Fixade tvätten nyss och tänkte att nu är det dags för en rensning i troslådan. Passade då på att ta bort ett gäng och bestämde mig plötsligt för att räkna de jag har kvar.

Jag skulle vilja att ni går raka vägen till er troslåda och räknar hur många ni har. Jag tänker att man inte kan ha för många men … det kanske man kan. Vad är ett normalt antal? Jag har 87 st. Efter att jag har rensat. Nu vill jag veta hur många ni har! // Monas Universum

Monas Universum uppmanar läsarna att göra en inventering av troslådan efter att hon själv insett att hon har 87 par trosor – efter rensning. 
Resultatet blev en smula varierande. En person har 5 par trosor, medan en annan landade på hela 90 stycken, många med lappen kvar. Extra roligt är det att läsa om ”nödtrosorna” som vi alla har, visst visst?
Jag har nog fler nödtrosor än ”vanliga” trosor, och än har jag inte hittat ersättaren till mina favorit-stringtrosor från Victoria’s Secret som jag köpte när jag pluggade runt 2003/2004. De håller på att falla sönder men de säljs inte längre. 🙁

Så här lät det i Monas kommentarsfält:

Ni behöver inte gå och räkna era trosor. 🙂

Mitt stora problem har ju inte bara varit håravall utan även mitt gråa hår. En naturens lag man kanske inte ska göra något åt … tycker många men se, det tycker inte jag. Jag avskyr det. Utväxten. Ser förjävlig ut.

Jag hade därför föreslagit för Marta att vi skulle testa att slinga håret i grått så skulle inte utväxten varje månad synas så mycket. För att kunna göra det måste man blondera upp håret för att sedan tona ner det. Förklarade hon, samtidigt som hon var mycket tveksam till om mitt hår verkligen skulle palla det kvalitetsmässigt. // Monas Universum

Tantaluringarna jag följer på sociala medier har en efter en gått över till att vilja lyfta fram sitt går hår, snarare än att försöka dölja det med färg eller toning.
Haha..nu låter det som att det är ett helt tjog som gjort detta, när sanningen är att det är två stycken, men en gång är ingen gång. Två gånger är….
Först ut var Camilla Läckberg, som jag tyckte var såååå snygg i håret på den här bilden, och nu följer Monas Universum i de grå spåren och ska börja göra samma sak. 

Visa det här inlägget på Instagram

Visst är det snyggt med grått ändå? 

“Ursäkta. Ju mer du gör, ju mer du lyfter och grejar så ser du ut som en…man? Eller faktiskt som en transa. Är det vad du gör med dig själv eller är det de östrogenerna som avtar? Hur känns det för din man att helt plötsligt bli…… bög? ?”

Monas Universum har fått påhälsning av ett troll som menar att Monas man måste blivit bög, eftersom Monas ansiktsfix gjort att hon nu för tiden ser ut som en man. Monas genomgick precis en ögonlocksoperation.
Mona skriver i sitt inlägg att om den här uppenbart lågbegåvade människan håller hov hos andra bloggare, som kanske inte mår så bra och som därmed skulle bli väldigt ledsen, så är det väldigt illa.
Hon avslutar sitt inlägg med att bjuda trollet på en fika.

Så du kära “Nossan”, har du tillräckligt mycket stake i dig att ses över en fika, jag bjuder?! Då kan vi ta ett snack om hur man bör uppföra sig och hur man respekterar människor. // Monas Universum

Tror vi ”Nossan” tackar ja?
Tveksamt, va?

Hörde på nyheterna igår om nedskärningarna i äldreomsorgen. Förbundsordförande för Kommunal intervjuades och hon berättade att man nu inför stora nedskärningar för de äldres omsorg.
[…]

Sen kommer det värsta i intervjun. Förbundsordföranden försöker förklara mer praktiskt vad nedskärningarna innebär för varje pensionär: ”istället för en hel smörgås kommer de nu bara kunna få en halv.” 

För ett ögonblick tror jag att jag hör fel eftersom jag sitter och jobbar samtidigt. // Monas Universum

Trots att vi lever i ett hyfsat priviligierat samhälle så håller med Mona och hennes reaktion på att äldreomsorgen ska dras ner och de gamla bland annat får sin smörgås halverad.
Istället för en hel smörgås får man en halv.  Förlåt, men va?

Tips från coachen för den som har möjlighet: Pensionsspara så mycket du kan. Jag började med att föra över 300kr i månaden när jag först kom ut på arbetsmarknaden, för det var vad jag kunde avvara. Ett tag var det bara en enda hundralapp, och när jag var sjukskriven var det 0 kr, men det är okej.

När börjar man tänka på pension? Vid en viss ålder eller först när man får fast jobb och/eller kan undvara några kronor varje månad?