet kommer jag förlora.”

I sin föreläsning så pratar han mycket om det här tomrummet. Att om man har det så är det rent livsfarligt med ett snabbt kändisskap likt det han själv fick genom sin medverkan i skandalsåpan ”Kungarna av Tylösand”. Efter kändisskapet, när lamporna slocknar, så är ju det där tomrummet större än någonsin och precis så var det för Nemo.
Ingen ville ha med honom att göra, tomrummet var större än någonsin så den enda lösningen för honom var att börja ta droger som en hjälp för att fly verkligheten.
Bristen på verktyg att hantera problemen gjorde att han sökte snabba kickar istället och det där tomrummet, det bara växte.
På frågan om han även räknar sig själv som sexmissbrukare svarar han att;
– Jag skulle säga att jag har haft en väldigt skev bild av sex. Först och främst måste jag säga att jag nog aldrig haft sex för njutningens skull. Jag har bara haft sex för att få bekräftelse i hela mitt liv. När jag haft diskussioner med polare genom livet om vad man gillar i sängen så visste jag aldrig vad jag skulle säga. Jag ville väl att det skulle vara en tjej där typ men vad jag gillar? Jag vet inte… Och det är så jävla sorligt för vad fan har jag levt för liv egentligen som aldrig haft se för att det varit skönt? Jag har haft sex för att känna mig behövd och älskad om än för en sekund bara. När mitt ex frågade mig förra sommaren vad jag gillar i sängen blev jag helt generad för jag hade ingen aning om att det är sådant man pratar om i en relation utan jag tyckte nästan att det var något smutsigt.
Men det är ju för att jag inte har behandlat sex som det fina, kärleksfulla det är utan mer som ett verktyg för att få bekräftelse och fylla det där tomrummet.
Sex har varit som alkohol eller kändisskap, en kick, flykt, bedövning men jag slutade kicksöka genom sex när jag började knarka på allvar. Droger var en mer effektiv väg att få en kick än sex och det sista året var bara mörk och jag hade ingen sexdrift överhuvudtaget.

Jag frågar honom hur han ser på sex nu, nu när han faktiskt har skapat det finaste han har genom sex – sin dotter Nova.
– Du kommer inte tro på mig nu men jag är en väldigt, väldigt asexuell människa. Det här är väldigt svårt att prata om, men sex är inte viktigt för mig. Jag skulle inte ha problem med att ha en relation där vi inte hade sex. Det är inte viktigt för mig och jag har aldrig förstått storheten med sex.
Det har varit en prestationsgrej eftersom jag alltid har varit besatt av vad folk tycker om mig.
Det har alltid varit viktigare vad andra tycker om mig än vad jag tycker om mig.

Att inte våga lita på sin egen åsikt är ett vanligt drag hos personer med dålig självkänsla och Nemo berättar att det genomsyrat hela hans liv. Han har ingen självkänsla och vet inte vad han tycker om sig själv så vad alla andra tycker har alltid blivit så mycket viktigare för honom. Han vågar inte lita på magkänslan om vad han tycker utan ifrågasätter den. Han behöver att någon annan talar om för honom att det han känner är rätt.
Det spelar ingen roll om hundratusen personer tycker att han gjort rätt i en sak, det är den där enda som inte tycker som blir viktigast, någonting som tog sig uttryck här nyligen när skådespelerskan Suzanne Reuter avbokade deras inspelning eftersom Nemo gladdes åt att innehållet i hans poddar blivit löpsedlar på Aftonbladet och Expressen, någonting som hon inte tyckte om då hon är väldigt kritisk till just kvällstidningar.
Då blev det väldigt påtagligt hur viktigt det var att han fick bekräftelse på att han inte gjort någonting fel.
Spår från barndomen är inte alltid enkla att sudda ut.