Hugo & Paula slutar podda

Hugo/Paula:

Som ni vet sen innan har jag varit tveksam till podden ett bra tag nu. Det kändes som en kul idé från början och det har varit kul att sitta och snacka med Paula på kvällarna men rätt snart slutade det kännas kul och blev snarare en ”åh nej, vi ska ju podda också”. Dessutom är podden mer svårsåld än jag trodde och i det långa loppet betalar den sig inte – vi går snarare back på den.//Hugo

Inom kort startar jag och Johanna Kajson upp ”Bröllopspodden”. Alla vet säkert att hon är en av Sveriges främsta bröllopskordinator och hennes cv är högst imponerande. Det är faktiskt Michelle som är anställd i Kajsons företag som koordinerar vårt bröllop.

Bröllopspodden är otroligt nischad och kommer att handla om allt som har med bröllop att göra. Podden kommer också att få ett naturligt slut. Gissa när? Efter vårt bröllop såklart. Jag lovade Hugo att han skulle få gästa vår podd!//Paula

IT’S THE END OF AN ERA!!!!!!!!!!!!!!!!
Huggson och Pulkan slutar podda men jag kan inte säga att jag är så där jätteförvånad. Jag har fått intrycket att Hugo inte gillat att podda ganska länge och att Paula kanske har fått dra hela lasset själv vilket resulterat i att hon många gånger låtit mer ”bossig” och ”pushig” än vad hon egentligen är.
Nu slipper Hugo tvångspodda och Paula kan med gott samvete ordentligt grotta ner sig allt vad bröllopsbestyr heter i sin nya bröllopspodd som hon kommer ha tillsammans med Johanna Kajson.

Poddar av det här slaget känns som relativt tillfälliga projekt där man kör ett tag så länge det är roligt och avslutar när man känner sig klar med konstellationen. Alltså poddar där man mer eller mindre bara pratar om sig själva, jämfört med exempelvis Värvet eller Mordpodden som avhandlar olika personer och ämnen.
Ofta dyker samma personer upp i nya poddar tillsammans med nya människor där man fortfarande mest pratar om sig själv fast inom ett nytt ämne tills det inte heller känns kul och så håller det på.

Ta Margaux till exempel – hon är inne på sin tredje podd på ett år.
Först var det ”Parterapi” som hon hade tillsammans med sin pojkvän Jacob. Sedan testade hon att podda tillsammans med sin kompis Ananda, en podd som endast fick fyra avsnitt innan den lades ner och nu poddar hon tillsammans med Daniel Redgert och hur länge det samarbetet kommer hålla i sig återstår att se.

Vad tror ni?
Är podden är för att stanna eller kommer den sakta men säkert fasas ut och ersättas av ett nytt fenomen?
Vilket fenomen det än är så hoppas jag att det innehåller katter! Det är min enda önskan…

Länge leve kroppen!

Paula Uribe:

Under resan till Maldiverna fick jag kommentarer som:
-Du har en mammig kropp
-Du har hängiga bröst
-Du har gropiga lår
-Skönt att se någon som går emot normen
-Att jag har fel typ av badkläder för min kroppstyp

Japp! Jag har en mammig kropp, jag hart burit två barn men har samtidigt aldrig haft en sådan hård mage någonsin som jag har just nu. Yes, mina bröst är små och sitter lösare än innan. Absolut, jag har gropar på låren och till och med bristningar som kom efter att jag bar mina två barn.

Se-jag är inte perfekt. Men vad är perfekt egentligen? Varför ska man behöva gå runt och må dåligt över värdsliga ting som hur ens kropp ser ut? Varför lägger vi inte fokus på hur vår kropp MÅR istället?//Paula

Herregud, vad jag kan bli trött på kvinnor ibland, för ja…jag är övertygad om att det enbart är kvinnor som lämnat de här kommentarerna på Paulas blogg, men samtidigt blir jag glad av att läsa hennes tankar kring det och hur hon inte tar åt sig av dumheterna.
Att bli äldre betyder att det kanske tar lite längre tid att jobba upp konditionen jämfört med när man var 18 och man kanske tenderar att bli aningens mer bakis efter några glas vin än när man var yngre men med å andra sidan så får man någonting annat med ålder som jag inte skulle byta bort för allt smör i Småland och det är förmågan att inte ta åt sig längre av kommentarer som de här ovan.
Många skulle förmodligen säga att jag har en mammakropp, att mina bröst inte klarar av penntricket och att jag har gropiga lår – och då har jag inte ens burit och fött några barn med den här boningen – men den har ändå visat sig vara min absolut bästa vän.
När läkarna spådde att jag skulle behöva bli förtidspensionerad vid 32 års ålder så sa mitt pannben och min kropp ”nej” och efter att vi börjat arbeta tillsammans istället för att jag klankade ner på den och hatade allting som jag tyckte var fel med den så tog vi oss igenom en 2.5 år lång rehabilitering där inte ens 1% av min kropp nu för tiden är i behov av en förtidspensionering.

Att vara mer eller mindre smärtfri och kunna leva mitt liv i princip som alla andra betyder mer än alla tvättbrädor, solsaluterande tuttar och släta lår i världen.
Jag hoppas…verkligen hoppas att de kvinnor som skrivit de här kommentarerna till Paula också kommer dit någongång så att de kan sluta hata sina egna kroppar och istället visa dem tacksamhet för allting som de uträttar åt oss.
För jag tror ärligt att det är deras egna självförakt som de ger uttryck för här ovan, och hur vet jag det? För att jag varit precis likadan och velat hitta fel på alla andra och deras kroppar för att inte känna mig så misslyckad själv.

Min kropp är fantastisk, Paulas kropp är fantastisk och det är din också.
Var lite snäll mot den så ska du se att du får tusenfalt tillbaka!

Tack för tips!

Är det verkligen samma sak?

Paula Uribe:


Bildkälla.

Molly shoppade sina bikinisar själv på HM innan vi reste. //Paula

Paula berättar på bloggen att Molly valt de bikinis hon haft på sig på Maldiverna själv och får då frågan om hur hon – Paula – ser på att hennes femåring har bikini då hon inte har några bröst att dölja. 
Om hon får ha bikini på sig på stranden så borde hon väl även få har stringtrosor och bh?

Jag kan till viss del känna att frågan är relevant men att den är alldeles för basal och platt och borde egentligen vändas på och ställas tillbaka till den ursprungliga frågeställaren.
För om man ifrågasätter varför en femåring har bikini så borde man ju även ifrågasätta varför samma barn har baddräkt på sig. Rätt ska vara rätt.
Rent krasst så är ju det enda syftet för en kvinna att bära baddräkt att skyla och hålla upp brösten, eller hur?
Och ett barn som inte fått några bröst borde egentligen inte behöva något mer än ett par badbyxor/bikinitrosor,  så reaktionen kring barn och baddräkter borde bli lika stor när barn bär bikini, men det sker ytterst sällan.

Så summa summarum:
Barn i baddräkt borde vara lika ifrågasatt som barn i bikini, eftersom båda badplaggen är ”onödiga” för ett barn som lika gärna kunnat gå runt endast i badbyxor/bikinitrosor. (UV-dräkt är en annan sak då den har som syfte att skydda mot solens farligt strålar)

Vad har ni för åsikter om barn och badkläder?
Är bikinin ett mer ”sexualiserat plagg” eller varför väcker en bikini så starka reaktioner när inte en baddräkt gör det?

 

 

 

Tror ni på spöken?

Angelica Lagergren:

Det har blivit lite snack om övernaturliga krafter, spöken och liknande här inne på bloggen det senaste dygnet, så varför inte spinna vidare på det?
Kommentarerna här ovan kommer från det här inlägget som egentligen handlar om säkerhet och att bära hjälm, men tack vare en anekdot från min kära mamma så gled vi över till spöken, spökhistorier och egna upplevelser av detta.
Jag råkade ut för ”Gröna Handen” och Angelica Lagergren blev nertryckt i sängen av vad som bara måste ha varit ett spöke, eller hur?

Jag älskar Jessicas respons att ”Det är så spöken gööööör!”
Hur fan vet hon det och hur många spöken har blivit tillfrågade i denna skrämsel-enkät?

Jag kan än i dag verkligen SE den där gröna handen komma farande mellan träden så jag kommer vidhålla min spökhistoria även i vuxen ålder – JOHO! Så det så – och jag är inte direkt ensam i bloggvärlden att tro på spöken.
Paula trodde ju att det bodde ett spöke i barnens nattlampa såg ut som en sköldpadda och Anitha Schulman trodde stenhårt på att det bodde ett spöke i hennes och Calles lägenhet som de bodde i 2012.

Tror ni på spöken/andar/väsen och annat övernaturligt?
Har du varit med om någonting själv som du vill dela med dig av? Kom igen nu!
Det allra läskigaste!!!!

(Ett tips är att ha en stor kudde i famnen att gömma sig bakom om det blir allt för läskigt. En tjock katt kan också fungera som spöksköld som ni kan se i exemplet här nedan.)