Ett inlägg från ”Moa”

Monas Universum:

Jag vet att ni undrar mycket, och jag vet att det finns människor som tror att ”Moa” inte finns. Till er ( för jag vet att ni läser här ) vill jag säga att det är sorgligt att ni tror och tänker så, Mona är en klippa i mina ögon, som gett mig möjligheter som inte dom som har skyldighet att göra har gjort. Hon har även förmedlat kontakter, så jag fått vänner för livet ❤️ ”Bajs Malin”, L, och I, är ett par av dom. Några andra har jag kontakt med via mail. ❤️ Bara för att allt inte står i bloggen så betyder det inte att det inte finns. Jag har aldrig bett varken Mona eller någon annan om något, men jag har fått SÅ MYCKET av henne och er. Jag har hela tiden sagt att jag gärna redovisar för er, men ni har sagt att det inte behövts. Det ni ger och gett mig, har jag inte fått någonsin av någon annan. Utan Mona och några till hade jag inte stått ut i allt som varit. Hon och ett par till har visat mig att dom verkligen finns när det krisar, och bryr sig om mig. PÅ RIKTIGT ❤️ Vi är alla vuxna människor och bör bete oss som just det.//Moa

Mona har nu publicerat ett inlägg skrivet av ”Moa” där hon bland annat bemöter de som inte tror på att hon finns.
Inlägget skulle visserligen vara skrivet av Mona själv – om man vill vara riktigt cynisk då men inte fan kan Mona snurra in sig i en så här intrikat lögn och bara fortsätta den? Eller?
Det vill jag faktiskt inte tro om någon ända människa men så är jag känd för att vara aningens godtrogen i mellan åt.

Vad tror ni?
Övertygar det här inlägget er eller får det er att tvivla så som jag tvivlar på sockerfri glass?

Skam den som ger sig

Monas Universum:

Mona borde vara portad på Stockholms alla byggvaruhus med tanke på hur mycket hon lyckas ställa till det varje gång hon ska vara sin egen ”handy man”.
Är det inte golvet som förstörs så är det tapeten som rivs bort av maskeringstejpen.
”En gång är ingen gång” brukar jag säga men Mona har fan satt i system att misslyckas med allting hon tar sig för när det kommer till renovering. Det är nästan fascinerande att följa.
Hur många gånger tror ni hon kommer misslyckas innan hon kastar in handduken?

Mona! Ring Poolia!!
(Obs, inlägget är ej sponsrat av Poolia)

Bryr ni er om bajslukt?

Monas Universum:

För några år sedan hittade jag 2000-talets absolut bästa produkt, Poo-Pourri. En bajssprej. Japp, du hörde rätt. En sprejflaska med eteriska oljor som du använder innan du bajsar. Man sprejar tre-fyra sprut ned i vattnet innan du sätter dig och oljorna ”kapslar” in lukten.

Många av mina kunder köper den till sina barn som går i skolan och som inte velat gå på toa där. //Mona

Är det ett tecken på att jag blivit gammal, att jag inte bryr mig om någon kan nosa sig till att jag byggt en björn inne på toaletten?
Det är ju liksom det toaletten är till för.
Bryr ni er om sådant? Om ni svarar ja – är ni ungtuppar hela gänget då eller är det jag som är totalt obrydd?

Och att föräldrar köper det till barn som inte vill bajsa i skolan?
Kan ni välja när ni ska gå på toa? Kommer det så kommer det väl? Sånt har jag aldrig kunnat styra över med hjälp av tankekraft och ringmuskel, har ni?
Och betala nästan 200 kr för att dölja bajslukt – är det värt det?
Herregud, ALLA bajsar. Och allas bajs luktar.
Vad kommer härnäst? Kattsand med härliga dofter?
Nej, visst nej..det finns ju redan. Tjocka Hetsätarkatten och Lilla Snöbolls lyxkattsand får att få med både lukt av havsbris och lavendel.  =)

Karma

Monas Universum:

Jag skyndar mig ner och mycket riktigt; utanför min klädkammare är det plaskblött. Det rinner från taket. Som är direkt under diskbänken. Jag får panik och messar Bajs-Malin. Huset är byggt 1922 och vi har dålig koll på när/om rören i huset har bytts. Eller ja, på vissa ställen vet vi, men inte på andra. Eftersom rören på det här stället förmodligen är jefligt gamla så kommer inte någon försäkring täcka det. Oj vad roligt. Malin bad mig andas och sa att hon skulle skicka över en kille nu idag som får titta på det. Hur som så måste tak och en vägg rivas.//Mona

Visst är det lite intressant ändå att de människor som jiddrar mest om karma är de som oftast råkar ut för en massa skit?
Jag undrar hur de får ihop det i sina huvuden eller är det tesen ”ignorance is a bliss” som gäller här?

Tack för tips, Maja!