Idag vaknade jag fri från karantän men med en enorm PMS. Hela dagen kändes meningslös och jag ville bara stanna i sängen och gråta. Jag vet ju att det är PMS så det är inte hela världen men det är ändå jobbigt att känna såhär varje månad. Jag har ätit antidepp för det tidigare men jag försöker tackla det utan medicin. Det brukar hålla i sig i två dagar och det är bara låta dagarna gå och vara snäll mot sig själv. // Isabella Löwengrip

PMS har blivit lite av ett skällsord, någonting som slängs i ansiktet på en kvinna, som en man av någon anledning irriterar sig på.
”Vaddå, haru PMS eller?”
Jag har aldrig hört en kvinna uttrycka sig på det viset, och jag hoppas att jag slipper det fortsättningsvis också.

Jag själv lider inte av någon PMS alls att tala om, men har förstått att det är ett ganska stort problem för många kvinnor. Många influencers delar med sig av sina erfarenheter av detta på sociala medier, vilket jag tror lett till att av-stigmatisera det en smula.
Det är vanligt, det är inte att vara på dåligt humör och det kan på riktigt påverka människors liv och vardag något alldeles enormt.
I början av året läste jag den här artikeln om PDMS (som jag kom att tänka på när jag nu läste Isabellas inlägg.)

Tänk dig att bli dumpad av den du älskar – en gång i månaden.
Det var verkligheten för Jörgen, 49.
Hans sambo My, 42, har gjort slut med honom flera gånger – och alltid mellan ägglossning och mens. – Vi skulle sälja huset och flytta isär, sen kom mensen och då skulle vi fortsätta vara ihop.

Mys PMDS får henne nämligen att tvivla på deras kärlek.
Nu berättar de hur diagnosen påverkar deras liv och vardag, vilka strategier de hittat för att hjälpa varandra och hur de kämpar för sin relation. – Jag tänker att det är bra att vara öppen, säger My.

PMDS, premenstruellt dysforiskt syndrom, som ofta beskrivs som en allvarligare form av PMS, som ger psykiska besvär och svåra humörsymtom, enligt artikeln.
Det låter helt fruktansvärt, för alla inblandade.
Nu beskriver artikeln PMDS och inte PMS som är det Isabella skriver om, men att prata mer öppet om båda diagnoserna tror jag kan få fler att våga söka hjälp, istället för att bara lida i det tysta.

*tumme upp*

Vi promenerade i 1,5 timma förbi Dalénum på Lidingö, jag har knappt varit där. Det är ett nytt område. Det var skönt att få komma ut. // Isabella Löwengrip

Isabella och Paul har varit ute och promenerat på Lidingö, och nu verkar en Hanna ha tagit på sig att sprida ut att man kan få 5 600kr i böter om man gjort detta, för det har nämligen hennes kusin fått.
Jag undrar om den här kusinen vädjat till Hanna om hjälp med pengar att betala sina böter med, för varför skulle hon annars lura i henne detta?

För givetvis stämmer det inte. 
Så här står det nämligen på Smittskyddsläkarförenkningens informationsblad:

Kanske att Hanna behöver ta sig ett snack med sin kusin? ?

När Isabella Löwengrip och hennes sambo tog varsitt PCR-test inför den stundande resan till Schweiz så visade det sig att de båda hade Covid-19. Helt utan symptom, vilket verkar vara det absolut vanligaste man hör om nu för tiden.
Av gammal vana så börjar folk förfasas över att Isabella och Paul skulle ut och resa och bla bla bla, det finns restriktioner mm, men pekar verkligen fingret åt rätt håll här?

Borde inte anklagelserna och skulden läggas på den person som uppenbarligen var ute och slirade med covid-19, och som var den som smittade Isabella och Paul?
Om någon?
Med största sannolikhet så hade den personen inte heller några symptom, och visste förmodligen inte ens om att hen var smittad. På samma sätt som Isabella och Paul inte hade vetat om att de var smittade, hade de planerat att resa och tagit varsitt PCR-test?

I och med att de allra flesta inte verkar få några symptom, och således heller inte belastar vården, utan snarare kanske bidrar till en potentiell flockimmunitet, här inom en snar framtid…
Kan vi inte hitta något annat att lägga vårt fokus på nu, för jag kan väl inte vara den enda som är SÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ trött på att skriva om, läsa om, höra om och drömma om den här pandemin.
Jag tror ingenting blir bättre av att bara tugga runt i samma spår, runt, runt, runt, runt, när till och med karantänkraven minskas ner för att samhället ska kunna fortsätta fungera.
Tror ni?

Ps. Och jag skriver inte ens det här inlägget för att försvara en resa eller två till Maldiverna här snart, utan jag är bara trött.
Fortfarande på hemmaplan, men trött på covid-19.

”I was today years old when I learned the difference between deodorants and antiperspirants”??‍♀️

Löwengrips deodoranter är ju faktiskt antiperspiranter, som inte bara maskerar svettlukt utan även motverkar svett. När jag tog fram Löwengrips första deodorant Count On Me var jag gravid med Gillis och svettades otroligt mycket. Därför just kombinationen av effekt och doft viktig för mig: jag ville skapa en deodorant som man kan verkligen kan lita på och som samtidigt tillför en lyxig känsla och doft. // Isabella Löwengrip

Gudars skymning, jag förstår äntligen skillnaden mellan Indy Beauty’s deodoranter – en med rosa kork och en med vit kork – efter att ha haft med dem i några av mina julkalenderluckor.
Jag har alltid utgått från att alla deodoranter motverkar svett.
Jag har tänk att ”antiperspirant” är ett mer korrekt ord för ”deodorant” och det har aldrig fallit mig in att dubbelkolla på en deo jag har hemma, huruvida den minskar produktionen av svett eller om den bara ska lukta gott.
Sagt och gjort, jag hämtade alla mina deodoranter/antiperspiranter för att se vad det egentligen är jag har hemma. (Alla är inte öppnade, utan jag har alltid ett litet lager hemma av den här typen av produkter.)

När jag gjorde min julkalender så innehöll vissa luckor deodoranter från Indy Beauty, några med vit kork och några med rosa kork.
Den med vit kork är alltså ingen antiperspirant, utan luktar mest bara gott, medan den rosa gör både och.
Det verkar vara den enda jag nu har här hemma, som inte minskar svettproduktionen med hjälp av aluminium, men jag svettas ganska lite under armarna som det är, så den får vara kvar i samlingen.

Jag fyller 42 år i år och det tog mig till NU att få reda på det här. ??‍♀️??‍♀️
Hur länge kan jag ha använt deo? I 30 år? Kan jag ha börjat med deo när jag var 12? Känns det rimligt?

Jag undrar vad som är nästa, stora uppenbarelse blir, och som jag borde känt till för länge sedan?
Vad borde man veta eller ha förstått sedan länge, som vuxen?

Här är några exempel på liknande erkännanden:

Bildkälla: Bored Panda mfl