Alltså ni!
Ni som är här inne och kommenterar, diskuterar, debatterar och även kort och gott slänger käft med varandra är anledningen till att jag älskar att ha den här bloggen som ett jobb och anledningen till att den blivit på populär.
Utan er skulle den här bloggen vara SÅ tråkig och efter att några av er hyllat och pekat på en viss kommentar så tänker jag att det kanske vore en rolig idé – att göra ett inlägg av den kommentar som är allt för bra för att bara låta förbli en kommentar?
Ibland har jag ju gjort det i form av ”Offpist-inlägg” där jag tar upp att kommentarerna svävat iväg åt ett helt annat håll än vad inlägget handlade om.
Som igår – när ni stötte och blötte ifall september är sensommar eller tidig höst på det här inlägget.
Underbart!
Men…
Min läsare ”A” skrev en kommentar som var så tänkvärd och intressant att jag vill publicera den i ett eget inlägg.
Huvudet på spiken, A! Huvudet på spiken!
Av och med: ”A”
Det intressantaste med Isabella (enligt mig) är hur hon har förfinat konsten att stöpa om narrativet under åren.
Exempel: Nu har hon börjat skriva om hur hon ”växte upp i höghusen i Jakobsberg” (eller var det nu var), och antytt att det var tufft ekonomiskt hemma. Detta skedde strategiskt nog i samband med LCC:s internationella satsning då det på stora arenor (speciellt i USA) finns en förkärlek för ”from rags to riches”, som inte finns på samma sätt i Sverige.
Det räcker inte att komma och ha nåt skönhetsmärke, man måste ha gjort en RESA för att vara intressant i exempelvis USA. Detta var ju extra tydligt i den engelskspråkiga beskrivningen på Isabellas nya plattform . Då användes bland annat formuleringen ”She left home at the age of 14” , som skulle ge nån känsla av att Bella typ hade varit barnhemsbarn. Sanningen var ju däremot att hon fick låna ”en mysig etta i Gamla stan under helgerna”, vilket i stället låter som många tonåringars dröm.
Men det passar ju inte in i narrativet ”den fattiga flickan som sparkades ut hemifrån vid 14 års ålder för att sen skapa Nordens snabbast växande skönhetsmärke.” Och det är ju knappast så att amerikanska distributörer/agenter/whatever kommer gå tillbaka och google translate:a hennes bloggarkiv för att kolla att storyn stämmer.
Jag kan ju tänka mig hur deras lanseringsfilm som de visar för potentiella återförsäljare ser ut. När de presenterar henne: [pampig speaker] ”She came from NOTHING – and created EVERYTHING”.
Det är ett exempel på ett narrativ hon har ändrat.
Tidigare när hon beskrev sin barndom så berättade hon ju exempelvis om chartersemestrar varje år och att de bilade genom hela USA för att besöka landets alla nöjesparker. Inte direkt sånt man gör om man har ont om pengar. Men visst. Då var ju narrativet ett annat. Typ ”lillgammal överklasstjej som ska bli jurist precis som pappa”.
Hur som helst – just nu håller hon på att ändra narrativet om skilsmässan. Först ”en värdig skilsmässan mellan två personer som inte passar ihop längre” till det nya narrativet ”Bella har brutit sig loss från ett fängelse”. Men det är klart att ingen (förutom Bella och Odd) känner till det riktiga narrativet (det kanske var ett fängelse, who knows). Men det offentliga narrativet håller i alla fall på att ta form nu. Det sker ju alltid gradvis, men det kommer att stegra. Exempel: inlägget om ”breda ut mina vingar”. Snart kommer det fram att det inte alls var hon som ville gå i terapi, det var Odd som TVINGADE henne till det (och massor av annat).
Och vad vinner hon på det då? Jo, det är ju inte lika mycket ”super woman” att växa upp som övre medelklass eller att skilja sig odramatiskt pga olika intressen. Det låter så klart mycket att ha ”left home at the age of 14”, slagit sig fri från ett äktenskapsfängelse SAMTIDIGT som man är nya Estee Lauder.
