Influencers och marmorbord från företaget Von Chadaux?

Uppdatering: Borden från Von Chadaux är gjorda av äkta marmor, och svaren på de frågor som ställs i det här inlägget hittar ni om ni klickar på länken här under.

KLICKA HÄR FÖR ATT KOMMA TILL DET UPPFÖLJANDE INLÄGGET!

………………………………………………………………………………………

Petra Tungården, Jana Heinrici och Jannike ”Bisse” Nordström är bara några av alla influencers som skrivit om och hyllat företaget Von Chadaux, som säljer bord och kuber gjorda av äkta marmor till överkomliga priser. (Klicka på länkarna för att läsa respektive influencers inlägg om borden.)

Här nedan följer två lite mindre konton på Instagram som även de postat bilder och länkat till företaget.

På Von Chadauxs hemsida går följande att läsa om materialet de använder sig av, och så här står det om matbordet Vera:

Alla våra marmorbord är tillverkade av högkvalitativ äkta marmor. Den släta ytan är specialbehandlad för att skyddas mot smuts och fukt. Det är enkelt och praktiskt att torka av med fuktig trasa vid spill, och gör att borden passar bra även för småbarnsfamiljer. Material: Äkta marmor

Alla våra marmorbord är tillverkade av högkvalitativ äkta marmor. // Von Chadaux

Man kan alltså konstatera att ALLA marmorbord som säljs av Von Chadaux är gjorda av äkta marmor, och varför är det då så viktigt att jag skriver ett helt inlägg om det?
Jo, det är nämligen så här…
En stor del av attraktionskraften hos marmor är det unika utseendet. Inga marmorbitar ser identiska ut, inte ens de som kommer från samma block. Det är helt enkelt, i princip omöjligt att hitta, något som går att läsa om på mängder av sidor på nätet.

Charmen med marmorskivor är att de är skapade av naturen själv och vi, människor kan inte påverka stenens färg eller de naturliga gråa ådringar. Vi kan endast tacka naturen för de unika mönster som varje marmorskiva har. // Granitop

Vit marmor består av äkta natursten vilket gör varje platta unik och du skapar en varm och inbjudande atmosfär som ger ett lyxigt intryck. // Flisby AB

Observera dock att alla skivor är unika så om vi kapar en skiva från ett utav blocken nedan så blir dem ej exakt som på bilderna eftersom ådringarna förändras genom blocken. Marmor är ett naturmaterial och att samtliga stenar är unika och att dess naturliga utformning tillhör dess charm. // Vikens hantverkeri 

Jag har alltså sökt runt ganska mycket på nätet för att försäkra mig om att det verkligen stämmer att varje marmorblock har ett unikt utseende, och det tycker jag mig ha kunnat konstatera i stora drag.
Ha det med er färskt i minnet när ni tittar på följande bilder bestående av äkta marmorbord från företaget Von Chadaux – att mönstret på varje marmorskiva är unikt och att ådringarna förändras genom blocken.
Vissa av bilderna här under kommer från Von Chadauxs egna Instagramkonto, medan andra kommer från olika köpare som publicerat och taggat företaget i sina egna bilder på Instagram.

Om varje block äkta marmor har ett unikt mönster och aldrig är den andra lik, inte ens de som kommer från samma block eftersom ådringarna förändras ju längre in man kommer, vad tänker ni då när ni ser dessa bord, som ALLA – enligt företaget – ska vara gjort av äkta marmor?

Anledningen till att jag tar upp det här i ett inlägg är för att det just är flera stora influencers som hyllat det här företaget på sina plattformar, plattformar vars framgång bygger på följarnas förtroende för dem.
De känner förmodligen inte ens själva till att deras unika bord har samma mönster som en hel hög med andra, lika ”unika” bord.
Det finns säkerligen både en och två stycken följare som inspirerats av dessa inlägg och som kanske själva köpt bord från Von Chadaux av just den orsaken, i tron om att de är unika och ”one of a kind” när sanningen kan vara att det fått det den direkta motsatsen till det.

Tillägg: Samma mönster som på Von Chadauxs bord återfinns även på Aliexpress, och ändå fortsätter företaget hävda att det rör sig om äkta marmor vars uteseende – som vi vet nu – är lika individuellt som ett fingeravtryck .

Jag har sökt företaget Von Chadaux via både Instagram och mail, men de har inte återkommit.

Tack för tips!

På tal om skor…

Ända sedan influencers tog sina första, stapplande steg ut på sociala medier så har mycket fokus legat på deras fötter. Med handväskan på en sida och skorna på den andra så utförde själva bokstödet för det vi idag känner som en äkta influencer.
Vi har sett dem pillas på, vara alldeles för stora och ibland på tok för lurviga, men det går inte att sticka under stol med att  skorna är en mycket viktig del av en influencer, så därför tänkte jag att vi kan kika lite på vad det är som dykt upp på skofronten nu när våren nalkas.

Gertrude har köpt likadana dam-klackisar från Chanel som Isabella Löwengrip fick av Hajen, innan hon slängde honom under bussen.

Jag har ingenting annat att säga om dessa skor än AAAAAAAAJ!!!!!!!

Bildkälla: Angelica Blick Instastory

Neon alltså?
Visst har de här skorna potential att bli de nya ”klonkisarna”?

These boots were made for walking in vattenpölar med.

Anine Bing släpper tofflor, utan reklammarkering.

Petra Tungården verkar också låna skor hos Image Group Official till sina bilder. 


När man får upp dessa skor i sina egna Google-annonser, är det då det är dags att stänga ner datorn för ett tag?

En gammal goding, bara för att…
En TOFSHÅLLARE!!!!

Äntligen lite konkret information från Konsumentverket vad gäller influencer marketing

Tematisk granskning Reklamidentifiering i sociala medier

Soooooom jag har väntat på det här från Konsumentverket.
Äntligen kommer det både konkret och matnyttig information till influencers om hur de lättast gör rätt, snarare än att bara peka på vad de inte får göra.
Det är fortfarande en relativt ny företeelse med ”influenser marketing” ( i alla fall om man jämför med andra branscher) och jag har upplevt att Konsumentverket hela tiden legat ett steg efter, men inte längre.
Med den här granskningen tar de ett stort steg framåt i utvecklingen och agerar proaktivt för att hjälpa så många som möjligt att göra rätt, istället för att straffa de som gör fel pga okunskap och bristande information.

Här nedan kommer jag sammanfatta de viktigaste punkterna ur granskningen, och hoppas att det kan hjälpa fler att göra rätt, eller i alla fall ”mer” rätt.
Vill man läsa mer om marknadsföringslagen och dess syfte mer specifikt så rekommenderar jag att man läser granskningen i sin helhet.
Granskningen omfattar endast Instagram då många inkomna anmälningar om bristande reklamidentifiering till Konsumentverket rör den plattformen.
Jag kommer använda exempel från Instagram för att tydligt visa vad det är Konsumentverket tar upp i sin granskning.
Jag pixlar inläggen så ingen känner sig utpekad, trots att jag valt dem slumpvis beroende på vilket inlägg av den sorten jag behövde som dök upp i mitt flöde.
Granskningen kommer ju för att Konsumentverket inte varit tillräckligt tydliga med vad som gäller.
Under varje punkt kommer jag bifoga en egen reflektion eller rekommendation utifrån Konsumentverkets granskning.

Instagrams egna inbäddningsfunktioner för reklaminlägg:

Poster i flödet:
Att använda den här funktionen är bra för det marknadsförda företaget och ger dem möjlighet att se all statistik utan att behöva gå via influencern.
När det däremot kommer till att reklamidentifiera inlägg, enbart med hjälp av den här funktionen så anser Konsumentverket att risken stor för att sådana inlägg inte uppfyller marknadsföringslagens krav på reklamidentifiering, då den lätt smälter in och/eller försvinner bland all annan info och riskerar att missas.

För ökad transparens mot företagen så är den här funktion jättebra att använda, men jag skulle inte rekommendera att enbart använda den vad gäller reklamidentifiering eftersom den lätt kan missas.
Jag rekommenderar att alltid inleda texten i ett reklaminlägg med ”Reklam för….*företagets namn*” får att vara på den säkra sidan.

Poster i stories:
Eftersom Instagrams inbäddningsfunktion för reklam HELT försvinner om man tittar på storyn i en webbläsare så avråder jag från att använda den som reklamidentifiering.
Återigen, använd dem som en service till det betalande företaget, men du måste ALLTID skriva PÅ din bild att det är reklam och för vilket företag.

Vilka ord och begrepp är bäst att använda om man själv ska skriva reklamidentifieringen?

REKLAM:
Ordet “reklam”, är det ord som Konsumentverket förespråkar i sin vägledning om marknadsföring i sociala medier. (Den HÄR som jag blött och stött här inne fjorton tusen gånger)
Sett till sin innebörd, så får ”reklam” anses indikera att det finns ett kommersiellt syfte med inlägget.Givetvis finns det olika sätt att skriva ”reklam”på som ändå är extremt otydligt. Litet? Med text i samma färg som bakgrunden?
Om markeringen “reklam” framhävs tydligt med placering, textstorlek och färg så, ökar chansen att sådana inlägg är tillräckligt reklamidentifierade för Konsumentverket och det även det sätt jag rekommenderar alla att markera reklam på.

AD:
Eftersom ordet “ad” enbart består av två bokstäver är risken stor att genomsnittskonsumenten förbiser det vid en flyktig kontakt. Utöver kravet på tillräckliga språkkunskaper bör det härigenom ställas väldigt höga krav på markeringens utformning, såsom placering, kontrastfärg, typsnitt och liknande för att inlägget, genom endast markeringen, ska uppfattas som marknadsföring tillräckligt snabbt. Med hänvisning till de många samt högt uppställda kraven går det att urskilja en stor risk för att det är svårt att uppfylla dem.
Jag rekommenderar INTE användandet av ”ad”, hur internationell man än känner sig, utan fortsätter lyfta fram ordet ”reklam”.

SAMARBETE/I SAMARBETE MED:
Det framgår av utredningen att markeringarna “samarbete”, “#samarbete” och “i samarbete med” förekommer i relativt stor utsträckning och de får, i sig, inte anses avslöja om ett inlägg har en kommersiell karaktär. Inlägg som innehåller marknadsföring kan inte anses reklamidentifierade enbart genom sådana markeringar, oavsett hur markeringarna är utformade i övrigt.

En gång för alla!
“samarbete”, “#samarbete” och “i samarbete med” är INTE en tillräcklig reklamidentifiering och om du använder den formuleringen enbart så riskerar du att stämmas av konsumentverket.
Konsumentverket kan härigenom konstatera att avsaknaden av tydlig reklammarkering, såsom “reklam för [företag]”, innebär en överhängande risk för att kommersiella inlägg i granskningen brister i sin reklamidentifiering med hänvisning till att de riskerar att inte uppfattas som marknadsföring tillräckligt snabbt, det vill säga redan vid en flyktig kontakt.

Skriver du inte en tydlig reklammarkering, såsom “reklam för [företag]” så finns det en överhängande(!) risk stämmas för brott mot marknadsföringslagen av Konsumentverket.

I Konsumentverkets vägledning om marknadsföring i sociala medier rekommenderas att inlägg i sociala medier förses med en tydlig och uttrycklig reklammarkering genom exempelvis en stämpel eller flik i bilden till inlägget samt att texten till inlägget inleds med “Reklam för [företag]”.
Inget sådant inlägg har identifierats i granskningen.

Där har ni det. 
Hur man ska reklammarkera sina inlägg för att vara säker på att inte stämmas av Konsumentverket:
Det ska synas på bilden att det rör sig om reklam, och texten ska alltid inledas med “Reklam för [företag]”.

Typ så här:

Exempelbild på korrekt reklamidentifiering

HÄR hittar ni hela Konsumentverkets granskning och jag rekommenderar ALLA som arbetar med influencer marketing att läsa den. 
Och inte bara de, utan även ni som kanske bara konsumerar content på sociala medier, så ni vet när en influenser försöker föra er en smula bakom ljuset.

Här är alla influencers som ingick i granskningen:

Är det hat att kritisera en influencers shopping och tycka att den är en miljöbov? (och ett sidospår)

Men jag tänkte att den här bloggen inte får ta slut här, för jag har gått lite bananaz på att shoppa på sistone och alla ni som skriver att jag är en miljöbov, ni får jättegärna skriva det men nu är det så här, att jag HAR shoppat och jag tänker att det kan vara kul att visa det.
Jag tycker ibland att det kan vara tråkigt att inte visa sånt för att man får så mycket hat, men jag tänker att ”ja, jag får hat för allting”…// Bianca Ingrosso

Att kritisera en influenser för att shoppa extremt mycket, resa extremt mycket eller på annat sätt belasta miljön på ett sätt som är ohållbart är inte hat.
(Jag använder Biancas video som ett exempel eftersom frågan fokuserat en del kring henne den senaste tiden, om man säger så…men problemet är ju så klart MYYYCKET större än bara det som drabbar Bianca.)
Däremot kan den typen av kritik levereras på ett hatiskt sätt, vilket gör någonting som i grunden var kritik eller konstruktiv kritik, till rent och skärt näthat.
På samma sätt kan man linda in regelrätt näthat i en liten kokong av rosa sockervadd som gärna levereras med en påklistrad rosett bestående av klyschor som ”jag är bara ärlig” eller ”jag menar ingenting illa”.
En annan sak att tänka på när det kommer till kritik, är vad personen du kritiserar varit med om tidigare.
Ponera att en influenser under en dag får ta emot 99 dm på Instagram, uteslutande bestående av kränkande text om allt från utseende till personlighet. När det hundrade dm’et ramlar in och är utformat ungefär som kommentarerna här ovan – tror du då att influencern kommer läsa det med helt opåverkade glasögon och ett öppet sinne eller kommer hen läsa dem med samma tjocka skyddsglasögon som hen tvingats bära för att skydda sig från de 99 hatmeddelanden som hen tvingats se på Instagram – sin arbetsplats?

Det här tror jag är en stor anledning till varför influencers ibland har svårt att skilja koncepten åt och kallar något som är regelrätt kritik för hat.
Ungefär på samma sätt som det omvända fenomenet – vuxna människor (primärt kvinnor i min egen ålder) som sprider regelrätt hatdynga under parollen ”kritik”.
Vi kan alltså konstatera att kritik och hat ofta blandas ihop och/eller förväxlas vilket inte kommer leda någonstans förutom till ett dödläge som på sin höjd rör sig ett steg framåt, ett steg bakåt.

Kan man göra någonting åt detta? 
Förändra och få bort den här sörjan där hat är kritik och kritik är hat?
Ja, det tror jag. Det tror jag absolut, och jag tror att det måste börja med konsumenten,  alla de som konsumerar sociala medier som underhållning på en daglig basis. En influenser har absolut mycket mer makt än en enskild följare, men glöm inte ”there is power and strength in numbers” – alltså att en grupp människor har lättare att påverka, än en enskild människa – oavsett vem denna person är. Prinsessan Diana eller Meghan Markle. Eller Bianca Ingrosso.
Det MÅSTE börja med följarna, för oavsett hur stor en influenser är så är de fortfarande bara EN person, medan följarna alltid är fler, oavsett hur många eller få de är.

Det här inlägget saknar egentligen en tydlig röd tråd, men jag tycker det här är ett så pass viktigt ämne att diskutera att jag faktiskt tänker strunta i det.
Håller ni med mig? Förväxlas kritik och hat åt båda hållen och hur tänker NI i så fall att man kan börja nysta i det?
Om inte, så är jag intresserad av att höra även det. Jag är ju lite av en dialogälskare.