Dyra skor får Paul köpa till mig… :- ) Jag har jobbat så himla mycket i mitt liv och betalat för så mycket män tidigare i livet så idag har jag blivit en sån där tjej som bara önskar mig dyra saker med gott samvete. Det är liksom kompensation för andra faser i livet.
[…]

Barnen messade gulliga grattis-på-morsdag-sms men Paul ser inte alls att han har ett ansvar att fira mig, ”man firar sin mamma”. Där tycker vi lite olika.. Fast när jag tänkte efter så firade jag inte honom heller på Farsdag mer än en puss. // Isabella Löwengrip

Isabella Löwengrip delar med sig av hur hon ser på saker och ting i sin relation med Paul.
Hon tycker att han ska köpa henne dyra skor, för att kompensera för hennes tidigare partners, med vilka hon alltid betalat mest. Hon anser också att han bör fira henne mors dag, trots att barnen befinner sig hos sin pappa.
Utan att gå in på för mycket detaljer så måste jag säga att min inställning är helt tvärt emot hennes. Det är nästa så att jag börjar undra om det är den gamla Isabella Löwengripen som skriner igenom, och att hon enbart skriver det här för att provocera lite?

Paul är ju dock ingen pappa så det kanske inte är så konstigt att han inte blev firad? Du däremot är ju mamma ?

En person i hennes kommentarsfält skriver det här, men jag ser fortfarande inte varför Paul ska fira henne på morsdag när de inte ens har några gemensamma barn.
Vad tror ni?
Och vad säger ni om hennes resonemang?

 

Det pågår en ganska intressant diskussion i Isabella Löwengrips kommentarsfält. Den handlar om jämställdhet och om vem som gör vad i hemmet.
Någon tycker att Isabella och Paul borde dela upp alla sysslor mellan sig så det bli rättvist, trots att Isabella skriver att hon gillar att handla och laga mat, medan Paul gör annat i hemmet.
Så vad är egentligen jämställdhet? Att kadaverdisciplinerat dela alla sysslor 50/50 eller att kunna dela upp det så att alla parter är nöjda?

Jag tycker det senare, utan att behöva reflektera nämnvärt om saken. 
Vad tycker ni?

Så här skriver Jämställdshetsmyndigheten om det:

När vi arbetar för ökad jämställdhet arbetar vi för att alla människor ska ha rätt att forma sina egna liv. Ökad jämställdhet handlar om att inga idéer och föreställningar om kön ska bestämma eller begränsa vad vi kan och får göra. Målet för Sveriges jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt, både att forma sina egna liv och att forma samhället.
[…]

Jämställdhet handlar inte bara om jämn könsfördelning. Jämställdhet handlar också om att göra det tydligt vad som påverkar kvinnors och mäns livsvillkor inom olika områden i samhället. Bland det som påverkar våra livsvillkor finns bland annat attityder, till exempel olika synsätt normer, till exempel regler, riktlinjer och principer värderingar, till exempel uppfattningar och åsikter ideal, till exempel förebilder, mönsterbilder och idéer

Om båda trivs med upplägget, vem är då en okänd människa att gapa om jämställdhet?
Eller tycker Isabella att det är roligare att handla och laga mat, framför att fixa med bilen och poolen, för att hon är en förtryckt kvinna utan egen vilja eller åsikt?

Isabella Löwengrip och hennes bästis besöker just nu Öland, och Isabella har skrivit följande om Hotell Borgholm, sedan de checkade in:

• Framme! Vi ska bo på Hotell Borgholm över helgen.
• Idag åt vi middag sent i hotellets bistro och imorgon ska vi äta i restaurangen. Hotellet har verkligen lyckats med en hemtrevlig skandinavisk inredning. Det kan vara lite svårt ibland.
• Vi började gå vid 10.00 och vid 13.00 åt vi lunch och fikade. Hotell Borgholm hade packat en matsäck till oss. Sallad, äppeljuice, kolakakor och bullar. 
• Ikväll åt vi en avsmakningsmeny på Hotell Borgholm. Allt var väldigt gott och det är extra roligt att få äta rätterna när alla färska kryddor är ifrån hotellets trädgård. Jag kan verkligen rekommendera Hotell Borgholm. Ett av de mest mysiga hotellen på länge!

När jag ser den här typen av översvallande inlägg och positiva omdömen så börjar jag per automatik leta efter en reklamidentifiering, kanske mest för att erfarenhet lärt mig att influencers sällan gör den här typen av ”reklam” utan att få någonting för det.
Det återstår alltså att se hur de kommande inläggen är utformade, men jag tycker att det här luktar samarbete lång väg.
Vad tycker ni?

Den här lappen satt i barnens skola. Jag vet inte om jag har blivit superkonservativ eller om jag tänker fel men jag tycker inte att denna information från Umo är bra (typ som ungdomsmottagning online).

Läs pratbubblorna. ”Tittar jag för mycket på porr?” ”Alla har sett mina nudes” ”Hur länge växer kuken?”. Jag tycker inte att det är information eller ordval som passar barn som går i i låg och mellanstadiet. Men även om barnen är äldre – Varför skriva ordet kuk? Är det inte sådana ord som vi inte vill att barnen ska säga? // Isabella Löwengrip

Isabella Löwengrip kritiserade en plansch från UMO, som satt på barnens skola, och som hon funderade på att be rektorn ta ner.
Till Aftonbladet förtydligade hon kritiken med orden:

Det jag ifrågasätter är varför den här typen av informationsblad finns på låg- och mellanstadiet! Jag tycker aldrig att man som vuxen ska pracka på barn sex och vad det är.

I kommentarsfältet är det många som håller med Isabella.

 

I ett mejl till Aftonbladet skriver Annicka Troedsson, pressansvarig på UMO, att deras målgrupp är 13–25 år och att citaten de valt att ha med på affischen bygger på frågor de fått in från unga och ”det språk som unga använder”.

Vad är era tankar kring detta?