Måste bara slänga ur mig att jag får så fruktansvärt ont imagen av ”smalhetsen” som varit i framkant länge och verkar ta mer plats, mest hela tiden.
Ser bitar av det överallt och jag vill belysa hur viktigt det är att ta ansvar över vad man väljer att konsumera. Vi blir konstant matade utom vår kontroll så ta kommandot när du kan och avfölja sånt som på något sätt skulle trigga dig eller din syn på kost/hälsa/träning negativt.
Och till alla med stora konton eller något slags följe, snälla värna om er förmåga att nå ut till folk och tänk till en extra gång innan ni publicerar.
Vet att tiden innan sommarn är jobbigt för många, så jag ville egentligen bara slänga ut en reminder att ni duger precis som ni är och låt aldrig någon/något lura er hjärna till något annat och snälla välj LYCKA framför ett konstant strävande efter ett orealistiskt ideal. ❤️

Tankar?

Tack för tips!

Läs det här inlägget först innan du skrollar vidare.

Så här bemöter Linn Ahlborg kritiken om de svarta byxor som hennes företag släppt, och i vilka hon är en storlek large: 

När hon visar upp kläder från andra företag så vill de ofta att hon ska berätta vilken storlek hon har i plaggen, någonting hon inte är jättepigg på att göra.
Hon tycker inte att det är relevant att nämna, och tillägger att hon drar storlek medium och large i de flest plagg. Enligt Linn är storlek någonting individuellt och ingenting man ska jämföra med andra.
En annan anledning till motviljan att uppge storlek är att hon själv upplever att dagens storlekar har blivit skeva och att de bara blir mindre och mindre, oavsett var man shoppar ifrån.

Vidare säger hon att hon är en lång och smal tjej, men att hon aldrig varit petite och att large är den storlek som oftast sitter bäst på hennes kropp. När de tog fram den bruna byxan, som är föregångaren till den svarta vi nu diskuterar, så mätte de Linn till en början som en medium. Detta resulterade i att de fick en väldigt hög returgrad på plagget, då det uppfattades som för stort i storleken, och sedan dess mäts hon som en large.

Hon avslutar storleksegmentet av videon med att säga att hon absolut inte vill bidra till kroppshets av något slag, och att det snarare är tvärt om, att det är hon själv som drabbas av det.

Att många butikers storlekar blir mindre och mindre kan inte ha gått särskilt många obemärkt förbi.
Alla som någon gång befunnit sig i ett provrum med ofördelaktig belysning, lite halvsvettig efter att ha försökt åla sig in i plagg som är uppenbart för små, vet vad jag menar.  ?

Rent krasst borde det väl egentligen gynna företag att göra storlekarna större och större, snarare än tvärtom? 
Vi människor är trots allt ganska lätta att dupera, särskilt om det handlar om någonting ”positivt”.
Jag tror det allra flesta av oss någongång har, eller i alla fall har övervägt att köpa ett plagg, enbart på grund av att man drog en mindre storlek än förväntat.
Det känns ju SÅ mycket bättre än om det hade varit tvärtom.
Jag är också hyfsat säker på att väldigt många plagg ratats direkt i det där provrummet med ofördelaktig belysning, av just pga att man känner sig fet, ful och dålig, när man upptäcker att man inte kommer i den storlek man trodde att man skulle ha.

I vårt samhälle, där vi blivit itutade att en small nog faktiskt är snäppet bättre än en medium, så är den här storleksutveckligen en smula svår att förstå.
Om företagen gjorde storlekarna större och större så skulle det garanterat generera en ökad försäljning, för helt ärligt så krävs det många gånger inte mer så för att få en kund att känna sig nöjd, glad och snygg. Och shoppingsugen. ???????

Det här är alltså storlek large och en byxmodell i  ”loose fit” i Linn Ahlborgs klädmärke LXA the label?
Spännande!
Om det här är large som hon har på sig så undrar jag verkligen hur en storlek XXS ser ut, då det är minsta storlek tillgänglig.

Om det här är en large så tänker jag att jag kanske, eventuellt skulle kunna klämma ner mig i en storlek XXXL men jag är inte så säker på att de skulle vara så ”loose”. Då är jag normalt storlek medium på Lindex och Kappahl och en medium – XL på H&M. (Don’t get me started on their sizing, som Bibbzan skulle sagt mitt bland all svenska) ?

Borde jag beställa ett par som ett test? 
”Hej, kan jag få beställa ett par byxor i varje storlek från Large och uppåt?” ??

Tack för tips! 

Visa det här inlägget på Instagram

Visa det här inlägget på Instagram

[LXA är Linn Ahlborgs märke]

Jag vet faktiskt inte om reklam för en parfym går att jämföra med exempelvis reklam för smink.
Med smink marknadsför du en visuell produkt, medan du med en parfym mer marknadsför en doft eller en känsla.
Det är min spontana känsla (dock utan doft), men jag kan ha hur fel som helst här.

Vad säger ni, mina kära Bloggbevakare?
Smink vs parfymreklam?
Samma måttstock?
Same same or different?

Längst ner i det här inlägget hittar du Caias bilder som fälldes av Reklamombudsmannen för att vara sexistiska/könsdiskriminerande. 

Visa det här inlägget på Instagram

Visa det här inlägget på Instagram

Linn Ahlborgs företag ”LXA The label” släpper det här settet den 15 juni.
En kort kavaj med en knapp och en omlottkjol med ficklock, som Linn själv skriver ”I made this set” om.

Påminner det inte lite om det här settet som The Vintage Studio släppte i flera olika färger, redan förra året?

Visa det här inlägget på Instagram

Visa det här inlägget på Instagram

Visa det här inlägget på Instagram

Visa det här inlägget på Instagram

Vad tycker ni? 
Hur likt är för likt?

Tack för tips!

Här är ytterligare ett exempel på ett något märkligt agerande från den kundtjänst som drivs av HUBSO AB.
Förra gången var det en kund till Alice Stenlöfs klädmärke A-DSGN, som blev ordentligt felbehandlad av kundtjänsten, och nu är det en kund till Linn Ahlborgs klädmärke LXA The Label som delat ett väldigt konstigt svar från kundtjänst, återigen med HUBSO AB bakom spakarna.

Kunden har beställt ett par byxor från LXA, men när hon får hem dem så är det ena benet fyra cm längre än det andra. 
LXAs kundtjänst vägrar hjälpa henne eftersom hon inte kan bevisa att byxorna såg ut så där när hon fick dem. De menar att hon kan ha åstadkommit den fyra cm stora skillnaden på egen hand, och därför vägrar de hjälpa henne utan skriver att hon själv får lämna in dem till en skräddare för att sy upp dem.
Jag tänker så här…
För att få ett byxben att bli fyra cm längre så måste man ju typ blöta det och sedan dra ut det.
Det borde alltså med all önskvärd tydlighet synas på tyget – vilket man inte ser ett spår av på bilden här ovan.
Och VARFÖR skulle hon göra detta och sen försöka byta byxorna? Tänker de att hon fastnat i en rulltrappa och nu försöker mygla sig till ett par sprillans nya brallor med jämnlångt ben?

Jag tycker det här är ett extremt dåligt bemötande och meddelandet som skrivits av kundtjänst har en del att önska vad gäller särskrivning och meningsbyggnad.
Är delar av mailet rakt upp och ner kopierat ur en manual eller vad är det som pågår här?

Lärde sig HUBSO ingenting från förra gången?

Tack för tips!

Antonija Mandir har fullt upp med inspelningen av den nya serien Splash, men hinner trots det uppmärksamma Linn Ahlborgs klädmärke LXA och hur hon anser att den är en kopia på den hon själv släppte för Madlady 2018.
Linn kontrar med att fråga på Instastory hur Antoija egentligen mår, eftersom hon är genuint orolig. (not.)

De båda damerna har designat toppar med relativt likadana, vita axelband med text på. Vid en första anblick kan de säkerligen blandas ihop, men där slutar alla likheter, i alla fall enligt mig.

Jag kan nämligen inte tycka att Linns kollektion är designad alls, utan ser mer ut som sådana där plagg man kan välja mellan om man vill skapa ett eget tryck på ett plagg – typ som på den här sidan.

Det gör exempelvis Margauxs merch också, men till skillnad från den här designade kollektion så kallar hon det för vad det är – merch.

Här nedan ser du en video från LXA The label på lite kläder från det kommande släppet.
Design? Inte design?