Här följer min åsikt om två separata ämnen:
1. Prat om att älska sin kropp, att acceptera den som den är mm är ett ämne jag gillar och uppmuntrar.
2. Rakning och huruvida människor rakar eller inte rakar sina kroppar är upp till var och en, och jag bryr mig inte det minsta huruvida ett ben eller en armhåla är hårig eller inte.

Men…
När ett företag och/eller en influencer ”kidnappar” ett ämne som att älska/acceptera sin kropp och applicerar det på någonting så ytligt som borttagande av kroppsbehåring och rakhyvlar för att plocka pluspoäng så vill jag säga ifrån.
Kroppsbehåring är någonting vi LÄRT oss att vilja ta bort, hur mycket ”älska och acceptera dig själv” känns det?

https://youtu.be/6mXTwY937_g

I Elin Skoglunds video här ovan så pratar hon i flera minuter om att älska sig själv och att acceptera din kropp precis som den är, på uppdrag av företaget Estrid, vars mål är att sälja fler rakhyvlar (för att alla som inte accepterar sina håriga kroppar precis som de är, ska välja just deras hyvel.)
Hur FAN går det ihop?

Vi på Estrid uppmuntrar sig att acceptera din kropp precis som den är, men om du inte gör det så kan du använda våra hyvlar till ett specialpris för att hyvla bort lite av det på din kropp som du inte accepterar?

Det är sånt jävla hyckleri, enbart för att haka på en positiv trend, trots att den helt går emot företagets affärsidé.

Tack för tips!

Efter att Skatteverket beslutat sig för att slopa sin granskning av pressutskick till influencers – jag antar att de föll på eget grepp då det är en smärre omöjlighet att genomföra – så funderar jag på att börja acceptera utskick för att kunna skriva om influenciska produkter, produkter de marknadsför mm?
Parfymer som bara går att köpa på nätet exempelvis? Sniff-recensera?
Sättet Skatteverket planerade att arbeta på var kaosartat på så många vis och mer eller mindre inte möjligt att göra.
Givetvis ska man fortfarande betala förmånsskatt för produkter man behåller, men allt annat de planerade gjorde det enklare att bara konsekvent avstå.
Fram till nu har jag tackat nej till allt av princip!

Är det en bra idé att ta emot och objektivt skriva om eller är ni oroliga för att mina åsikter ska bli köpta då och att några av er kommer får spelet och gå upp i limningen av ”smygreklamsanklagelser”?
Att mina åsikter även kan vara negativa är tydligen oviktigt för dessa konspirationsteoretiker som ser all reklam som bra reklam, trots att jag är av en helt annan åsikt. En sågning är en sågning. 🙂

Fundera på den medan vi tittar på lite olika strategier och sätt som använts på sociala medier för pr och pressutskick.

Sanne Alexandra har skickat ut sitt stickade set till bland andra Annica Englund och ni som följer mig på Instagram vet att jag köpte det här settet fast i blått tidigare i våras, och jag ÄLSKAR det!
När jag hade det på mig på landet fick jag massor av komplimanger för det och den blå färgen är underbar!
Det enda smolket i glädjebägaren är att jag är SÅ rädd för att råka fastna med de stickade shortsen på träbänkar och liknande när man sätter sig ner. Annars är settet GULD! (Fast blått då..hehe..)

Daniel Redgert satsar stenhårt på Eldoradokläder och jag kan inte låta bli att gilla dem. Särskilt baddräkterna, och modellen på dem!
Svinkul ju!
Dock är jag alltid skeptisk till vita baddräkter så någon får gärna bada i den så man får se graden av trasparens som riskerar att uppenbara sig och visa mer än man kanske hade planerat. 😉

En ryggsäck full med smink till Amir med fokus på ögonbryn från Benefit.
Hur många olika sätt finns det egentligen att sminka ögonbrynen på? Jag minns på den gamla goda tiden då trenden var betydligt enklare.
Raka bort och rita dit med ett enda streck, och vilken penna som användes var det inte så noga med.
Kajalpenna, läpp-penna, spritpenna… man tager vad man haver typ…

Det var kanske inte bättre förr, men betydligt enklare. 😉

Har ni hängt här ett tag så minns ni kanske det här inlägget om Kenza och ”hinnsvepningen” och hur det är ett av få ord som ger mig gåshud?

Jag är inte så insatt i vad en ”hinnsvepning” är, men bara själva ordet ger mig rysningar.
Av någon anledning ser jag som en tjock hinna framför mig som man drar fram och tillbaka på med en stor virknål. Varför? Ingen aning?
Om ni följer mig på Instagram så vet ni att jag hade lite av ett maraton när det vankades en giraffbebis och det är den fosterhinnan, plus en virknål jag ser framför mig.
Och sen ett ”swish swish” likt ett Zorro-Z (här får man lägga anatomin åt sidan) för i min bild så har man som en stor målarduk att svepa runt på. //Ur inlägget

Idag la Alexia Kafkaletos upp det här inlägget på Instastory om att hon varit och gjort en hinnsvepning och filmat samtidigt.
Alltså inte filmat så man ser, men filmat så man får vara med.
Min instinkt var att snabbt som attans klicka mig vidare, men så tänkte jag att det KAN omöjligt vara så därvirknåls-hemskt som jag föreställer mig, för jag vet ju faktiskt inte ens hur det går till, så jag tittade på videon.

I videon så beskriver även barnmorskan hur en hinnsvepning går till och till min stora lättnad så förekommer det inga virknålar.
Så för er som inte heller vet – en hinnsvepning går till på följande vis enligt barnmorskan i klippet:
Hon känner efter livmodertappen och stoppar in ett finger för att känna på bebisens huvud. Sen masserar hon med fingret över fosterhinnorna med förhoppningen att de ska släppa från livmoderkanten för att frisätta ett hormon som sätter igång värkar. Det är alltså ingen igångsättning.
Alexia tycker inte det gör ont, utan att det mest känns lite konstigt.
Hon glömde även filma den första gången så det vi får se i videon är hinnsvepning nummer 2.
Det är väl en dedikerad influencer ändå..? 😉

Alexia har alltså gått över tiden, hennes beräknade förlossningsdatum var för fyra dagar sedan och ändå berättar hon att hon har en gravidplåtning för sin modellagentur nu på torsdag(!). 
Enlig den här statistiken så är det få barn som föds på det beräknade förlossningsdatumet så att vänta in i det sista med en sådan plåtning känns lite våghalsigt.
😉

Jag har förresten försökt hitta hur lång världens längsta graviditet var, men det är svårt att hitta bekräftade uppgifter, men ska man tro dessa två så kan bebisar födas efter en så lång graviditet som 18 månader (Enligt utsago i rättegången som går att höra i Rättegångspodden avsnitt 26 ”Det svältfödda spädbarnet, drygt 38 minuter in i avsnittet”)