Ökar influencern priset med dryga 6000 % på färdiga produkter?

Uppdatering: Jeanette har börjat radera de inlägg jag bäddat in här under, så jag bäddar in nya. ? Jag har ju så klart skärmdumpat alla inlägg som hon nu raderat så allting finns kvar här hos mig

Här kan ni även höra Jeanette Svedberg själv berätta om ”processen” bakom framtagandet av en av produkterna

Sjuksköterskan Jeanette Svedberg – med estetiska kliniker som huvudfokus –  kallar sig ofta för ”den ofrivillige influencern”, trots att det är från sociala medier hon fått sina allra flesta kunder.
I ”Trust Magazine” återkommer Jeanette ständigt till sociala mediers betydelse för den egna verksamheten, och hur hon byggt upp en lojal och ständigt växande kundkrets utan finansiärer och utan traditionell marknadsföring, något hon fortfarande är både stolt och lite chockad över.
Hon har över 100 000 följare på Instagram och hennes företag – där hon samlat alla sina verksamheter – omsatte över 2 700 000 kr under 2021.
Hon är alltså en ganska så framgångsrik influencer, om än ofrivillig.

Bortsett från sina kliniker så säger sig Jeanette även ha ett eget underklädersmärke och ett eget skönhetsmärke som heter ”Jeanette Svedberg (JS) by Scandinavia”.
Så här står det på företagets hemsida om skönhetsmärket:

Vidare utvecklades hudvårdsserien JS by Scandinavia främst  med tanken för hennes mycket medvetna kunder. Idag har hudvårdsmärket nått ut stort och blivit populärt.
[…]

JSbyScandinavia skincare står för effektiv hudvård med skonsamhet i fokus. Vi vill hjälpa huden på alla vis. Inte stressa den, inte mätta den utan vårda den och låta den få utveckla sin mjukhet, spänst, lyster och glow.

Även din hud behöver stressa ner, tas om hand, nå ett lugn och JSbyScandinavia hjälper dig gärna med det.

Företaget säljer en uppsjö av produkter och priserna är rätt väl tilltagna.
Exempelvis kostar en lermask för ansiktet 1200 kr, en body spray 875 kr, ett glow oljeserum för ansiktet 1300 kr och en fuktkräm till ansiktet med Q10 har en prislapp på 950 kr och det är den här fuktkräm med Q10 som jag kommer fokusera på i det här inlägget. (Principen som framkommer går att mer eller mindre applicera på alla hudvårdsprodukter som Jeanette Svedberg säljer på sin hemsida.)

Jeanette Svedberg skriver att hudvårdsserien JS by Scandinavia utvecklades främst med tanken för hennes mycket medvetna kunder, och i intervjun med Trust Magazine beskrivs det som att hon har en egen hudvårdsserie.
Vad som räknas som en ”egen” hudvårdsserie är så klart upp till var och en att tolka fritt, men sätter man sitt namn på ett gäng produkter och beskriver hur man utvecklat hudvårdsserien JS by Scandinavia och kallar den för sin egen så tror jag att de flesta människor antar att personen bakom dessa påståenden varit med i den kreativa processen att ta fram och testa alla dessa produkter för att få dem så som man vill ha dem.
Har Jeanette – som står bakom JS by Scandinaiva – gjort detta?
Jag ser det som mycket tveksamt och här är varför. (Jag ska försöka ta er igenom det här så pedagogiskt jag bara kan.)

Den finns en brittisk sida som heter ”Hera Beauty Wholesale” och som erbjuder färdiga produkter för företag att enbart sätta sin logga på innan de kan läggas ut för försäljning. Man kan se dem som en grossist för färdiga skönhetsprodukter.
Alla produkter säljs per liter och ju fler liter man köper desto billigare blir literpriset.

Jag fick ett tips om att det fanns vissa likheter mellan JS by Scandinavias produkter och de produkter som såldes av ”Hera Beauty Wholesale” och beslöt mig för att ta mig en titt.
I det här exempelet kommer jag använda fuktkrämen med Q10 som JS by Scandinavia säljer för 950 kr.
Hos ””Hera Beauty Wholesale” finns det en färdig fuktkräm med Q10 att köpa och sätta sin ettikett på och jag roade mig med att ta texten som finns på den sidan och köra den genom Google Translate för att se vilka likheter som fanns mellan ”Hera Beauty Wholesales” text och den text som finns på JS by Scandinavias sida.
När jag var klar med det så jämförde jag ingredienserna i ”Hera Beauty Wholesales” fuktkräm med Q10 med den som JS by Scandinavia säljer. Ni hittar båda jämförelserna här under. Vi börjar med texten.

De båda produkterna är inte bara identiska, utan JS by Scandinavia har även använt, både beskrivningen och ettikettförslaget från ”Hera Beauty Wholesales” rakt upp och ner utan någon som helst förändring.
Men…
Det finns en förändring mellan ”Hera Beauty Wholesales” fuktkräm och JS by Scandinavias fuktkräm, och det är priset.
På ”Hera Beauty Wholesales” sidan kan återförsäljarna göra produkterna mer personliga genom olika extrakt som ger en marginell prishöjning per liter produkt.
Huruvida JS by Scandinavia gjort detta på sin fuktkräm med Q10 vet jag inte säkert, men det framgår ingenstans på produktens sida att något sådant skett. Jag utgår ifrån att det i så fall skulle stått med bland ingredienserna.

Så vad betalar då Jeanette Svedberg och JS by Scandinavia för sina produkter som de köper som de är från den här grossistfirman i England?
Jag har fått tag på prislistan och här ser ni en del av den.

Skulle Jeanette köpa 1 liter produkt så skulle det kosta henne £ 26.22 (322 kr)
Skulle hon däremot köpa 25 liter produkt så skulle priset sjunka till £ 20.97 (265 kr)

Det här är den enda produkten som inte anger vilken mängd varje flaska innehåller, men jag skulle tro att den innehåller kanske 50 ml?
Det betyder att Jeanette Svedberg och JS by Scandinavia får ut ungefär 20 st flaskor per liter produkt och om mina beräkningar stämmer – i runda slängar – så innebär det att produkten som Jeanette Svedberg och JS by Scandinavia betalar 322 kr (vid 1 liter) eller 265 kr för (vid 25 liter) säljer de för hela 19 000 kr.
En liter kräm (som hon köpt som dyrast för 322 kr) säljer hon alltså paketerad för 19 000 kr.
För en produkt som hon och företaget på sin höjd verkar ha satt sin logga på.
Vad är prisökningen på det?
Jag får det till ungefär 6000 %. (Sorry, det hade smugit in en siffra för mkt tidigare)

Om någon vill veta hur det går till – klicka här:

Till och med den lilla randen längst ner är med. 
Allting går att hitta på ”Hera Beauty Wholesales” sida. Allt från produkterna till flaskan och korken som JS by Scandinavia valt till sin produkt.

Jag har sökt Jeanette Svedberg upprepade gånger via mail, dm och kommentarer på Instagram samt sms men hon har valt att inte återkomma.
Hon har även valt att radera de två första inläggen i sitt Instagramflöde, som jag från början hade inbäddade i det här inlägget. 

Eftersom Jeanette valt att inte återkomma till mig så har jag ingen möjlighet att låta henne förklara eller förtydliga innehållet i det här inlägget.
Om det inte stämmer, att det inte alls är så här hennes hudvårdsprodukter är framtagna så önskar jag att hon hade återkommit med information som backar upp det. Istället har jag bara dessa faktabaserade jämförelser att gå på, och i och i avsaknad av Jeanettes kommentar blir det upp till var och en som läser det här, att själv bilda sig en uppfattning om vad det är som pågår.

Reklam och lite annat…

Brukar ni måla tånaglarna med skorna på? Särskilt lilltån verkar vara en smula problematisk att få till utan kladd.

Håller ni med kommentaren eller tolkar ni texten som mer skriven med glimten i ögat?
”Kunden har alltid rätt när den har rätt” typ? ?

När man gör reklam för en produkt, hur viktigt är det då att ha koll på hur företaget rekommenderar att den används? Eller är det nytänkande att köra lite bakvänt?
Tänk gruppen ”Kris Kross” och deras bakåframvända jeans?

Fräschigt lixom?

Tack för tips! 

Ett intressant men förvirrande beslut från Reklamombudsmannen

 

Utdrag ur ROs beslut.

HÄR kan du läsa ROs beslut i sin helhet.


Att det här med reklaminlägg på sociala medier är en aning rörigt, kan nog alla som skrollat runt på exempelvis Instagram konstatera. 
Än mer rörigt blir det när Reklamombudsmannen fattar egna beslut i egenskap av självreglerande organ för branschen – som ej kan utdöma påföljder – samtidigt som Konsumentverket är en myndighet som både kan stämma företag i Patent- och marknadsdomstolen OCH utdöma viten och andra straff eller konsekvenser.

En av sakerna som jag går och väntar på att Konsumentverket ska reda ut är funktionen som kan användas högst upp i inlägget på obetalda samarbeten, den som egentligen mest har som syfte att ge företag tillgång till inläggens statistik.
Den funktionen har inte prövats rättsligt än, och därför så har jag avrått influencers från att använda den eftersom man annars riskerar att bli det prejudicerande fall med reklamidentifiering, som Patent- och marknadsdomstolen slutligen tar ställning för eller emot.

I brist på beslut från Konsumentverket så anmälde jag istället ett inlägg till Reklamombudsmannen, ett inlägg som använde sig just av denna funktion för att se vad de kommer med för svar eller rekommendation.
Inlägget var ett reklaminlägg av Linnea Claeson för företaget Bröllopsbruket Sverige, och hon använde bland annat den här funktionen som Instagram tillhandahåller. Jag fick flera frågor om just det här inlägget och hade inga bra svar att komma med, bortsett från att jag inte rekommenderade det då det inte prövats rättsligt, men att jag skulle anmäla det för att få RO att göra en bedömning.

Reklamombudsmannens nämnd kom fram till att den här reklamidentifieringen, tillsammans med lite annan text, ÄR tillräckligt för att uppfylla kraven som ställs. Den bryter alltså inte mot artikel 7 i Internationella Handelskammarens regler för reklam och marknadskommunikation.

Nämnden konstaterar att reklammarkeringen visas direkt under Instagramkontots namn och består av texten
”Betalt samarbete med brollopsbruket_sverige”. Nämnden finner att reklammarkeringen ”Betalt samarbete med
brollopsbruket_sverige” tydliggör att det rör sig om reklam. Reklammarkeringen syns tydligt och framträdande
högst upp i inlägget och har därmed presenterats på ett sådant sätt att en genomsnittskonsument omedelbart
uppfattar inlägget som reklam. Nämnden finner därför att det omedelbart framgår att inlägget, både på dator och
i mobilappen, är reklam. Reklamen strider därmed inte mot artikel 7 i ICC:s regler.

Det som gör mig förvirrad här är hur Reklamombudsmannen kan slå fast att det här är en fullgod reklamidentifiering, samtidigt som Konsumentverket inte vill uttala sig innan det prövats i Patent- och Marknadsdomstolen. 
Hur ska influencers tolka det här?
Jag tror nämligen inte att man kan försvara en publicering till Patent- och Marknadsdomstolen, med att Reklamombudsmannen sagt att det är en fullt tillräckligt reklamidentifiering?

Så hur ska man tolka detta?
Går det att luta sig mot Reklamombudsmannens beslut alls i fall som detta eller är det helt värdelöst ur ett prejudicerande perspektiv?
Skulle man exempelvis bädda in det här inlägget från Linnea Claeson så försvinner både text och Instagramfunktion, vilket då gör att själva inbäddningen av inlägget bryter mot artikel 7 i Internationella Handelskammarens regler för reklam och marknadskommunikation, någonting som då behöver bli en helt ny anmälan till RO.
Samma inlägg kan alltså då både frias och fällas för brott mot artikel 7 i Internationella Handelskammarens regler för reklam och marknadskommunikation beroende på med vilken funktion och på vilket sätt man ser inlägget i Instagramappen.
Jag sätter dem sida vid sida för att ni ska se hur jag menar.

Det är inte så lite förvirrande om du frågar mig.
Det känns som att Reklamombudsmannen i det här fallet förvärrar förvirringen, snarare än reder upp den.
Hur ska man kunna göra rätt, när det inte går att få några svar på vad ”rätt” egentligen är eller på hur det ser ut?
Det är kanske dags att börja kräva fler svar från Konsumentverket, som är den instans som faktiskt kan straffa influencers och företag som gör fel vad gäller marknadsföring på sociala medier.


Tack och förlåt till Linnea och Bröllopsbruket som fick agera exempel här, men det här verkar vara det enda sättet att få några som helst svar eller ickesvar i dessa frågor.
Det borde inte behöva vara så, bara för att det här är en hyfsat ny bransch.